Vid våra träffar förs protokoll, vilka läggs ut på ​intranätet under vår flik språk-, läs- och skrivutveckling​, där man även hittar annan information i ämnet. Vi har under året haft 4 träffar.

Kommunala riktlinjer för språk-, läs- skriv- och matematikutveckling i åk F till 9 KLoS-nätverket har under de senaste åren skrivit fram riktlinjer för språk-, läs- och skrivutveckling och för två år sedan involverade vi även matematikutvecklarna, så nu finns ett gemensamt dokument.

I KLoS-nätverket har vi dessutom en mindre referensgrupp till arbetet med riktlinjerna och åtgärdstrappan, och den referensgruppen träffades i slutet av vårterminen för att revidera materialet, vilket nu är gjort så att materialet är färdigt att användas inför höstterminen 2019.

De största förändringarna:

● Förskola

● Förskoleklass

● Åk 2: obligatoriskt med bedömningsstöd även på våren (beslut i FGL)

● Åk 7: DLS rättstavning och läshastighet

● Kartläggning av språk-, läs- och skrivförmåga (fördjupad utredning)

● Intensivundervisning i åtgärdstrappan – flyttat till vänster sida.

● Layout

Under förra året skrev KLoS fram förslag på vad som bör finnas med i överföringsdokument, eftersom det i kommunens riktlinjer är obligatoriskt att göra en överföring mellan stadier, men detta har sett väldigt olika ut på olika skolområden. De förslag som tagits fram i KLoS-nätverket har överlämnats till Fredrik Strandgren, som har i uppdrag att leda arbetet med överföringsdokument, och digitaliseringen av dem. Detta arbete bör fortskrida.

Ett viktigt arbete som pågått under året, och som ligger i linje med kommunens riktlinjer är implementeringen av det nya kartläggningsmaterialet i svenska och matematik i förskoleklass. Therese Vallin har haft ansvaret och lett arbetet med detta. Där har utbildningen för nyckelpersoner fortsatt och arbetet i skolområdena går enligt plan. Alla KLoS-medlemmar har informerats om bedömningsstödet och arbetet med det. Information om kartläggningsmaterial fanns i förra årets rapport, och går att hitta på ​Skolverkets hemsida​.

Samarbete med Umeå universitet

Det finns ett flertal pågående projekt på Institutionen för språkstudier som handlar om språk-, läs- och skrivdidaktik. Professor Eva Lindgren leder projektet ​Skrivande för demokrati, där man samarbetar med en skola i kommunen, och fler skolor kommer att erbjudas vara med när man går in i fas 2 av projektet. Lektor Peter Ström har initierat ett forskningsprojekt, ​Lärares skriftbruk, som handlar om skrivande i deras arbete, och en förfrågan har gått ut till KLoS-nätverket, där han söker intresserade deltagare i en fokusintervju av lärare på högstadiet och gymnasiet. Vi har även fått en förfrågan från universitetet i Vasa, Åbo akademi, där Ria Heilä-Ylikallio som är professor i modersmålets didaktik, leder en skrivstudie. Hon vill få göra observationer av skrivundervisning på högstadiet.

Intensivperioder i läsning

En av KLoS-nätverkets deltagare, Helén Rönnholm, har uppmärksammat ett behov av fördjupade studier av intensivperioder i läsning. KLoS-nätverket fick därför i uppdrag från FOG att tillsammans med Umeå universitet kartlägga hur vi arbetar med intensivperioder och vilka olika sätt att arbeta med intensivperioder i läsning, något som forskning och beprövad erfarenhet visar är en framgångsfaktor för elever i behov av särskilt stöd.

Vi har kontakt med Litum-nätverket på institutionen för språkstudier, och genom dem fick vi respons på vår intresseförfrågan från två personer där: Maria Levlin och Yvonne Knospe. Tillsammans med dem utformades en enkät för att få en bild av hur det ser ut på alla skolor i Umeå, en enkät som vi får hjälp att analysera av Maria och Yvonne. Ett första resultat har presenterats för FOG, och det visar på att de flesta skolor arbetar med intensivperioder i läsning i de lägre åldrarna, men det är sällsynt i de högre åldrarna. Skolor arbetar på olika sätt: enskilt, i par eller i grupp. Denna enkät lade grunden till en projektbeskrivning för hur man skulle kunna gå vidare med en större studie av intensivperioder. Denna projektplan presenterades av Yvonne Knospe på en KLoS-träff. De främsta frågeställningar är: Kan man arbeta mer tids- och kostnadseffektivt med intensivperioder genom att arbeta i grupp i stället för enskilt och under kortare perioder utan att förlora de positiva effekterna? Hur högt upp i åldrarna ger intensivperioder effekt? Utifrån Yvonne Konspes presentation fick KLoS-nätverkets medlemmar sedan sitta i grupper och diskutera upplägget och komma med förslag på ändringar, tillägg och påpekanden. KLoS-nätverket ställde sig positiva till upplägget, och några värdefulla förslag kom in och kommer att bli värdefulla för studiens upplägg.

I nätverket har vi läst två artiklar i ämnet och haft semineriegrupper där vi diskuterat dem: Ending the Reading Wars: Reading Acquisition From Novice to Expert, Castles, Rastle and Nation 2018 och ​Effects of Intensive Reading Intervention for Eighth-Grade Students With Persistently Inadequate Response to Intervention ​ av Vaughn m fl.

