5. Etik och moral

5.1 Etik och moral?

Ordet etik kommer från grekiskans ethos som betyder sed eller sedvänja. Etik handlar om vad som är rätt eller fel handlande. Vi måste hela tiden göra olika val i våra liv. Val som kan få stora eller små konsekvenser för oss själva och för andra människor. Vad vi sedan gör i praktiken handlar om vår moral. Man kan säga att etik är läran om moralen, det vill säga våra tankar och idéer om hur vi bör göra i en viss situation.

Etiska val

Nedan står ett antal exempel på olika situationer där man ställs inför olika val i livet. Hur man väljer att göra, har att göra med den etik eller moral man själv står för.

• Du ser din bästa kompis kyssa någon samtidigt som du vet att din kompis är tillsammans med någon annan, vad gör du?

• Du ser någon du inte känner bli retad och mobbad av några tuffa killar, vad gör du?

• Du märker att en av spelarna i ditt lag nästan alltid får vara avbytare, vad gör du?

• Du ser hur en av dina klasskamrater fuskar på ett prov, vad gör du?

• Du ser hur någon tappar en hundralapp samtidigt som en av dina kompisar tar hundralappen och stoppar i egen ficka, vad gör du?

Etik och moral handlar alltså om att ta ställning i olika frågor och fundera över vad som är rätt eller fel handlande, varför du tycker som du tycker, och varför du gör som du gör.

Många människor finner vägledning för sin etik och moral i en viss religion. Religionerna kan ge stöd för hur man bör göra i olika situationer i livet, när man ställs inför olika val. I många religioner finns särskilda levnadsregler som beskriver detta. Etik och moral är centrala frågor inom de flesta av världens religioner.

Normer och värderingar

I all etik finns två viktiga delar, normer och värderingar:

Normer kan sägas vara inlärda eller självvalda uppfattningar om vad som är rätt eller fel handlande, vad som är tillåtet och vad som är förbjudet. Normer är inte nedskrivna utan kan kallas oskrivna regler. Normer skiljer sig åt i olika samhällen.

Värderingar är åsikter om vad som är bra eller dåligt. Vad man bör sträva efter och vad man bör undvika. Vad är det vi värderar? Vilka är våra värden? Vissa värden är så kallade egenvärden. Det är värden vi anser har ett värde i sig och som vi inte behöver värdera utifrån sin nytta. Exempel på egenvärden är hälsa, fred och liv. Andra värden har inget värde i sig. De har inget egenvärde. Pengar är ett sådant exempel. De har inget värde i sig, utan pengar värderas utifrån dess nytta. Pengar är ett medel för att uppnå något annat.

De normer och värderingar som är rådande i ett land, brukar även få betydelse för hur landets lagar ser ut.

Etiska modeller

Det finns olika etiska modeller som kan ge oss en viss vägledning för hur vi bör göra i en viss situation. Nedan kan du läsa om tre av dessa: Pliktetik, konsekvensetik och sinnelagsetik.

5.2 Pliktetik

Pliktetiken handlar om att man ska göra det som är rätt. Vad som är rätt avgörs ofta av regler uppsatta av en viss religion eller organisation. Det bestäms av deras normer och värderingar. FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna är ett sådant dokument, som anger vad som är rätt att göra. Om man följer normerna och värderingarna som gäller för religionen, organisationen, eller landet, följer man även sin plikt.

Vissa plikter är viktigare att följa än andra. Man kan rangordna plikterna i en lista med de plikter som är viktigast att följa överst, och mindre viktiga plikter i en fallande skala därefter. Om man till exempel måste skada en annan människa i självförsvar, för att rädda livet på någon, är det rätt att göra. Detta trots att man faktiskt skadar en annan människa. Det kan vara svårt att göra denna rangordning. Vem ska avgöra vilken plikt som har det högsta värdet?

Ett annat exempel på pliktetiskt handlande är att i skolan följer man sin plikt genom att komma i tid till lektionerna, att göra sina läxor och annat som man förväntas göra som elev.

Man ska alltså enligt pliktetiken göra sin plikt. Pliktetiken kan ifrågasättas, om man blint följer sin plikt utan att tänka efter själv kan det uppstå olika situationer, där man tvingas till mycket svåra val. Om din religion till exempel säger att det är fel att ta emot blod från en annan människa, och du samtidigt har drabbats av en dödlig sjukdom, där enda chansen för dig att överleva, är att ta emot blod från någon annan, hur ska du då göra?

