I Umeå kommuns riktlinjer anges intensivläsningsperioder som en första insats för elever som riskerar att inte nå målen för läsning. På skolorna arbetar man på lite olika sätt med detta, och här presenteras några förslag på hur man kan lägga upp arbetet. Dessa förslag har tagits fram med hjälp av KLoS-nätverket i samverkan med forskare från Umeå universitet, Maria Levlin och Yvonne Knospe. Beroende på vad eleverna behöver träna, avkodning eller textförståelse, lägger man upp arbetet på det sätt som passar elevens behov bäst.

Definition av intensivläsningsperioder

Målet med intensivläsningsperioden är att utifrån individens grunder utveckla bristerna i läsförmågan samt att eleven ska få en ökad tilltro till sin läsförmåga.

Vad innebär en intensivläsningsperiod?

• Kvalifikation: Pedagog kompetent för uppgiften.

• Tidsintervall: 6-8 veckor (med ev. förlängning)

• Antal tillfällen/vecka: 3–5 ggr

• Tid per tillfälle: 20–40 minuter

• Utifrån kartläggning med de obligatoriska screeningarna och de kunskapskrav som eleven riskerar att inte uppnå görs insatser på grupp och individnivå. Elever som inte utvecklas i tillräcklig grad inom området eleven har svårigheter i och/eller uppvisar dyslektiska drag erbjuds enskild intensivläsningsperiod.

• Kontakt med vårdnadshavarna och elev sker före perioden.

• Under perioden får vårdnadshavarna information om hur arbetet fortskrider för att kunna stötta sitt barn på bästa sätt.

• En kartläggning görs innan undervisningen startar och analysen ligger till grund för arbetet. Efter avslutad undervisning görs en uppföljande kartläggning med skriftlig utvärdering för att se hur eleven utvecklats under perioden.

Beroende på vad eleven eller eleverna behöver träna kan intensivläsningsperioderna planeras på olika sätt. I KLoS-nätverket har vi sammanställt förslag på olika upplägg utifrån erfarenheter och vetenskaplig grund. I det som följer nedan ger vi förslag på hur man kan arbeta med:

• Avkodning

• Textförståelse (se även Skolan där alla läser)

Upplägget för intensivläsningsperioderna kan se olika ut och nedan ger vi förslag på hur man kan arbeta:

• Individuellt

• Parvis

• Grupp (se även Upprepad läsning)

Metastudie av Wanzek et al (2018) Current Evidence on the Effects of Intensive Early Reading Interventions visar bland annat:

• Verkar vara något bättre effekt om eleven får intensivundervisning enskilt istället för i liten grupp – men det behövs fler studier om detta!

• Varierade mellan 25 till 63 timmar – dock bättre med fler korta sessioner än färre långa

• Innehållet mest avgörande för god effekt:

  • Tydliga lektionsplaneringar vad gäller vilket innehåll som ska ingå i varje lektion

  • Fonemisk medvetenhet: vilket ljud är först/sist, fonemsegmentering, fonemsyntes

  • Bokstav-ljudkoppling

  • Sammanljudning av bokstäver till ord (Maria Levlins kommentar: anpassat till individens läs-nivå)

  • Flyt: repeterad läsning av text, gemensam högläsning av text (textnivån anpassad till elevens avkodningsförmåga på ordnivå)

Avkodningsträning i en-till-en-undervisning ska vara systematiskt och explicit.

Förberedelse: samverkan med klasslärare och samråd utifrån tester.

Förtest/eftertest: när du träffar eleven inför läsperiod, t.ex LäSt ord och nonord för att se effekt av perioden.

Material/arbete i intensivläsningen: Grafem/fonem, nonord&ord i upprepad modell, frekventa småord som ordbilder + upprepad läsning på textnivå (tid och felläsning om det motiverar).

Material: BrAvkod*, Wendick. Trugs kan användas som komplement och som motivationshöjande i par eller liten grupp t.ex. sista träningsdagen för veckan. De yngre: Läsinlärning i sju steg, TIL (tidig intensiv läsning),

Tid: längd på intensivperiod: Beroende på förutsättningar 6-8 veckor/intensivperiod ca 20 min/tillfälle. Kan finnas ca fyra till sex perioder/skolår 3-5 dagar i veckan.

