När undervisningen våren 2020 gick över på distans kom de digitala verktygen för undervisning i fokus. Användningen har ökat och så också kunskapen och erfarenheterna vad gäller användning av vissa verktyg. Grundkompetensen vad gäller de gemensamma verktygen har ökat men skillnaderna i den digitala kompetensen hos personalen är fortfarande stora.
Flera enheter har eller har på börjat arbete med kanalstrategi, men för många enheter kvarstår arbetet med att tydliggöra vilka kanaler/verktyg som ska användas för digital kommunikation och lagring. En strategi förbättrar också möjligheterna för personalen att nå adekvat digital kompetens och förenklar arbete både för personal, elever och vårdnadshavare. Ett hinder i arbetet med kanal-/kommunikationsstrategier har varit det utdragna arbetet i staden att säkerställa lagring och kommunikation i Office365 för klass-2-information.
Den digitala kompetensen vad gäller de delar som inte handlar om verktygskunskap (samhällets utmaningar, källkritik, sökkunskap, nätetik, upphovsrätt, datalogiskt tänkande mm) är svårare att kartlägga. I LIKA-skattningar skattas generellt lärarnas kunskap om och arbete med källkritik, nätetik och sökkunskap som god, Medan det är svårare att ha en uppfattning om kompetensen och arbetet med digitaliseringens möjligheter och utmaningar i samhället samt kompetensen i programmering och datalogiskt tänkande - utöver de lärare som undervisar i ämnen där dataprogrammering ingår som moment.
När denna handlingsplan färdigställs är det ännu inte klart hur den slutgiltiga nya lärplattformen kommer att se ut. Det är dock klart att Google Suite kommer att finnas med som en viktig komponent. Flera enheter har under våren 2020 gått över till att arbete i Google Classroom istället för Hjärntorgets aktiviteter, men här kommer krävas fler utbildningsinsatser för att säkerställa den övergången inför den nya lärplattformen.
Rektorer har under 2019 deltagit i utbildningsinsats med temat att Leda digitalisering. Det har funnits önskemål om forum och former för att fortsätta det samtal och erfarenhetsutbyte som började där.
Förvaltningen har idag flera samarbetsinitiativ som bidrar till utveckling inom digitaliseringsområdet. Dessa samarbeten sker både i form av nätverk, s.k. superanvändare med fokus på digitala verktyg, lokala digitaliseringsråd på skolan och områdesråd som diskuterar utvecklingsfrågor och identifierar gemensamma insatser. Genom samarbete mellan avdelningen för digitalisering och stödfunktioner som t.ex. elevhälsa, studie- och yrkesvägledning och skolbibliotek skapas goda förutsättningar att tänka nytt. I samtal med ledningsgrupper och i utvärderingar som LIKA synliggörs utmaningar med att tänka nytt inom en arbetsorganisation. Det krävs tid och ekonomi men även kompetens för att tänka nytt och skapa innovativa lösningar. Initiativ för samarbete tas även genom regionala nätverket inom GR och i innovationsprojekt tillsammans med det lokala näringslivet och Göteborgs universitet. Utbildningsförvaltningen utvecklar även arbetssätt och nya digitala verktyg i pågående stadengemensamma projekt.
Den period under våren 2020 där förvaltningen övergick till undervisning på distans synliggjordes att förutsättningarna för att tänka nytt är goda. Eftersom skolorna arbetade under hård press låg mycket av innovationsförmågan på lärarnivå. Vi ser nu behov av att hitta sätt att nyttja denna förmåga för att öka kvaliteten och likvärdigheten genom att arbeta tillsammans.
UBF har sedan flera år 1 dator per elev för de allra flesta inom ungdomsgymnasiet. Undantag är vissa program inom gymnasiesärskolan. Studerande på vuxenutbildning använder i regel privat dator eller mobiltelefon (som lärplattform många gånger inte är anpassad för).
De främsta delarna av nuvarande lärplattform är Hjärntorget och Google Suite for Education. Ny lärplattform håller på att förberedas där Googles verktyg kommer att ingå. Flera skolor har under senaste året gått över från aktiviteter på Hjärntorget till att använda Google Classroom, men Aktiviteter i Hjärntorget används fortfarande på många skolor - och ibland används olika “rumsverktyg” inom samma skola.
Login till hjärntorget, GSFE, Office 365 och dator har förenklats genom samkörda lösenord för fast personal och elever. Däremot finns mycket kvar att göra för att förbättra kontohanteringen för vikarier, konsulter och tillfälligt anställda - samt inloggning till tjänster utöver de som nämns ovan.
Avsaknad av anvisad plats för lagring av känsliga personuppgifter för lärare och administrativ personal saknas - förutom vad gäller elevhälsa som hanteras i PMO. Detta skapar merarbete, osäkerhet och frustration. Det saknas också tydliga riktlinjer för kommunikation av känsliga eller integritetskänsliga uppgifter - även om många skolor, med stöd av huvudman, utarbetar kanalstrategier i väntan på tydligare besked om personuppgiftshantering i de större förvaltningsgemensamma systemen.
Tillgången till teknik för digitala möten och undervisning på distans har förbättrats under våren 2020 (Coronapandemin), men fortfarande finns det många önskvärda förbättringar. Den fysiska miljön är många gånger inte heller anpassad för digitala lärresurser, och vice versa.
Anskaffning av nya digitala tjänster har underlättats och förtydligats med tydliga rutiner och ett centralt stöd vid inköp - men det finns utrymme för ett större samarbete mellan skolförvaltningarna för att dra nytta av varandras erfarenheter och genomförda arbete.
Det systematiska kvalitetsarbetets planering och uppföljning utgår på UBF från verktyget Stratsys, där rektorer skriver in verksamhetsplaner och uppföljningsrapporter. Där finns “IKT” med som en särskild avdelning, där rektorerna under hösten skriver ner vilka mål de har för läsåret för att sedan följa upp detta i en uppföljningsrapport under våren.
Digitalisering och innovation stödjer denna process genom att arbeta tätt med rektorerna, bland annat genom en självskattning av digitaliseringen på enheten. På denna självskattning deltar områdesstöd IKT från digitalisering och innovation samt rektor och personal från enheten. Självskattningen och den tillhörande diskussionen hjälper rektorn att utvärdera det föregående läsåret samt att sätta upp tydliga mål för enheten för kommande läsår.