4. Arbetslivet

4.1 Varför arbete?

Det enklaste och vanligaste svaret på denna fråga är för att man ska tjäna pengar så att man kan klara sig i samhället. Man behöver helt enkelt pengar för att överleva. Dock är nog inte detta den enda anledningen till att människor arbetar. Det finns många människor i världen som är tillräckligt rika för att de skulle klara sig utan att arbeta men jobbar ändå. Likadant är det med många äldre människor som fortsätter att arbeta efter att de har gått i pension. Då finns det andra orsaker bakom än pengar. En orsak skulle kunna vara att man vill känna mening i det man gör. Att känna att man behövs, att det man gör betyder något är något som gör att man får arbetsglädje, vilket är viktigt för de flesta människor gällande val av yrke. För vissa människor får man genom sitt arbete en identitet, en plats i samhället.

En stor del av arbetet man gör i livet är obetalt arbete, det kan vara det arbete man gör hemma men även all tid som man måste lägga ner i skolan är obetalt. Utöver detta finns även det ideella arbetet, ett frivilligt oavlönat arbete som många lägger ner mycket tid på i till exempel idrottsföreningar och andra organisationer. Trots att mycket arbete är oavlönat lägger man även mycket tid på sitt förvärvsarbete (arbete mot lön). De flesta arbetar ungefär under en 40-års period av sitt liv, efter utbildningen och före pensionen.

4.2 Yrke och utbildning

Det finns så klart en mängd olika orsaker till varför en viss individ väljer ett visst yrke. Några av sakerna som man ska tänka på när man funderar på sitt framtida yrke kan förutom det tidigare nämnda:

• Lön

• Arbetsmiljö

• Arbetstid

• Utbildning

Lön

Lönen kan skilja kraftigt både mellan och inom yrken. En orsak till detta kan vara hur stor efterfrågan på en viss yrkesgrupp det finns, alltså hur många inom detta yrke behöver företagen anställa. En annan orsak kan vara om man jobbar inom den privata eller den offentliga sektorn. Dessutom har det varit stor skillnad i yrken där det arbetar flest kvinnor jämfört med yrken där det är flest män som arbetar. Historiskt sett har kvinnor tjänat mindre än männen och så är det än idag. Kvinnors löner är i snitt knappt 90% av mäns löner. Lägger man dessutom till den tid som kvinnor är hemma med barn och att kvinnor oftare arbetar deltid än männen så ökar skillnaderna. Denna skillnad kallas för lönegap. I Sverige är det ännu inte helt jämställda löner mellan kvinnor och män, men utvecklingen går framåt bland annat för att fler och fler män är föräldralediga med sina barn och att fler flickor än pojkar väljer långa utbildningar som ger ett jobb med högre lön.

Arbetsmiljö

Arbetsmiljön är en annan sak som kan vara viktig att fundera på. Miljön i vilken arbetet sker skiljer mycket mellan olika yrken. Det kan gälla hur säkert ett arbete är med till exempel maskiner eller farliga ämnen eller om man utsätts för mycket buller. Även hur mycket tunga uppgifter man ska göra i arbetet eller hur många arbetsuppgifter man ska utföra brukar räknas till arbetsmiljön. Det finns lagar och regler som ska se till att arbetsmiljön är så bra som möjligt.

Arbetstid

Arbetstiden kan för vissa vara viktig vid val av yrke. Det brukar heta att man arbetar heltid, vilket är ca 40 timmar i veckan, eller deltid och då varierar antalet timmar per vecka. Dock skiljer det sig mellan yrken hur många timmar man kan behöva arbeta varje vecka, tex läkare eller advokat, får man räkna med att jobba mer timmar varje vecka jämfört med till exempel i en affär eller på en fabrik. Det var under 1800-talets industriarbete vanligt att man fick arbeta över 60 timmar i veckan, men nu finns avtal och lagar som bestämmer hur mycket tid man ska jobba samt att alla har rätt till semester.