5.3 Konsekvensetik

En annan etisk modell är konsekvensetiken. Enligt denna är en handling rätt att göra om följderna, konsekvenserna, är goda. Det innebär att för att följa konsekvensetiken måste man veta, om följderna av ens handlande är goda. Vilka normer och värderingar är goda? Ett exempel på en eftersträvansvärd konsekvens av ens handlande är till exempel: "största möjliga lycka, åt största möjliga antal".

Enligt detta synsätt är en handling rätt, om det inte finns andra handlingar vars konsekvenser är bättre. Därför gäller det att tänka efter, före man gör något. Det kan ofta vara svårt att göra medvetna val på detta vis. Man vet helt enkelt inte säkert, vilka konsekvenserna blir av ens handlande.

Precis som för pliktetiken är det viktigt i konsekvensetiken att kunna rangordna de olika konsekvenserna i förhållande till varandra. Vilken konsekvens är den bästa? Vilka värden är det som ska eftersträvas? Hälsa? Fred? Liv? Pengar?

För vem är konsekvenserna goda? Enbart för dig själv eller även för andra? Det är också en svår fråga att ta ställning till, om man ska handla konsekvensetiskt. Någon som enbart handlar med tanke på sitt eget bästa kallas för egoist. De som enbart tänker på andras bästa, utan tanke på sig själv, kallas för altruist. Någon som tänker på allas bästa, kallas ibland för utilitarist. Hur tänker du?

5.4 Sinnelagsetik

Ett tredje sätt att tänka kring etiken är en modell som utgår från ditt sinnelag. Om ditt uppsåt, din avsikt är god, är även handlingen god. Du har ett gott sinnelag. Du menar väl.

Även denna modell kan ifrågasättas. Vems goda avsikter är godast? Ta till exempel en terrorist som spränger en bilbomb. Bilbomben dödar många människor. Terroristen motiverar handlingen med att avsikten var att hjälpa sitt folk till fred, frihet och självständighet. Det kan ibland vara svårt att avgöra vems avsikter som har högst värde.

Ett annat problem med sinnelagsetiken är, hur ska man veta att en människas avsikter är goda? Människor kan ju ljuga om sina avsikter och motiv bakom sitt handlande. Hur tänker du?

5.6 De svåra valen

Oftast är du inte medveten om, att det du gör, styrs av någon form av regel. Om du gör något av pliktkänsla, för att dina föräldrar kanske förväntar sig det, handlar du pliktetiskt. Om du gör något för att det får goda följder för dig själv och/eller andra handlar du konsekvensetiskt. Gör du något med goda avsikter, du menar väl, handlar du sinnelagsetiskt.

Alla de olika modellerna har för- och nackdelar. Det vanliga är att man använder argument från alla när man gör något. Ibland handlar man kanske pliktetiskt för att i en annan situation mer handla konsekvensetiskt.

Etisk vägledning

Om man kombinerar alla de olika modellerna, kan man få en liten lista med frågor som kan ge viss vägledning, när man ska avgöra om en handling är rätt eller fel:

• Vilket är ditt sinnelag eller din avsikt med handlingen?

• Vilken norm, värdering eller plikt har varit vägledande för handlingen?

• Vilka blir handlingens konsekvenser, för dig själv och andra, på kort eller lång sikt?

När du ställs inför svåra val i ditt liv kan du fundera en stund över vilken modell du styrs av. Valet och ansvaret är ditt!

5.7 De mänskliga rättigheterna

FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna kan sägas vara ett slags allmängiltigt facit på hur man bör göra i olika situationer. De är regler för hur vi människor ska vara gentemot varandra. De mänskliga rättigheterna anger de normer och värden vi idag anser vara viktiga. Där står våra grundläggande rättigheter som människor. De finns sammanfattade i 30 artiklar eller punkter och skrevs efter andra världskriget, år 1948. Över 190 av världens länder har sagt att de ska följa dessa rättigheter.

I den första artikeln står det: "Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap."

Trots att nästan alla världens länder har sagt att de ska följa de mänskliga rättigheterna görs inte alltid detta. Människor tolkar helt enkelt inte reglerna på samma sätt. Ibland ställs även olika rättigheter mot varandra. Vilken rättighet är den viktigaste? Vem har rätt att avgöra det?

5.8 Etiska dilemman

Detta avsnitt handlar om några av de svåra val vi ställs inför i livet och i samhället. Vad tycker du i de olika frågorna? Fundera och ta ställning!

