Representanterna i nätverket ska vara ett stöd för utvecklingen av undervisningen på enheterna i området och ett av uppdragen är framtagande av kommungemensamma riktlinjer. Dessa syftar till att minimera antalet elever som inte når målen för utbildningen och sträcker sig från övergången mellan förskola och förskoleklass till och med grundskolans årskurs 9.

Riktlinjerna förespråkar tidig kartläggning, alternativ användning av tillgänglig tid och kompetens, systematisk informationsöverföring och att resultat från kommungemensam kartläggning och nationella prov även ligger till grund för varje pedagogs arbete med att ständigt förbättra sin undervisning.

Dessa riktlinjer revideras årligen av en arbetsgrupp bestående av erfarna lärare. Revideringar i samtliga dokument gjorda i juni 2023 är gulmarkerade.

Kopplat till dokumentet finns stödmaterial för lärare, åtgärdstrappa, anvisningar om kartläggning av språk-, läs- och skrivförmåga samt lista på de obligatoriska screeningar som för- och grundskolans ledningsgrupp har beslutat om.

Nedanstående riktlinjer ska tillämpas fullt ut. Utvärdering genomförs regelbundet genom att rektor tillfrågas om riktlinjernas tillämpning, resultat från nationella prov och betyg sammanställs och analyseras, samt antalet fördjupade utredningar i matematik och ansökningar om fördjupade läs- och skrivutredningar sammanställs. Riktlinjerna revideras årligen.

Grunden för en lyckad skolgång är läskunnighet, god taluppfattning och förståelse för grundläggande begrepp. Därför är en av förskolans, förskoleklassens och skolans viktigaste uppgifter att se till att alla barn och elever tidigt erövrar dessa kunskaper och färdigheter. 

Detta är kommungemensamma riktlinjer som syftar till att minimera antalet elever som inte når målen för utbildningen. Det kan dels ske genom tidig upptäckt kombinerat med tidiga insatser, dels genom att bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete där skolor och lärare utifrån sina elevers resultat arbetar med förbättringar i undervisningen. Riktlinjerna sträcker sig från övergången mellan förskola och förskoleklass till och med grundskolans årskurs 9. Ett stödmaterial till lärare angående undervisning, kartläggning och analys samt anpassningar och särskilt stöd finns att tillgå för de skolor som vill. 

Riktlinjerna förespråkar tidig kartläggning, alternativ användning av tillgänglig tid och kompetens, systematisk informationsöverföring och att resultat och analys från kommungemensam kartläggning och nationella prov även ligger till grund för varje pedagogs arbete med att ständigt förbättra sin undervisning. Riktlinjerna sätter fokus på den tidiga inlärningen i läsning, skrivning (läs/skriv) och grundläggande matematik. Man bör vara observant på att många barn kan ha svårigheter/nedsättningar i både läs/skriv och matematik. Vid misstanke om andra svårigheter som kan leda till läs/skriv/matematiksvårigheter som t.ex. språkstörning och neuropsykiatrisk problematik kontaktas Elevhälsan för att säkerställa rätt åtgärder. 

Forskning ger stöd för att insatser bör sättas in så tidigt som möjligt och sedan den 1 juli 2019 gäller bestämmelser i skollagen om en garanti för tidiga stödinsatser. Genom att följa elevers lärande och sätta in tidiga stödinsatser redan från förskoleklass ska fler elever få det stöd de behöver. Läsa, skriva, räkna – en garanti för tidiga stödinsatser handlar om att garantera att stödinsatser sätts in i rätt tid. 

Åtgärdsgarantin är uppfylld när skolorna har genomfört den av garantin reglerade kartläggningen och analysen, planerat och vidtagit de stödåtgärder som behövs samt följt upp åtgärderna och överfört resultatet av uppföljningen till ansvarig lärare i kommande årskurs. Kontinuerlig kartläggning och noggrann uppföljning i matematik respektive svenska/svenska som andraspråk ska genomföras i förskoleklassen och under de tidiga skolåren för att fånga alla elever, både de som behöver stödinsats och de som behöver en extra utmaning. Huvudmannen ansvarar för att det finns organisatoriska och ekonomiska förutsättningar för att uppfylla åtgärdsgarantin.