Utbildning

Utbildningen som krävs för att kunna bli det man vill är något som skiljer mycket mellan olika arbeten. För vissa yrken krävs en längre teoretisk utbildning där man studerar både på gymnasiet och vid universitet/högskola. Andra yrken har en mer praktisk inriktning där det oftast räcker med en praktisk utbildning på gymnasiet.

4.3 Yrkesområden

Det finns många olika områden man kan arbeta inom. Dessutom finns det inom varje yrkesområde ett stort antal yrken att välja mellan. I grunden brukar man prata om två huvudområden som man kan arbeta inom; den offentliga sektorn och den privata sektorn.

Den offentliga sektorn består av de yrken där de anställdas löner betalas i huvudsak av skattepengar. Det finns tre olika delar inom den offentliga sektorn:

• Kommunerna har hand om bland annat renhållning, skola, vatten och avlopp, äldreomsorg och dagis. Inom kommunen jobbar många som lärare, förskolepersonal eller undersköterskor inom tex hemtjänsten.

• Landstingens huvuduppgifter är sjukvård och kollektivtrafik. Exempel på yrken är läkare, sjuksköterskor och busschaufförer.

• Staten ansvarar bland annat för polisen, militären samt universitet och högskolor.

Arbetar man inom den privata sektorn så betalas de anställdas löner av de inkomster företagen får genom att sälja varor och tjänster. Inom den privata sektorn finns två varianter:

• Privatanställda jobbar på ett företag med fler än en anställd. Det finns småföretag med mindre än 20 anställda, medelstora företag med mellan 20 och 199 anställda samt stora företag med över 200 anställda. Privatanställd är den sttörsta gruppen på den svenska arbetsmarknaden. Exempel på företag med privatanställda är mataffärer, reseföretag, pizzerior, frisörsalonger och bilindustrin.

• Egenföretagare är man om företaget endast har en anställd. Då är den anställde både ägare av företaget och arbetare på det. Yrken som egenföretagare kan vara journalist, frisör, affärsinnehavare eller hantverkare.

Arbetsuppgifterna som egenföretagare behöver inte vara annorlunda jämfört med det som en privatanställd gör. Det som skiljer är hur arbetet är organiserat. Egenföretagare har större frihet än en privatanställd genom att själv kunna bestämma när arbetet ska göras. Dock är det oftast ur lönesynpunkt tryggare att vara privatanställd eftersom egenföretagare inte alltid vet hur stor inkomst det blir varje månad.

Alla som arbetar i Sverige samt de som söker arbete (de som är arbetslösa) kallas med ett ord för arbetskraft. Att vara en del av arbetskraften innebär alltså att man arbetar eller vill och kan börja arbeta. Är man till exempel sjukskriven så är man inte med i arbetskraften.

4.4 Arbetsmarknaden

Begreppet arbetsmarknad är alla de ställen i ett samhälle där man utför arbete mot betalning i form av lön. På arbetsmarknaden möts arbetsgivare och arbetstagare för att komma överens. Arbetstagarna är de som har/vill ha ett arbete och arbetsgivarna är de som anställer och betalar ut lön till de anställda. Arbetstagarna kan även kallas löntagare. De som driver ett företag helt själva blir då både arbetsgivare och arbetstagare. Inom arbetsmarknaden finns flera olika yrkesområden, bland de vanligaste är vård och hälsa, handel samt bank, försäkring och reklam.

På arbetsmarknaden finns som sagt två parter och det finns olika organisationer som ska hjälpa sina medlemmar för att de ska få så bra avtal som möjligt.

Den vanligaste organisationen är fackföreningen. Det är en förening där anställda inom samma yrke eller på samma arbetsplats samlas för att tillsammans kunna arbeta för att deras rättigheter och intressen skyddas. Fackföreningen representerar de anställda mot arbetsgivaren. Sen kan flera fackföreningar inom samma yrke eller bransch gå ihop i ett så kallat fackförbund. Utöver det kan flera fackförbund kan gå ihop i en facklig centralorganisation som t ex LO, TCO eller Saco. Det finns sådana organisationer både för arbetstagare och arbetsgivare.

