En av de första kända lagsamlingarna skrevs av Hammurabi som var kung i Babylonien 1792 – 1750 före Kristus. Hammurabis lagar handlar om ungefär 280 områden som till exempel stöld, mord och adoption. Straffen som anges i denna lagsamling är stränga och handlar i huvudsak om tanken ”öga för öga, tand för tand” eller om det gällde pengar så var det stora skadestånd.
Våra lagar i Sverige har annars påverkats kraftigt av antiken (ca 500 f.v.t - 500 e.v.t) och hur den romerska rätten fungerade. I Romarriket utvecklades ett mer avancerat rättssystem jämfört med tidigare. Det var bland annat tydligare logik gällande såväl lagstiftning och hur brott och straff hänger ihop. I Sverige började vi inspireras av romersk rätt under 1000-talet i samband med att kristendomen kom till landet.
De första lagarna i Sverige kom till under en 400-årsperiod mellan 930-talet och 1330-talet och var landskapslagar som gällde i olika delar av landet. Den första lagen som gällde hela landet var kung Magnus Erikssons landslag som skrevs omkring år 1350. Några år senare uppkom även Magnus Erikssons stadslag. Under medeltiden var lagmannen en ansedd och betrodd person. Lagmännen samlade till ting (råd/domstol) på olika platser i landet, vilket på den tiden var ett stort folknöje. Det var lagmännen som var den tidens domare.
Under slutet av 1600-talet beslutade Karl XI om att ta fram en ny lagbok. År 1734 antog riksdagen den nya lagboken, ”Sveriges rikes lag av 1734”. Grunden i den gäller fortfarande även om stora delar har bytts ut. Efter inspiration från upplysningstiden genomfördes vissa förändringar i lagarna under 1800-talet. Bland annat fick Sverige 1809 en ny regeringsform.
I Sverige är det riksdagen som stiftar (bestämmer) lagarna. I riksdagen finns 349 ledamöter som väljs vart fjärde år och de representerar folket via sitt parti. I riksdagen röstar de 349 ledamöterna om vilka nya lagar som ska skrivas. Att stifta lagar är en av riksdagens viktigaste uppgifter. Det går till enligt följande:
Någon i regeringen lämnar in ett förslag på en lag, en proposition. Även en medlem i riksdagen kan lämna in ett förslag, en motion.
Olika myndigheter får lämna synpunkter på förslaget. Det kallas att förslaget skickas på remiss.
Förslaget lämnas till ett så kallat utskott som fördjupar sig i förslaget och lämnar ett underlag för beslut till riksdagen som de flesta (majoriteten) i utskottet står bakom.
Debatt i riksdagen där partierna säger vad de tycker om lagförslaget.
Omröstning. Om mer än hälften av riksdagens medlemmar röstar ja så blir det en ny lag.
Regeringen ansvarar för att den nya lagen tillämpas i landet.
Sveriges grundlagar
Det finns fyra lagar som är viktigare än andra i Sverige. Det är våra grundlagar. Grundlagarna beskriver hur Sverige ska styras. Eftersom grundlagarna är viktigare än andra lagar är det svårare att ändra dem. För att ändra en grundlag måste man rösta om det i riksdagen två gånger och komma fram till samma beslut båda gångerna. Dessutom måste det vara ett val till riksdagen mellan de båda omröstningarna.
Regeringsformen är den viktigaste grundlagen och den nuvarande versionen antogs 1974. Den innehåller regler för hur Sverige ska styras och hur makten ska fördelas mellan regering, riksdag, regioner, kommuner och domstolar. I Regeringsformen står även att Sverige är en demokrati och att makten ska utgå från folket. Det står också att den som är kung eller drottning i Sverige är vår statschef.
Successionsordningen kom till 1810 och i den står det vem som ärver kungakronan i Sverige. Efter en förändring 1979 blev även kvinnlig tronföljd möjlig då så kallad rak tronföljd infördes. Det innebär att den förstfödde i kungafamiljen ärver tronen oavsett kön. Denna förändring gjorde det möjligt för Victoria att bli kronprinsessa.
Tryckfrihetsförordningen är den äldsta grundlagen i Sverige och kom till 1766. Sverige det första landet i världen som införde en sådan grundlag. Den ger alla människor rätt att fritt föra fram och sprida sina tankar och åsikter i skrift till exempel i tidningar och böcker. Den ger även människor rätt att ta del av alla dokument och brev från myndigheterna, om de inte är hemligstämplade. Tryckfrihetsförordningen innehåller även ett förbud mot censur i Sverige.
Yttrandefrihetsgrundlagen ger varje medborgare i Sverige rätten att fritt säga sin mening. Man får även offentligt uttrycka sina åsikter och tankar om vilket ämne som helst i annan form än skriftligt. Det kan till exempel vara i ljudfiler, radio, tv och filmer. Den är Sveriges yngsta grundlag och kom till 1991.
Utöver de lagar som vi stiftat i Sverige så måste vi som medlemmar i EU (Europeiska Unionen) följa de beslut och lagar som bestämts i EU.