Efter period: Eftertest och återkoppling till klasslärare och vårdnadshavare.

Kontaktperson som kan berätta mer: Karin Lundmark (karin.lundmark.2@umea.se)

• Upplägg:

Utgå från elevens intresse. Välj ut texter som intresserar eleven eller texter för att förbereda inför ett arbetsområde. Börja med att gå igenom begrepp för att skapa förförståelse och lägg till bildstöd. Ofta är problemet bristen på studieteknik och okunskap om hur man tar sig an texter.

• Tid: längd på intensivperiod + lektionstid + när i tid?

4 perioder/år: 7–8 veckor/period; 15–20 min/gång.

Går att genomföra både utanför och under lektionstid t.ex. parallellt med att de andra eleverna också läser. När det handlar om att förbereda sig med begrepp och förförståelse eller repetera saker kan det ske under en kortare period. Texterna anpassas individuellt och kan variera utifrån arbetsområde och tema.

• Förslag på material, läromedel i olika ämnen, texter utifrån intresse och nivåer

De som tränas individuellt bör kopplas ihop med undervisningen i klassrummet och inte vara isolerat läsförståelsematerial. I de lägre åldrarna kan fokus vara skönlitterära texter eftersom faktatexter för de yngsta ofta är skrivna så. Från åk 3 behöver eleverna träna mer på faktatexter eftersom textmängden och skolspråket blir mer och mer komplext. En fördel om man har möjlighet att skräddarsy materialet för varje elev.

• • Barbro Westlunds böcker om att undervisa i läsförståelse, lässtrategier.

  • Legilexi

  • Avhandling av Helena Eckeskog: Varför knackar han inte bara på?

  • Avhandling av Maria Levlin: Lässvårigheter, språklig förmåga och skolresultat i tidiga skolår.

  • Läsförståelse : insikt och undervisning (Oakhill, Jane; Cain, Kate; Elbro, Carsten; Thurban, Christian) 2018

  • En enkel men grundläggande bok både i relation till avkodning och läsförståelse, som dessutom är gratis: https://legilexi.org/media/1484/lara-lasa_e-bok.pdf (,

Befinner sig eleverna på läsnivå medel, över medel eller hög nivå kan Lexplore Intensiv användas för att öka elevernas läsflyt i grupp.

• Para ihop eleverna 2 till 3 stycken utifrån läsnivå.

• Läraren tilldelar en text på lämplig nivå, olika typer av texter används ex: läromedelstext, skönlitteratur, faktatext. Valet av text är viktigt, eftersom förståelsen vid läsning är en produkt av textens läsbarhet, graden av överensstämmelse mellan innehållet i texten och elevens förkunskaper och elevens strategi i samband med läsning. Under intensivläsningen är det alltså elevens strategier som är i fokus.

• Vid det första tillfället är det viktigt att läraren förklarar textförståelsestrategier genom att själv modellera och eleverna får iaktta och lyssna. Instruera eleverna att de nu ska träna sin läsning och att de ska läsa och arbeta med texter under 20–30 minuter varje dag (t. ex. varje morgon) under 2 till 3 veckor.

• Genom att arbeta med strukturerade textsamtal kan eleverna få tillgång till strategier för sin läsning och elevernas aktiva läsning förbättras. Reciprok läsundervisning bygger på fyra delar:

  1. Förberedelse: Vad tror vi texten kommer att handla om? Hur vet vi det?

  2. Vad står det: På raderna? Mellan raderna? Bortom raderna? Ställ frågor till varandra i gruppen.

  3. Red ut oklarheter: Nya ord och begrepp: hur gör jag när jag inte förstår dem?! Hitta vägar till detta tillsammans.

  4. Sammanfatta det lästa tillsammans.

• Läraren summerar vad man gjort genom att diskutera strategin tillsammans med eleverna. Varför användes strategin? Hur fungerade den? När kan den användas i ett annat sammanhang?

Mer