Löntagarorganisationer

• TCO (Tjänstemännens Centralorganisation) är 15 olika fackförbund som tillsammans har cirka 1,2 miljoner medlemmar. Vanliga arbeten för dess medlemmar är ingenjörer, sjuksköterskor, ekonomer, statliga myndigheter, försäkringsbolag och banker. Mer än 60 procent av medlemmarna är kvinnor och cirka hälften jobbar i den offe sektorn och hälften i den privata sektorn.

• LO (Landsorganisationen) bildades 1898 och är den största löntagarorganisationen. Idag består LO av 14 olika fackförbund och har totalt ungefär 1,5 miljoner medlemmar. Många av medlemmarna arbetar i butiker och restauranger, som undersköterskor, på dagis och i fabriker.

• SACO (Sveriges Akademikers Centralorganisation) är 23 olika fackförbund med cirka 600 000 medlemmar. De flesta har en högre utbildning och arbetar som till exempel forskare eller studerar.

Arbetsgivarorganisationer

• SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) är den största arbetsgivarorganisationen. Det är en samarbetsorganisation för alla regioner, landsting och kommuner. Bland annat har de en viktig uppgift i att förhandla om avtal och löner för 900 000 arbetare inom kommuner och landsting.

• Svenskt näringsliv representerar ungefär 60 000 företag i Sverige. Det handlar både om allt från små till stora privatägda företag. Organisationen började år 1902 under namnet SAF (Svenska Arbetsgivare-föreningen) och bytte år 2001 namn till Svenskt näringsliv.

• Arbetsgivarverket är organisationen som förhandlar om löner och arbetsvillkor för de som är anställda av staten. Det är 240 000 människor som berörs av dessa förhandlingar.

Förhandlingar och kollektivavtal

Avtalen med regler som gäller arbetsmarknaden kallas för kollektivavtal och de bestäms i förhandlingar mellan arbetsgivare och fackföreningar. Kollektivavtalen gäller i hela landet och därför gäller samma regler överallt. Detta gör att reglerna blir tydliga på arbetsplatserna och därför kan man koncentrera sig på göra ett bra jobb. Eftersom det är samma regler för hela landet så tävlar inte fackföreningar och företag i olika delar av landet med varandra. Detta är bra eftersom det annars skulle kunna bli högre inflation i landet. Ett kollektivavtal gäller alltid en viss yrkesgrupp eller ett visst yrkesområde. Till exempel så tecknar SKL avtal med Kommunal gällande undersköterskors löner. Avtalen innehåller de regler som ska följas av både arbetsgivarna och arbetstagarna och avtalen är oftast tidsbegränsade, exempelvis under 2 år. Reglerna i avtalen kan handla om löner, arbetsmiljö, arbetstider och löneökningar under avtalstiden. Andra saker som står i kollektivavtalen är att arbetsgivaren bland annat ska betala pengar till utbildning, pensioner, arbetstidsförkortning samt extra försäkringar. Följer inte arbetsgivaren kollektivavtalet så är det ett så kallat avtalsbrott. Blir det en svårlöst tvist om avtalsbrottet så kanske detta måste lösas i Arbetsdomstolen.

Förhandlingarna gällande kollektivavtalen blir oftast långa och tuffa då det oftast rör sig om mycket pengar och beslut som rör många människor. Förutom att förhandlingarna är viktiga för arbetsmarknadens utveckling så betyder de även mycket för samhället som helhet. Om det blir så att arbetstagarna och arbetsgivarna inte kan komma överens i förhandlingarna så kan någon av parterna vidta stridsåtgärder.

Strejk och Lockout

Arbetstagarna i Sverige har enligt lagen rätt att strejka om kollektivavtal saknas. En strejk innebär att arbetarna vägrar gå till jobbet. Detta kan kosta mycket pengar för arbetsgivarna och kan därför tvinga fram ett avtal. Det har varit ganska ovanligt med strejker under modern tid i Sverige, men i vissa andra europeiska länder har det varit strejk flera gånger. Arbetsgivarna kan använda sig av en så kallad lockout om det inte finns något avtal. En lockout innebär att företagen låser ute de anställda och de inte får komma till arbetet. De anställda får då ingen lön under tiden en lockout pågår. Även en lockout kan tvinga fram ett avtal och då kan fackföreningar kanske skriva under ett sämre avtal än de vill gå med på.