Abort

Abort handlar om att man på medicinsk väg avbryter en graviditet i förtid. Det görs på begäran av kvinnan. Abort är en kontroversiell fråga i de flesta av världens länder.

Ibland skiljer man mellan terapeutisk abort och selektiv abort. Terapeutisk abort görs av medicinska skäl, med hänsyn till moderns hälsa. Vid selektiv abort finns det inga sådana medicinska skäl. I Sverige har en kvinna rätt att göra abort fram till det att fostret är 12 veckor. Abort kan man även få göra fram till 18:e veckan, men då krävs en särskild utredning. För ännu senare abort krävs synnerliga skäl. Enligt socialstyrelsen genomförs c:a 35.000 aborter i Sverige varje år.

Vilka normer och värderingar är viktigast för dig i denna fråga? Har alla människor rätt att födas? Ska föräldrar eller läkare kunna bestämma om ett foster ska få födas eller inte? Ska man kunna göra abort av vilken orsak som helst? När börjar livet? Enligt den kristna katolska kyrkan börjar livet vid befruktningen. I de flesta av världens religioner gäller att "Livet är heligt". Samtidigt är en kvinnas frihet viktig, eller? Ska hon själv kunna bestämma över sin egen kropp? Ska en läkare kunna vägra utföra aborter? Vad har pappan för möjlighet att påverka beslutet?

Vad tycker du?

Dödshjälp

Dödshjälp, eller eutanasi, är när man på medicinsk väg förkortar en människas liv. Det görs på begäran av patienten eller av en nära anhörig till patienten. Dödshjälp är en kontroversiell fråga i de flesta av världens länder.

Ibland skiljer man mellan passiv och aktiv dödshjälp. Passiv dödshjälp innebär att man upphör med att ge medicinsk- och/eller teknisk hjälp till en döende patient, vilket förkortar dennes liv. Passiv dödshjälp är lagligt i många länder, däribland Sverige. Aktiv dödshjälp innebär att man med en aktiv handling avsiktligt påskyndar döden hos en patient. Aktiv dödshjälp är förbjudet i de flesta länder i världen. Belgien och Nederländerna är två länder som tillåter aktiv dödshjälp.

Vilka normer och värderingar är viktigast för dig i denna fråga? Enligt läkareden är det en läkares plikt att rädda liv. I de flesta av världens religioner gäller att "Livet är heligt". En människa ska inte behöva lida i onödan. Har vi inte rätt att själva bestämma över våra egna kroppar och vårt eget liv? Männsikans fria vilja, friheten, är ett värde som många värderar högt. Det kostar mycket pengar att förlänga dödsjuka människors liv. Är det värt det?

Vad tycker du?

Dödsstraff

Dödsstraff innebär att ett lands domstolar dömer någon till döden. Den som döms till döden avrättas. I många av världens länder genomförs dödsstraff.

Under senare år är det fler och fler länder som har avskaffat dödsstaffet. Idag är det c:a 100 länder som inte har dödsstaffet kvar i sina lagar. De länder som avrättar flest människor är: Kina, Iran, Irak, Saudiarabien och USA. I Sverige skedde den sista avrättningen 1910 och sedan 1973 är dödsstraffet avskaffat enligt lag i vårt land. Det finns olika metoder som används vid avrättningar. De vanligaste är: Arkebusering, dödlig injektion, elektriska stolen, gaskammare, halshuggning, hängning och stening.

Vilka normer och värderingar är viktigast för dig i denna fråga? Har alla människor rätt att leva, oavsett vad man gjort? Vad händer om man avrättar en oskyldig person? Kan dödsstraff avskräcka från brottslighet? I de flesta av världens religioner gäller att "Livet är heligt". I de kristna och judiska tio budorden står det till exempel att: "Du skall icke dräpa" 2Mos 20:13. Samtidigt står det: "Den som slår ihjäl en människa ska straffas med döden." 2Mos 21:12. Vilket värde är det som är viktigast?

Vad tycker du?

Barnarbete

Barnarbete innebär att barn tvingas arbeta för att överleva eller för att hjälpa sin familj att överleva. Enligt FN är alla människor under 18 år barn. I många av världens länder förekommer barnarbete.

