Läsundervisning och läsförståelseundervisning

Skolinspektionen (2010) betonar att kvantitativ läsning inte automatiskt leder till att en elev utvecklar förmågor som att jämföra, värdera och tolka texter. Den kvantitativa läsningen måste kompletteras med möjlighet till bearbetning och kommunikation kring det lästa. Reichenberg (2008) understryker att för att elever ska utveckla en god läsförståelse ska de vägledas av duktiga, aktiva lärare. Myrberg (2003) påpekar att hög lärarkompetens är den viktigaste beståndsdelen i pedagogik som lyckas utveckla elevernas läs- och skrivförmåga och förhindra att läs- och skrivproblem uppkommer. Den skicklige läraren kännetecknas av ingående kunskaper om barns språkliga utveckling, om läs- och skrivprocessen och av ett systematiskt och strukturerat arbetssätt som tar sin utgångspunkt i elevernas förmåga och individuella strategier. McKeown et.al (2009) påtalar:

Anmarkrud (2008) betonar att bra läsförståelseundervisning är en komplicerad process som ställer stora krav på läraren. Läraren ska i undervisningen leda samspelet mellan läsare, text och aktiviteterna kring texten. Explicit läsundervisning, när förklaringar och modellering används, ger eleverna en bild av hur en bra läsare angriper texten, använder strategier och skapar mening med innehållet. Andreassen (2012) menar att explicit undervisning innebär en konkret och direkt undervisning där läraren förklarar och demonstrerar effektiva lässtrategier och visar hur de fungerar. Målet med explicit undervisning är att rikta elevernas uppmärksamhet mot vad de själva ska göra för att få så bra förståelse som möjligt av texten de läser.

Reichenberg och Lundberg (2011) betonar att det finns ett nära samband mellan ordförståelse och läsförståelse. Ett gott ordförråd gör det lättare att möta och förstå faktatexter där man möter ord och begrepp som inte är så vanliga i det vardagliga språket. Eleverna har olika förutsättningar när de kommer till skolan, en del har ett stort ordförråd uppbyggt av högläsning medan andra har ett mindre ordförråd pga. mindre högläsning. Eleverna som fått mycket högläsning och har ett gott ordförråd fortsätter sannolikt läsa på egen hand och vidareutvecklar sitt ordförråd. Ju bättre ordförråd desto lättare att läsa. Westlund (2012) berättar att detta, när barns olika förutsättningar till god läsutveckling, diskuteras benämns Matteuseffekten. Läsforskaren och psykologen Keith Stanovich myntade uttrycket 1986 som grundas på Bibeln, kapitel 25:29-30 i Matteusevangeliet:

Bråten (2008a) påtalar att bristande muntlig förmåga kan vara ett betydande hinder för läsförståelseutvecklingen. Lärarna måste arbeta systematiskt för att utveckla det bristande området som försvårar förståelsen. Taube (2007) framhåller vikten av att vuxna stimulerar barns språk genom att fungera som aktiva lyssnare och ge utrymme och tid för att barn ska kunna formulera det som de vill säga. Dialogen mellan barn och vuxna ligger till grund för barns språkutveckling. För att barn ska vänja sig vid att ge uttryck för sina tankar och idéer ska yttrandena bemötas med respekt, acceptans och stöd från de vuxnas sida. Detta är synnerligen betydande för barn med ett annat modersmål än svenska. Bråten (2008a) understryker att samtal med andra utvecklar barns språk och är en viktig källa till kunskapsutbyte och ger förkunskaper.

Det ökande antalet av elever som får svårigheter med läsning och/eller skrivning kräver att skolan utvecklar undervisningen, lärmiljön och stödåtgärderna. För att skolan ska lyckas med detta ställs stora krav inte bara på undervisningen och lärarnas kompetens utan också politiska beslut och forskning. Läsforskaren Stanovich´s uttryck Matteuseffekten (ovan diskuterat), innebär att barn som tidigt knäcker läskoden och fortsätter att utveckla sin läsning hamnar i en positiv spiral och stimulerande lärmiljö, medan barn som kommer på efterkälken redan i starten kan få det så kämpigt att det undviker läsningen. Detta leder dessvärre ofta till mindre träning och sämre läsutveckling. Dessa barn riskerar att hamna i en negativ spiral med ointresse för skolarbetet och i värsta fall ett kunskapsförakt. Här finns skolans kanske allra största utmaning; nämligen att stimulera läsintresset hos de barn som inte har det.