Medlare

När arbetsgivarna och fackföreningar inte kan komma överens kan ibland regeringen tillsätta en medlare som ska hjälpa parterna att enas om villkoren. Oftast brukar man då komma fram till en lösning och avtal undertecknas. Vanligtvis gäller avtalen ett år men ibland skrivs längre avtal för att få till en stabil arbetsmarknad.

4.5 Arbetsmarknadens villkor

I Sverige har det funnits lagar och regler för arbetsmarknaden under en ganska lång tid. Det är staten som har beslutat vilka regler som ska gälla i yrkeslivet och på arbetsmarknaden. Några lagar som är extra betydelsefulla är:

• LAS (Lagen om anställningsskydd) är från 1982 och innehåller bland annat regler om hur man kan anställas samt hur uppsägningar ska gå till. Begreppet ”sist in först ut” har varit en grundregel. Det betyder att den som anställdes sist ska få sluta först om det behöver sägas upp anställda.

• MBL (Medbestämmandelagen) handlar om att om det ska ske stora förändringar på en arbetsplats så måste arbetsgivarna informera facket om detta. Lagen kom till 1976.

• Semesterlagen kom 1977 och ger alla arbetstagare rätt till 25 dagars betald ledighet varje år.

• Arbetsmiljölagen är från 1977 och handlar om att arbetsgivarna måste se till att arbetsmiljön är säker för de anställda. Är det en osäker arbetsplats så kan fackliga så kallade skyddsombud stoppa arbetet tills dess att förändringar genomförts. Arbetsgivarna är ansvariga för miljön på arbetena. Det finns även skyddsombud som ska kontrollerar att arbetsgivarna sköter arbetsmiljön på bästa sätt.

• Diskrimineringslagen från 2009 innebär att alla ska ha samma rättigheter och möjligheter på arbetsmarknaden. Ingen får diskrimineras på grund av kön, bakgrund, religion, sexuell läggning, ålder, funktionshinder eller sexuell identitet.

Kolla dina villkor

Reglerna och avtalen för arbetsmarknaden finns för att alla ska få de rättigheter man kan kräva och det skydd man har rätt till. Om du får en anställning så finns det några saker man bör tänka på. En viktig sak att hålla koll på är anställningsavtalet som ska innehålla vilka villkor som gäller för jobbet. Det är viktigt att veta om det är en tillsvidareanställning (fast anställning) eller om det är en visstidsanställning (gäller bara en viss tid). Det ska dessutom stå vilken lön du ska ha. Utöver det är det bra att veta vilka kollektivavtal som gäller på arbetsplatsen. Ett annat begrepp som används kan vara anställningsvillkor som kan innehålla vilka arbetstider och pensionsvillkor som gäller samt hur semestervillkoren är för just den arbetsplatsen.

4.6 Arbetslivets förändringar

Att vara arbetare är något som förändrats mycket under de historiens gång. Om man backar tillbaka till 1700-talets Sverige så fanns knappt begreppet arbetare. De flesta levde då av jordbruket och allt arbete hängde i princip ihop med att se till att familjen fick tillräckligt med mat för att överleva. Under 1800-talets mitt började de första industrierna växa fram i Sverige. Detta skedde bland annat efter förändringar i jordbruket vilket gjorde att många som tidigare sysslat med jordbruk nu blev arbetslösa. Denna arbetskraft fick då i många fall jobb inom de framväxande industrierna. Perioden som inleds kallas för industrialismen och under denna tid så var arbetarnas situation i industrierna långt från dagens. Fabriksägarna utnyttjade i början sina arbetare till att jobba långa arbetsdagar, för dålig lön och många gånger var även arbetsmiljön osäker eller till och med livsfarlig. Till exempel så fanns det inga nödstopp eller liknande i de tidiga sågverken och man kunde såga av sig handen. Man arbetade även upp emot 12 – 14 timmar om dagen och den enda lediga dagen var söndagen.