Förenta nationerna antog år 1989 barnkonvensionen, eller konvensionen om barnens rättigheter. I barnkonvensionens 54 artiklar eller punkter anges vilka rättigheter just barn har. Barnkonvensionen kan sammanfattas i fyra huvudprinciper. Fyra extra viktiga punkter:

• Barns lika värde och rättigheter

• Barns bästa ska komma i första hand

• Barns rätt till liv, överlevnad och utveckling

• Barns rätt att ha och uttrycka sina åsikter

Idag tvingas mer än 250 miljoner barn att arbeta för att överleva. Mycket av problemet med barnarbete hänger ihop med problem rörande fattigdomen i världen. Samtidigt kan det vara utvecklande för barn att lära sig ta ansvar för sig själva, och att hjälpa till för sina familjers försörjning.

Vilka normer och värderingar är viktigast för dig i denna fråga? Är det alltid fel för ett barn att arbeta? Vad räknar du som arbete? Sälja jultidningar? Väva mattor? Är det skillnad på barns rättigheter och vuxnas rättigheter? Varför? Varför inte? Kan barn arbeta lika länge som vuxna? Ska barn ha samma arbetsvillkor, lön, arbetstider som vuxna? Hur påverkar barnarbete möjligheterna för barn att skaffa sig en utbildning och få ett bra liv?

Vad tycker du?

Djurens rättigheter

Djurens rättigheter innebär att man inte kan behandla djur hur som helst. De har också rättigheter. Var går gränsen mellan en människas rättigheter och ett djurs? Är det skillnad på djur och människa?

I Sverige och i världen dödar vi djur för att få mat eller för andra resurser. Ibland dödar vi till och med djur för nöjes skull. Är det rätt? I en del av världens religioner betraktar man allt liv som heligt. Inom till exempel hinduismen är det vanligt att människor väljer att vara vegetarianer just av den anledningen. Många kristna menar att Gud har skapat människan till sin avbild och att människan är unik, människan står över djuren.

Vilka normer och värderingar är viktigast för dig i denna fråga? Är djur och människor lika mycket värda? Kan ett djur lida? "Du skall icke dräpa" 2 Mos 20:13, gäller det även djur? Är en människas liv alltid mer värt än ett djurs? Kan man föda upp djur, enbart för att man vill åt deras vackra pälsar? Hur är det med djurförsök? Kan man utföra experiment på djur?

Vad tycker du?

5.9 Sammanfattning

Etik och moral handlar om vad som är rätt eller fel. Etik är läran om moralen. Enkelt kan man säga att etik är våra tankar kring vad som är rätt eller fel medan moral är det vi faktiskt gör.

All etik består av normer och värderingar. Normer är oskrivna regler som vi lärt oss under vår uppväxt. Våra värderingar är de åsikter vi har om vad som är rätt eller fel. Det vi tycker är viktigt, det vi värderar. Vissa värden är egenvärden. Det är värden som har ett värde i sig till exempel, hälsa, liv och fred. Andra värden har endast ett värde utifrån deras nytta för något annat, pengar är ett sådant exempel.

När man ska fatta beslut eller står inför etiska val kan man ta hjälp av olika etiska modeller, i detta kapitel har du fått läsa om tre av dessa:

• Pliktetik

• Konsekvensetik

• Sinnelagsetik

• Dygdetik

Pliktetiken handlar om att man ska göra det som är rätt, att följa sin plikt. Vad som är rätt avgörs ofta av regler uppsatta av en viss religion eller organisation. Konsekvensetiken handlar om att man ska göra en handling om följderna, konsekvenserna, är goda. Sinnelagsetiken handlar om att man ska göra en viss handling om man har en god avsikt med handlingen. Om avsikten är god är även handlingen god. Dygdetiken handlar om att odla sina goda egenskaper som människa. Om man använder alla fyra modellerna samtidigt kan man få vägledning till hur man bör göra i en viss situation:

• Vilket är ditt sinnelag eller din avsikt med handlingen?

• Vilken norm, värdering eller plikt har varit vägledande för handlingen?

• Vilka blir handlingens konsekvenser, för dig själv och andra, på kort eller lång sikt?

I FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna står många av de normer och värderingar vi idag anser vara viktiga. De finns samlade i 30 artiklar som de flesta av världens länder har enats kring.

I samhället idag finns exempel på många svåra frågor som vi tycker olika kring. De finns kanske inte något rätt eller fel svar på dessa frågor, utan de handlar mer om vad vi tycker, vilka normer och värderingar vi har. De är så kallade etiska dilemman. I detta kapitel har du fått läsa om fem av dessa: dödshjälp, abort, dödsstraff, barnarbete och djurens rättigheter. Vilken är din åsikt i dessa frågor?