I denna arbetsuppgift får du läsa om olika texter som handlar om det etiska begreppet rättvisa.
Två typer av rättigheter
Det finns olika typer av mänskliga rättigheter. Många tänker nog först på rätten att säga och skriva vad man vill. Eller kanske rätten att fritt få vara med i föreningar och politiska partier. Viktigt är förstås också rätten till liv och att vi skyddas mot våld och andra övergrepp. Man ska till exempel inte behöva bli arresterad av polisen utan anledning eller utsättas för tortyr. Rätten till ägande av egendom anses också grundläggande. Det innebär att det man äger inte kan tas ifrån en. De här nedanstående exemplen handlar om rätten att styra över sitt eget liv och vara med och påverka hur samhället utvecklas. Därför brukar de kallas politiska och medborgerliga rättigheter. En annan typ av rättigheter inriktas på att vi ska ha en god levnadsstandard, det vill säga tillgång till kläder, mat och en bostad. I detta ingår också rätten till sjukvård, utbildning och arbete. Allt det här är exempel på ekonomiska och sociala rättigheter.
Tre olika sätt att se på rättvisa
Här nedan kan du läsa om tre olika sätt att se på rättvisa.
Jämlikhetsprincipen: ”Lika till alla”
I familjen A delar all allt lika. Har man en tårta på bordet är det inte bara föräldrarna som tar för sig, utan alla får var sin lika stor bit. Till julen får hela familjen presenter som är värda lika mycket och när det är dags för semester åker alla med på utlandsresa. Ett sådant sätt att se på rättvisa innebär att
resurserna fördelas så att alla får lika mycket. Det kallas för jämlikhetsprincipen.
Behovsprincipen: ”Efter behov”
I familjen B är det annorlunda. Äldste sonen Peter har ett svårt handikapp som gör att han behöver mycket hjälp. En stor del av familjens pengar går därför till olika hjälpmedel som ska göra det lättare för Peter. Det betyder också att de andra i familjen får avstå från väldigt mycket. Ett sådant sätt att se på rättvisa innebär att man fördelar resurserna efter behov. Den som har störst behov ska också ha mest. Det kallas behovsprincipen.
Förtjänstprincipen: ”Efter prestation”
Jämför vi alla familjer som bor i samma område som familjen A och B upptäcker vi stora skillnader. En del har råd att åka på semester flera gånger om året, andra får knappt pengarna att räcka till nya vinterkläder åt barnen. Vissa har egen villa och sommarhus, andra enbart hyreslägenhet. De som är förmögna har kanske blivit det därför att de äger ett framgångsrikt företag eller har ett jobb som anses viktigt och ansvarsfullt. Dessutom tjänar vanligtvis den som har lång utbildning mer än den som har kort, och den som arbetar mycket övertid får mer pengar i fickan än den som hellre är ledig. Det här betyder att den som anstränger sig och presterar mycket också får mest. Att den som anstränger sig och presterar mest också får mest kallas förtjänstprincipen.
Ett rättvist samhälle
Diskuterar man rättvisa på ett vardagligt plan är det inte så svårt, även om vi givetvis kan ha olika uppfattningar om vad som är rätt och fel. Kompisar brukar till exempel vara ganska bra på att behandla varandra rättvist. På samma sätt är det till exempel i en klass, en idrottsklubb eller på jobbet. Det blir svårare om man ser till ett helt land. Då finns det många olika saker att ta hänsyn till. Det gäller allt från sjukvård och utbildning till ekonomiska skillnader, och vilka möjligheter vi har att delta i det politiska livet. Hur ska vi överhuvudtaget kunna skilja mellan ett rättvist och ett orättvist samhälle?
