Samtal/workshops

Nuläge skola samhälle

Idag har eleverna tillgång till hela världen i sina smartphones; musik, film, nyheter och sociala medier, och det är där de lyssnar. Samtidigt kommer skolan och konkurrerar om elevens uppmärksamhet. Vissa av våra elever är helt trygga med digitala verktyg medan andra inte alls har fått undervisning med digitala lärverktyg.

Framtid skola samhälle

I framtiden kommer skolan att stå för strukturen och organisera lärandet, samtidigt som tid och plats för undervisning har mindre betydelse än idag. Det personliga mötet finns kvar där relationer och kommunikation mellan människor kommer att vara centralt liksom social kompetens och därmed även kultur.

Ledarskap

Den snabba förändringen och snabba utvecklingstakten är utmaningen i kombination med trögheten i skolsystemet. Vi behöver använda vårt ledarskap för att påverka utvecklingen. Många system har förenklat vardagen. Nu finns allt på samma plats och vi har bättre samarbetsmöjligheter t.ex. med delade dokument. Även många lärare som jobbar med digital teknik har förändrat undervisningen, om än inom samma strukturer och organisation som tidigare, samtidigt som en del lärare fortfarande är kvar i formen och undrar “varför”.

"Var och en behöver vara sin egen förändringsledare"

Undervisning

Skolan lär ut det vi tror att eleverna måste kunna i framtiden och programmering är en del av det. Alla lärare är inte motiverade, eller ser nyttan med att lära eleverna programmering, medan andra beskriver hur det hänger ihop med källkritik. Programmering innebär att någon styr vad som ska ske - “får något att göra något” - och det kan liknas vid förhållningssätt, precis som vi strävar efter i det entreprenöriella lärandet.

"Vad är programmering? “Någon har programmerat så att det som sker ska ske - det skulle kunnat ske på ett annat sätt. (Jfr cellens innehåll i biologin, med kodning i programmering) Lyft till “få något att göra något.” "

Undervisning

Möjligheter och utmaningar med skolans digitalisering presenterades genom filmer och ljudupptagningar med olika representanter för vår skolvardag (elever, specialpedagoger, IKT-pedagoger, förstelärare, bibliotekarier, vaktmästare, ekonom m.fl). Det som ger möjlighet och förbättring av undervisningen för en del elever innebär utmaningar för andra och det finns inte ett sätt som är det enda rätta när det gäller skola och digitalisering, utan förändringen måste anpassas.

Med tillgång till hela världen i klassrummet blir undervisningen rikare och mer levande, vilket ökar elevernas motivation. Samtidigt ökar mängden distraktionsmoment att hantera i undervisningen.

När eleverna enbart använder datorer, och inte penna/papper, för att skriva är farhågan, å ena sidan, att eleverna förlorar handstil och stavning och blir sämre skribenter. Medan de å andra sidan får tillgång till kompensatoriska hjälpmedel vilket gör att alla kan skriva och bli bättre än de hade blivit med penna och papper. Digitalisering eller inte, blir därmed en fråga om demokrati, där alla har möjlighet att uttrycka sig (film, pod och text, inte bara traditionell text).

Ledarskap

Det är viktigt att lärare känner sig trygga med verktygen - samtidigt måste en våga prova nytt. Tillit är viktigt i organisationen och att det är tillåtet att säga att man inte kan - både för personal och skolledare .Det är skolledarens uppgift att planera för utbildning av personal och se till att det finns stöttande IKT-personal som kan hjälpa till med förändringen.

Att leda utan att ha kunskap om vad digitalisering innebär är inte möjligt. Som skolledare behöver vi inte vara bäst på digitalisering, men vi ska vara förebilder. “Jag behöver inget kunskapsövertag, leder genom att veta att kunskapen finns i organisationen, inte genom att jag kan allt.” En utmaning med att leda just digitaliseringen är att det är en förändring där vi inte klart vet målet - förändringen går så snabbt att vi inte vet vad det är vi leder mot. Det kräver mer, än när målet är tydligt och väldefinierat.

Undervisning

När det finns ett mål, och en pedagogisk idé är förutsättningarna goda för att digitalisering i undervisningen har positiv effekt på elevernas lärande. Med digital kompetens avgör vi om de digitala verktyg som finns ska transformera undervisningen, eller vara ett komplement till dagens metoder. Digitala verktyg behöver användas med omdöme och vi behöver fråga oss i varje enskilt fall om tekniken gör att måluppfyllelsen ökar? Blir stoffet mer tillgängligt för eleven?

Vi behöver också bestämma vilka verktyg vi använder, för att öka igenkänning och likvärdighet för eleven. I detta sammanhang är frågan om gamification intressant. Ska skolan möta eleverna “på deras planhalva” eller ska vi erbjuda ett alternativ till den arena eleverna befinner sig 24/7? Det är bra att känna till de verktyg eleverna använder, men vi måste samtidigt förbereda eleverna för samhället som väntar dem och de risker och möjligheter den digitala världen för med sig.

Ledarskap

Digitaliseringen utmanar lärares ställning och kräver att undervisningen förändras/transformeras. Kompetensutveckling behövs för att få med alla lärare i förändringsarbetet, men det räcker inte; för att lärare ska förändra sin undervisning måste de ha viljan att förändra, annars händer det inte. För de lärare som inte följt med i den digitala utvecklingen kan det vara svårt att komma ikapp.

I förändringsarbetet är hela styrkedjan betydelsefull. Rektor måste vara både strategisk och operativ vilket kan vara en utmaning. Digitaliseringen behöver genomsyra hela styrkedjan för att effekt ska uppnås.

Undervisning

Bilden som framträder är att den digitala mognaden varierar hos både elever och lärare och spannet är stort. Det finns elever som endast kan hantera en mobiltelefon och det finns lärare som helst undviker digitala verktyg. Samtidigt finns det arbetslag som har en brett utvecklad dela-kultur och elever med inflytande över digitaliseringen i sin skola.

De flesta ekosystem har några personer som har framträdande roller och drar digitaliseringen framåt; formellt och/eller informellt. Samtidigt finns det fortfarande några lärare som inte ser fördelar med att nyttja digitalisering i sin undervisning för “eleverna lär sig lika bra ändå”.

“Integrationen av paradigmskiftet i samhället måste vara en del i undervisningen”

Ledarskap

Som skolledare är man beroende av informella aktörer, även om man mest förlitar sig på den formella strukturen.Uppgiften är att sätta upp ramarna och ha en tydlig målbild, snarare än att ge tydliga beslut vad gäller digital användning. En del skolledare väljer att sätta en miniminivå för kompetens/användning. Skolledaren styr åt rätt håll med hjälp av en tydlig plan och mål för kompetensutveckling och skolutveckling.