Vi har nu ett gemensamt uppdrag, men vi saknar medel för att genomföra det. Yvonne Knospe och Erika Gillblad har skrivit fram flera ansökningar, men fått avslag: ULF, Region Västerbotten, Riksbankens jubileumsfond, Skola för likvärdig utbildning.

Arbetet har istället gått vidare med djupintervjuer av två personer som genomför intensivperioder, och till hösten planerar vi att i KLoS-nätverket arbeta vidare inom nätverket med att skriva fram exempel på hur man kan arbeta med intensivperioder i läsning, vilket är något som läs- och skrivutredarna frågat efter. Dessutom planeras en artikel att skrivas, utifrån enkät- och intervjusvaren.

Externa föreläsningar

Tack vare samarbetet med Litum har vi erbjudits kostnadsfria föreläsningar i KLoS-nätverket under året. Den 6/12 föreläste professor Randi Solheim och Synnöve Matre om NORM-projektet och Skrivehjulet. De har skickat några länkar​: Artikkelen: ​http://norm.skrivesenteret.no/wp-content/uploads/2014/03/videnom_15_8.pdf Skrivehjulet: ​http://www.skrivesenteret.no/ressurser/skrivehjulet/

Den 16/5 föreläste professor Åsa Wedin, som under året är gästforskare vid Institutionen för språkstudier i Umeå, om ​Translanguaging och flerspråkighetsundervisning​.

Den 16-75 föreläste även Malin Öberg och Margita Rönngren, som arbetar med svenskkurserna på lärarutbildningen i Umeå. ​Deras föreläsning​ handlade om den nuvarande läsundervisning för åk F-3 och 4-6​.

Läsa-, skriva-, räkna-garantin

I KLoS-nätverket har vi samtalat om den nya garantin, och Therese Vallin har uppdraget att arbeta med den tillsammans med Fredrik Strandgren. Garantin ska vara en garant för tidiga stödinsatser. SPSM och Skolverket tar tillsammans fram material för implementering och fortbildning (de har uppdraget 2018–20, och garantin träder i kraft sommaren 2019), vilket kommer att ligga på SPSM:s sida.

Målgrupp för implementering:

förskoleklasslärare, lärare, speciallärare, specialpedagoger och rektorer + huvudmän.

• implementera
• stärka kompetens av planering, genomförande och uppföljning av tidiga inster
• stärkt kompetens i bedömning av elevers kunskapsutveckling

Förskoleklasslärare och lärare ska erbjudas kompetensutveckling inom

• språk och kommunikation
• matematiska resonemang
• elevers tidiga läs- skriv- och matematikutveckling

Insatsen ska bla innehålla

• inslag om bedömning av elevers kunskapsutveckling
• planering och uppföljning av extra anpassningar

Läs gärna mer hos Skolverket >> Nya riktlinjer och beslut i FGL - Läsa-skriva-räkna-garantin

Läslyftet

19/20 är sista året med betalda handledare.

NCS

Vid de tillfällen då det kommit något nytt från NCS sedan förra träffen lyfts det fram som en särskild punkt vid våra träffar. Anmäl er till ​NCS nyhetsbrev​, om ni ännu inte är anmälda. Bra information om nyheter inom läs- och skriv!

7-minutare

Ett nytt inslag på KLoS-träffarna är 7-minuter: Vill man så får man gärna berätta något som händer i verksamheten. Under året hade vi en sådan presentation från Böleängsskolan, där Anna Nordin och Karolina Lidén Ståhl ​presenterade​ hur de arbetar med läsning på gruppnivå. De hade sett att eleverna knäckte läskoden men hann inte arbeta med textmängd och avkodning, och ville bredda basen för att minska gruppen som behöver särskilt stöd. Deras satsning var ett komplement till vanlig läsundervisning. De arbetar en 3-veckorsperiod under både ht och vt - varje dag i 20-30 minuter med upprepad läsning, då eleverna läser samma text totalt 5 gånger/elev. De arbetar i åk 1–4 och åk 5 och 6 vid behov. Eleverna läser i läspar, och de har valt ut texter på tre olika nivåer. DLS har gett fina resultat, och nu har de endast ett fåtal elever som ligger väldigt lågt. Pojkarna har gynnats mycket och elever vågar högläsa på ett annat sätt.

Skriva sig till lärande

Therese Vallin och Maria Drammeh har går en utbildning via SKL. ​STL​ är en modell som ökar lärandet och språkutvecklingen genom att kombinera pedagogik och digital teknik. Under nästa läsår kommer de att arbeta vidare med hur detta kan presenteras för intresserade i kommunen.

Alternativa verktyg

Therese Vallin har under året presenterat några alternativa verktyg under KLoS-träffarna: SymWriter, Lexia Provia, Studiestöd på modersmål och Google site (​Visualisera mera​, Digitalt stöd för flerspråkighet​, ​EDUit​). ​Therese har även presenterat ett pilotprojekt som pågår med ​Lexplore​.

Avslutningsvis

KLoS-nätverkets medlemmar är enormt drivna och duktiga lärare som arbetar envetet med frågor som rör språk-, läs- och skrivutveckling – och på många skolor gör detta stor skillnad. Det som saknas för att ett utvecklingsarbete ska ske överallt är ett kraftfullare mandat och rektorer som lyfter fram dessa frågor och bereder plats för KLoS-nätverkets medlem att på skolan informera och arbeta. Vi arbetar envetet vidare och tror och vet att vårt arbete gör skillnad!

/Erika Gillblad samordnare för KLoS-nätverket språk-, läs- och skrivutvecklare