John Rawls
Filosofen John Rawls har funderat över vad ett rättvist samhälle är. Enligt honom måste två saker vara uppfyllda för att vi ska kunna tala om att ett samhälle är rättvist:
Den första går ut på att alla ska ha största möjliga frihet, utan att därför hota någon annans rätt till samma frihet. Det betyder att vi ska få säga, skriva, och tycka vad vi vill om allt från politik till musik och religion. Vi ska också behandlas lika av domstolar och få vara med och bestämma vilka politiker som ska styra vårt land.
Den andra säger att man kan gå med på ekonomiska skillnader mellan olika grupper enbart så länge de som har det sämst får det bättre. Vi kan till exempel tänka oss att vissa personer lyckas bygga upp framgångsrika företag, som ger dem stora rikedomar. Samtidigt får de människor som är dem som har det sämst i samhället arbete i det nya företagen och därmed inkomster. I detta fall får alltså de sämst ställda det bättre, trots att de ekonomiska skillnaderna ökar. Ekonomiska skillnader som uppstår på detta sätt är rättvisa enligt Rawls, eftersom de sämst ställda får det bättre än de hade det tidigare. Hade däremot de sämst ställda inte fått det bättre genom att de ekonomiska skillnaderna ökat hade det varit orättvist.
Förutom de här sakerna menar Rawls att det finns en undre gräns för fattigdom. Ingen ska behöva svälta, det är ett grundkrav. Dessutom ska alla ha samma chans att utbilda sig och vara med och kämpa om de bästa jobben. Det är statens uppgift att se till att detta blir möjligt genom att garantera alla en viss levnadsstandard.
Anna Christensen
Rawls menar alltså att ett land kan vara rättvist även om det finns stora inkomstskillnader så länge som de stora skillnaderna innebär att de fattigaste får det bättre. Det håller inte juristen och samhällsdebattören Anna Christensen med om. Enligt henne är det viktigt att de ekonomiska skillnaderna inte blir för stora. Om det blir det känner vi ingen samhörighet, och människor i olika samhällsgrupper kan knappast tala med varandra. Många riskerar också att hamna vid sidan av samhället på grund av arbetslöshet och fattigdom. Rättvisa för Anna Christensen innebär med andra ord att skillnader i människors livsvillkor inte får vara för stora.
Robert Nozick
I sin bok ”Anarki, stat och utopi” skriver filosofen Robert Nozick att vi alltid har rätt att behålla det vi fått på laglig väg. Om alla ursprungligen har fått sin egendom på ett riktigt sätt – till exempel genom arv, gåva, köp eller byte – så är också den fördelning som uppkommer i ett samhälle rättvis. Enligt Nozick får staten aldrig gå in och göra en omfördelning genom att ta skatt från de rika och ge till dem som har det sämre. Det är orättvist, även om det skulle vara så att en liten grupp äger allting och majoriteten svälter. Staten ska bara garantera att människor kan leva säkert och i trygghet samt att de inte utsätts för våld eller någon försöker ta deras egendom. En sådan stat kallar Nozick den minimala staten.
Den absolut viktigaste rättigheten en människa har är, enligt Nozick, äganderätten och rätten till liv. Dessa rättigheter får staten aldrig ta ifrån en människa. Hur sedan fördelningen av resurser ser ut i praktiken är ointressant ur rättvisesynpunkt, så länge var och en har fått det de äger på ett rättvist sätt. Har någon däremot fått sin egendom på ett felaktigt sätt – exempelvis genom hot eller stöld – måste det rättas till, oavsett hur långt tillbaka i tiden felaktigheten gjorts.
Nedan finns ett antal arbetsuppgifter som är kopplade till texterna ovan.
1. ”Landet Utopia”
I texten du läst fanns ett stycke som hette ”Tre olika sätt att se på rättvisa”. Landet ”Utopia” vill nu organisera sig enligt jämlikhetsprincipens syn på rättvisa. Vilka problem skulle det landet stå inför? Vilka fördelar skulle det innebära? Försök att utveckla dina tankegångar så långt du kan och förklara på vilket sätt problemen är problem och fördelarna är fördelar.
