På samma sätt kan vi i dag tänka om digitaliseringen. Vi står mitt uppe i en kraftig digitalisering av samhället och därigenom också av utbildningslandskapet, och då är det självklart att föra en debatt och diskussion om den. Initialt tog sig debatten om utbildningens digitalisering mest formen av varför-frågor. Varför ska vi digitalisera utbildning? Varför är det meningsfullt? Gradvis, och i takt med att allt fler verksamheter med högre fart genomgår en bred digitalisering, tas den allt mer för givet, och frågornas karaktär har kommit att ändras till förmån för hur-frågor. Hur ska vi bäst göra? Hur undviker vi misstag? Hur lär vi av varandra?

Digitaliseringen är många olika saker Diskussionen om digitaliseringen av utbildningslandskapet riskerar att föras på en alltför generell nivå. It beskrivs som verktyg för att uppnå skolans mål och digitaliseringen diskuteras som en transformerande kraft för att förändra undervisning och lärande i grunden. Dessa beskrivningar konkretiseras dock alltför sällan vilket gör det svårt att få fixpunkter för konkret förändringsarbete. För att undvika detta är det därför rimligt att bryta ner digitaliseringen i mindre, mer hanterbara och meningsfulla, beståndsdelar och perspektiv. Ett sätt att göra detta på är att skilja på:

• digitaliseringen av processer för att organisera utbildning

Som övrig offentlig verksamhet har grund- och gymnasieskolan gradvis utvecklat sin organisation genom olika former av digitalisering. Där det visar sig finnas utrymme för effektivisering av skolans organisation har digitaliseringen varit som tydligast, och pågått under lång tid. Bland tjänster som tidigt digitaliserades i utbildningssektorn var olika former av administrativa system för elevhantering och ekonomi.

• digitaliseringen av undervisning och lärprocesser samt

Den största delen av undervisningens digitalisering har kommit att handla om att förändra skolans form – införandet av digitala metoder och verktyg i undervisningen. I mindre grad har skolan ägnat tid åt innehållet, det vill säga att föra in kunskaper kopplade till digitalisering, så som programmering, digital samhällskunskap eller kunskaper i att skapa med it som material. Detta senare område har dock de sen- Digitaliseringens möjligheter för utbildning och livslångt lärande April 2017 https://larportalen.skolverket.se 4 (8) aste åren kommit att få ett allt större utrymme såväl i debatten om skolan, som i förslag på förändringar genom det pågående arbetet med skolans it-strategier.

• digitaliseringen av den enskilda elevens eller studentens egen miljö.

En tredje aspekt av utbildningslandskapets digitalisering handlar om den digitalisering som de som befinner sig i utbildningssystemet genomgått under samma period. I dag har merparten av alla elever från tio år och uppåt tillgång till en dator i fickan, en mobiltelefon. Tidigare i skolans historia var teknik något som tillhandahölls. Men i takt med utvecklingen, de minskade kostnaderna och internet, har personlig teknik kommit att spela en allt större roll i utbildningslandskapet.

Digitalisering är mer än datorer och plattor.

Det handlar om att förändra arbetssätt. Tyvärr används termen i olika betydelser vilket ibland leder till förväxlingar. Ibland avses informationsdigitalisering, det vill säga omvandling av information till digital form. Man menar då att man har digitaliserat när man använder digitala apparater. Men det är inte det som är utmaningen och det som leder till förbättringar. Det är istället den andra definitionen, samhällelig digitalisering, som är kärnpunkten. Det vill säga användning av it för att på olika sätt förändra de verksamheter vi bedriver: ”Samhällelig digitalisering är den samhälls- och människoomvälvande process som gradvis blir allt svårare att över huvud taget särskilja från någon del av livet. Det innebär att individer och organisationer kan kommunicera och utbyta information med andra människor, organisationer och sin omgivning på helt nya sätt.” (SOU 2014:13 sid 29) Digitalisering i denna vidare mening handlar alltså om att förändra processer. Att göra saker på nya sätt. Vi har redan förändrat många verksamheter i grunden med teknikens hjälp; vi går numera på banken, köper resor och kläder, läser tidningar, umgås med vänner och deklarerar på nätet. Denna sorts radikala förändringar brukar i forskningen kallas ”second order change” (Cuban, 2001); man adderar inte bara teknik till existerande arbetsprocesser, man förändrar dem i grunden. Vi står nu inför ytterligare ett stort förändringssteg, nämligen automatisering.

Positiva effekter (för de skolor som lyckas)

• Positiva effekter av digitalisering i skolan uppstår inte automatiskt. På skolor där man lyckats väl med sin digitalisering kan man se följande effekter:

• Ökad digital kompetens har ökat skolans förmåga.

• Kontakten mellan lärare och elever ökar och kan bli av högre kvalitet

• Lärare och elever är nöjda och upplever positiva resultat.

• Ökat självförtroende för elever

• I vissa fall mätbara förbättringar i elevers prestationer

Negativa effekter (för alla, men i mycket olika omfattning)

• Ökat arbete för lärarna.

• Enskilt välorganiserat arbete ersätts av ensamarbete

• Stress, fysiska besvär.

• Ökade kostnader.

Framgångsfaktorer

• Politik - förvaltning - skolledning - lärare i samarbete

• Byt ofokuserat ensamarbete mot lärarlett arbete enskilt och i grupp

• Låt inte teknikkostnaderna tränga ut personalen

• Etablera kollegiala arbetssätt som gör hela skolan digitalt litterat

Framgången ligger i genomförandet som är en ledningsfråga.