I Umeå kommuns åtgärdstrappa för språk- läs- skriv och matematikutveckling framgår vilka obligatoriska aktiviteter vi har. Syftet är att göra riktlinjerna för kartläggningar, utredningar och åtgärder mer likvärdiga i kommunens skolor. “Stöd för arbetet med språk-, läs- och skrivutveckling i åk F till 9” och “Stöd för arbetet med matematikutveckling i åk F till 9” har utarbetats till lärare och där framgår bl.a. vilka ytterligare kartläggningar som kan användas upp till åk 9. Där finns också förslag till konkretiseringar av kursplanemålen.

Undervisande lärare ansvarar för att följa sina elevers kunskapsutveckling, anpassa undervisningen samt ge elever stimulans och stöd inom ordinarie undervisning. För lärare som undervisar elever i förskoleklass och lågstadiet ska planering och uppföljning av extra anpassningar/stödinsatser genomföras i samråd med personal med specialpedagogisk kompetens.  För våra nyanlända elever finns studiehandledare som ett stöd, och det är viktigt att elevens lärare samverkar och har kompetens om flerspråkighet. Studiehandledning kan förekomma och utformas i olika former - under en kortare eller en längre period och före, under eller efter lektionen men även en kombination av alla tre.

• Identifierar elever med läs-och skrivsvårigheter och/eller matematiksvårigheter och känner till hur dessa yttrar sig. 

• Reagerar när elever har dessa svårigheter och inte tror att de mognar bort. 

• Agerar genom att först fördjupa sin egen kartläggning och vid behov, utan dröjsmål, anmäla behov av fördjupad kartläggning/utredning till sin rektor. 

När en elev behöver särskilt stöd är intensivundervisning under en kortare begränsad period ett förstahandsalternativ. Allt särskilt stöd som inte kan ges integrerat i den vanliga undervisningen ska ges utanför timplanebunden tid så att elever inte missar den ordinarie undervisningen. Skolan ska samverka med elev och föräldrar om hur det särskilda stödet ska ges. 

Digitala verktyg som stöttar elevens behov ska introduceras så tidigt som möjligt men senast från åk 3. 

För att skolan och varje lärare ska kunna ge elever bästa möjliga förutsättningar för utveckling och lärande behöver studieresultaten kontinuerligt följas upp. Lärares egna observationer, kartläggningar och elevernas återkoppling ger viktig information om hur undervisningen fungerar och vilken kunskap eleverna har. 

Informationsöverföring mellan förskola och förskoleklass baseras på de underlag som utarbetats utifrån Skolverkets exempel. Överföringen kan innefatta dels hur förskolan har arbetat med språk och matematik, dels information om det enskilda barnet och eventuella behov av särskilt stöd. Överföringen om det enskilda barnet förutsätter samtycke från vårdnadshavare då skarp sekretess gäller.

I förskoleklassen och lågstadiet ska stödinsatser följas upp av ansvarig lärare i samråd med personal med specialpedagogisk kompetens. Resultatet av uppföljningen ska överföras till mottagande skola den lärare som ska ansvara för eleven i nästa årskurs. För att säkra progression och kontinuitet i elevens lärande finns dokumentation om elevens kunskapsutveckling att tillgå i Unikum. Denna dokumentation följer alltid med eleven vid skolbyte mellan kommunala grundskolor.

Det är värdefullt att pedagoger i förskolan eller skolan systematiskt får information om hur det går i senare för eleven. Detta som ett underlag för att förbättra det pedagogiska arbetet/undervisningen. Därav är det önskvärt att en rutin utarbetas för återkoppling gällande måluppfyllelse på gruppnivå från förskoleklass och lägre årskurser tillbaka till avlämnande förskola/förskoleklass eller återkoppling från högre stadier till lägre.