2. ”Basketstjärnan”
Basketspelaren Susanne Chamberlain är en storstjärna och har just skrivit på ett kontrakt med ett nytt lag. Enligt kontraktet ska hon och ingen annan få tre kronor av priset på varje biljett som säljs vid lagets hemmamatcher. Vi tänker oss att en miljon människor ser laget under säsongen. Det betyder att Susanne får tre miljoner kronor extra jämfört med sina lagkamrater. Om vi ser basketlaget som ett samhälle i miniatyr vad skulle John Rawls tycka om detta? Är detta rättvist eller orättvist enligt honom? Försök att motivera och förklara ditt svar så utförligt som möjligt utifrån John Rawls syn på rättvisa.
3. ”Det rättvisa samhället”
Låt oss anta att John Rawls, Anna Christensen och Robert Nozick tillsammans skulle försöka komma överens om vad ett rättvist samhälle är:
Vilka problem skulle uppkomma då de försökte komma överens?
Vad skulle anledningen eller anledningarna till problemen vara?
Vilka hinder skulle finnas för en lösning av problemen?
Vilka möjligheter skulle finnas för en lösning av problemen?
Skulle problemen gå att lösa eller inte?
Utgå ifrån texten du läst och försök att motivera, utveckla och förklara dina tankegångar så långt du kan.
4. ”Författarnas olika tankar”
a) John Rawls
I texten du läst presenteras John Rawls syn på vad rättvisa är. Granska Rawls argument för hans sätt att se på rättvisa. Vilka styrkor och svagheter finns i hans argumentation? Försök att utveckla dina tankegångar så långt som möjligt och förklara varför styrkorna i hans argumentation är styrkor och varför svagheterna i hans argumentation är svagheter.
b) Ann Christensen
I texten du läst presenteras Ann Christensens syn på vad rättvisa är. Granska Christensens argument för hennes sätt att se på rättvisa. Vilka styrkor och svagheter finns i hennes argumentation? Försök att utveckla dina tankegångar så långt som möjligt och förklara varför styrkorna i hennes argumentation är styrkor och varför svagheterna i hennes argumentation är svagheter.
c) Robert Nozick
I texten du läst presenteras Robert Nozicks syn på vad rättvisa är. Granska Nozicks argument för hans sätt att se på rättvisa. Vilka styrkor och svagheter finns i hans argumentation? Försök att utveckla dina tankegångar så långt som möjligt och förklara varför styrkorna i hans argumentation är styrkor och varför svagheterna i hans argumentation är svagheter.
Ordlista
Nedan finns en liten ordlista med ordförklaringar du kan ha nytta av när du läser texten ovan.
argument: något som man använder som bevis eller för att övertyga, skäl; här de skäl som de olika personerna använder för att motivera sina ståndpunkter
om rättvisa.
argumentation: lägga fram skäl för eller emot något; skäl för eller emot en ståndpunkt.
egendom: ägodel, ägodelar, det man äger.
gemensam: som rör alla, eller det stora flertalet individer.
grundval: utgångspunkt, grund.
levnadsstandard: möjligheter att använda mat, kläder, bostad med mera, tex hög levnadsstandard innebär god tillgång på mat, kläder, bostad etc, låg
levnadsstandard innebär brist på mat kläder och bostad etc.
livsvillkor: de villkor eller förutsättningar under vilka en person lever sitt liv.
majoritet: fler än hälften.
privilegierade: lyckligt lottad, gynnad ifråga om levnadsstandard, någon som har tillgång till förmåner som andra inte har tillgång till
resonera: tänka, utveckla tankegångar, fundera, diskutera
resurs: tillgång, hjälpmedel, möjlighet
samhällsgrupper: en grupp människor i samhället, exempelvis män, kvinnor, fattiga, rika, anställda, arbetslösa, företagsägare, lågutbildade, högutbildade,
sjuka, friska.
staten: de som styr och bestämmer lagar och regler i landet
tankegång: sätt att tänka, resonemang, fundering