Arbetarnas lösning på situationen var att runt 1870-talet gå samman i fackföreningar. När man var många arbetare i samma organisation så blev man starkare och kunde gemensamt ställa krav på arbetsgivarna för att förbättra arbetsmiljön, lönerna och arbetstider. I många länder var det länge förbjudet att gå med i en fackförening och människor som var med kunde straffas eller få utstå misshandel på grund av detta. Idag finns rätten att organisera sig i olika föreningar med som en del i FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna. När arbetarna började organisera sig så gjorde även arbetsgivarna detta i arbetsgivarorganisationer under början av 1900-talet. Detta medförde att arbetstagare och arbetsgivare båda hade organisationer som kunde sköta förhandlingar åt dem för att få till en stabil arbetsmarknad.

Konjunkturer/Strukturförändringar

När ett lands ekonomiska situation förändras kraftigt och snabbt kallas det för svängningar i konjunkturen. En sådan förändring kan även påverka arbetslivet i ett land. Det finns högkonjunktur då landets ekonomi går väldigt bra och företagen behöver anställa mer personal. Då får även den offentliga sektorn in mer skatter och hela landets ekonomi blir bättre. När det däremot blir lågkonjunktur så går landets ekonomi dåligt. Företagen säljer dåligt och måste avskeda personal och då minskar istället skatteintäkterna och den offentliga sektorns ekonomi blir sämre.

I ett land kan även hela strukturen i ekonomin förändras vilket betyder att hela yrkesområden minskar kraftigt i betydelse. I Sverige har det varit tre sådana förändringar.

• Jordbruket var det första området som förändrades under 1800-talets senare del. Från att ha sysselsatt 80% av befolkningen så har det nu sjunkit till några procent i Sverige som jobbar inom jordbruket. Perioden före 1850 kallas för jordbrukssamhället.

• Under 1900-talets första hälft var det industrin som var den största sysselsättningen i Sverige i det så kallade industrisamhället. När industrin var som starkast i Sverige under 1960-talet så jobbade 40% inom denna sektor.

• När industrierna minskade i betydelse under 1960-talet blev tjänstesektorn allt viktigare och är nu den största sysselsättningen i Sverige. Cirka 80% av alla som jobbar arbetar inom tjänster och service. Det är även inom industrier det finns tjänsteyrken som tex försäljning, utveckling och ekonomiavdelningar.

4.7 Entreprenörskap i ett globalt samhälle

En entreprenör kan man kalla en person som har många idéer som den vill genomföra och förverkligar dessa idéer samt startar ett eget företag. Företaget kan vara något man äger själv eller tillsammans med någon annan. Entreprenörskap handlar om att lösa problem och ta initiativ för att komma framåt med ett problem som finns till exempel hemma eller på jobbet.

För att bli en entreprenör så krävs det mer än bara en idé. Det behövs oftast även kapital, alltså pengar, för att komma igång. Har man inte eget kapital behöver man låna av banken. Banken lånar endast ut pengar om de tycker idén är bra nog för att lyckas. Utöver pengar så krävs det även hårt arbete för att få företaget att komma igång och bli lönsamt. Det kan även vara svårt att få ut en rejäl lön innan företaget blir framgångsrikt. Förutom detta så behöver man även kunna en del om marknadsföring, bokföring och skatteregler. Trots att det låter som mycket att hålla reda på så finns det mängder av företag idag som alla startade med en entreprenör och en idé. Alltifrån IKEA (Ingvar Kamprad) till Facebook (Mark Zuckerberg) är exempel på detta.

I dagens globala samhälle är det svårare och svårare för svenska företag att konkurrera med företag från andra länder. Det är ännu viktigare att nya idéer kan förverkligas och sen skapa nya företag. Det är viktigt att både politikerna, företagen och enskilda människor bidrar för att inte företag i andra länder ska göra nya produkter billigare eller bättre. En del av fördelarna som finns i Sverige är bra råvarutillgångar, väl fungerande infrastruktur, välutbildad arbetskraft samt en jämlik arbetsmarknad.

4.8 Arbetslöshet

Arbetslöshet är något som idag är relativt vanligt i Sverige jämfört med till exempel 1960-talet då många människor flyttade hit för att vi behövde arbetare i industrierna. Det kallades arbetskraftsinvandring. Nuförtiden flyttar människor fortfarande till Sverige för att få ett bättre liv och ett arbete men det är mycket svårare nu. Sveriges politiker har under många år haft som mål att uppnå full sysselsättning vilket innebär att samhället alltid ska försöka se till att alla har ett jobb. Detta mål har blivit allt svårare att nå när företagen fått allt svårare konkurrens från låglöneländer och när statens ekonomi blivit sämre. Dessutom har olika så kallade finanskriser i världen försvårat situationen för både Sverige och många andra länder. Istället för full sysselsättning har arbetslösheten stigit kontinuerligt och Sverige har hamnat på samma nivå som flera andra europeiska länder gällande antalet arbetslösa.

Arbetslös räknas man som om man inte har en sysselsättning och är i så kallad arbetsför ålder, mellan 16 och 64 år). Det är personer som vill arbeta men som inte hittar ett jobb. Alla personer som jobbar eller är arbetslösa i Sverige räknas som arbetskraft. De personer som inte vill eller kan arbeta räknas inte till arbetskraften.

Det finns olika sorters arbetslöshet. Här följer några exempel:

• Konjunkturarbetslöshet är tillfällig och hänger ihop med att ekonomin som helhet är i en lågkonjunktur, en svacka.

• Byte av arbete är som en frivillig form av arbetslöshet. När man säger upp sig från ett arbete för att leta efter ett annat är man arbetslös tiden mellan jobben.

• Strukturarbetslöshet är när en hel sorts industri får problem och inte klara konkurrensen från andra länder. Det kan vara till exempel textilindustrin eller bilindustrin. Om en hel sorts industri försvinner från ett land så ändras mönstret, strukturen, på industrin i landet. Denna sortens arbetslöshet kan vara ett svårt problem för ett land eftersom de som blir arbetslösa inte passar ihop med de arbeten som företag i landet kan erbjuda.

• Säsongsarbetslöshet innebär att vissa yrkesgrupper har mindre jobb under vissa årstider. Till exempel inom jordbruk, turism och bärplockning kan detta förekomma.

Om man blir arbetslös så drabbas man till att börja med av en minskad inkomst. Har man varit medlem i en arbetslöshetskassa, a-kassa, så får man ersättning från den. Dock är den mindre än den ordinarie lönen. Detta kallas även för arbetslöshetsförsäkring. För de som inte är med i en a-kassa finns vissa andra bidrag men med betydligt lägre ersättning än den vanliga lönen. Utöver sämre ekonomiska möjligheter innebär arbetslöshet även att många mår psykiskt dåligt då man inte tycker att man duger till något samt att man förlorar den gemenskap som arbetet betydde. I Sverige idag är det många ungdomar som inte kommer in på arbetsmarknaden vilket kan vara väldigt tragiskt för en enskild individ. Ungdomsarbetslösheten i Sverige är ca 25% och gäller människor mellan 16 och 25 år.

4.9 Tiden efter arbetslivet

Alla som arbetar i Sverige kommer förr eller senare att gå i pension vilket innebär att man slutar arbeta vid en viss ålder. Hittills är pensionsåldern 65 år, men troligtvis kommer denna ålder att höjas i framtiden för att inte systemet med pension ska bli för dyrt.

En del av din inkomst varje år sätts undan till pensionssystemet för att betala din framtida pension. Alla som arbetat och bott i Sverige får allmän pension, som grundas på alla inkomster du betalar skatt för. Dessutom sätter även många arbetsgivare undan en summa pengar åt arbetstagarnas framtida pension varje år.