1.1 Vad är Geografi?

Geografi är grekiska och betyder ungefär beskrivning av jorden. Med skolämnet geografi menar man studiet av jordytan och  människan. 

Vilka naturliga grundläggande förutsättningar har dagens samhälle? Geografi som vetenskap försöker ge svar på hur mänskliga samhällen har tagit tillvara på och förhållit sig till det omgivande rummet, jorden. Kartan är ett särskilt bra och viktigt verktyg vid geografiska studier. En karta beskriver på ett överskådligt sätt jordytan.

Geografi i grundskolan syftar till att man som elev ska utveckla kunskaper om jordytan samt hur vi människor påverkas av och/eller påverkar denna. 

1.2 Vad är klimat?

Klimat kan man förklara som väder under en längre tid. Klimatet bestäms framförallt med hjälp av temperatur och nederbörd. Med en längre tid menar man vanligtvis en period av ungefär 30 år. Forskare har på senare tid lärt sig allt mer om hur klimatet har förändrats över tid. Jordens medeltemperatur har ökat och gör man ingenting åt detta kommer temperaturen öka med flera grader de närmaste hundra åren. Temperaturökningen beror på ett fenomen som kallas växthuseffekten. För att vi skall kunna bo på jorden så behöver vi en viss växthuseffekt, den gör så att inte all värme från jorden försvinner ut i rymden. Problemet är att vår livsstil gör att vi släpper ut massor av olika gaser i luften som gör att växthuseffekten ökar ännu mer.

Väder - Lufttryck

Väder handlar om nederbörd, temperatur och vindar, under en kortare period, vanligtvis några dagar. När du tittar på väderprognosen på tv, pratar meteorologen ofta om högtryck och lågtryck samt olika väderfronter. Med högtryck menar man att lufttrycket är högre på grund av att luftmassor som kylts ner sjunker och därför ökar lufttrycket. (Det finns inte lika mycket luft där). För lågtryck är det tvärtom luftmassor värms upp och stiger, ner vid marken sjunker då lufttrycket. (Det finns mer luft där.) Luften försöker hela tiden utjämna trycket mellan högtryck och lågtryck. Det är så vindar uppstår. Det blåser in mot lågtryck och ut från högtryck. Gränsen mellan ett högtryck och lågtryck kallas för front. 

1.3 Luften omkring oss

Luften omkring oss kallas atmosfären. Atmosfären består av många olika gaser som till exempel: syre, ozon och koldioxid. Atmosfären delas in i olika delar - man säger att den består av olika skikt. De olika skikten är: Troposfär, Stratosfär, Mesosfär, Termosfär och Exosfär.

Troposfären är den del av atmosfären som finns närmast jordytan. Det är där vi har vädret, moln och nederbörd. Utanför denna finns stratosfären. Där flyger våra flygplan på grund av luften är mycket tunn där så luftmotståndet blir litet. I mesosfären finns ozonlagret vilket skyddar oss från solens farliga strålning. Utanför det yttersta skiktet termosfären tar gradvis rymden vid, denna del kallas ibland för exosfären. 

Luftens temperatur

Gaserna som atmosfären består av får en viss temperatur på grund av solens strålar.  Det som påverkar temperaturen är flera olika saker. En sak är med vilken vinkel solstrålarna träffar jorden, ju rakare solstrålarna träffar jordytan desto varmare blir det. En annan är att hög höjd ger en lägre temperatur i varje fall upp till en viss gräns. Vindar, hav och havsströmmar samt jordytan kan också påverka temperaturen.

Vindar

Vindar har många olika namn som bris, storm, orkan, tromb, cyklon med mera. Vindarnas benämns olika beroende på hur starka de är, vindens styrka mäts i meter per sekund (m/s). Gränsen för storm går till exempel vid 24,5 m/s. Solen värmer upp luften och det ligger bakom att vindar uppstår, (se avsnittet om lufttryck i 1.2 ovan). Man skulle kunna tro att vindar går direkt från ett högtryck till ett lågtryck, men jordens rotation gör att vinden roterar lite hela tiden. Det finns även olika slags vindar.

Passadvindar

Runt ekvatorn är det normalt lågtryck och vid vändkretsarna är det normalt högtryck, därför är vindarna mer stabila. Dessa vindar kallas för passadvindar. Det stabila lågtrycket runt ekvatorn gör också att luften är fuktigare här, än vid vändkretsarna. Normaltillståndet för passadvindarnas riktning är att ifrån norr så blåser de  i nordostlig riktning och ifrån söder blåser de i sydostlig riktning. Jordens rotation påverkar så att det inte blåser rakt söder eller norr mot ekvatorn.

Monsunvindar

Monsunen kallas de vindar som med årstiderna ändrar riktning i sydöstra Asien. Det finns en sommarmonsun och en vintermonsun. Monsunen påverkar miljontals människor som bor i området. En försenad sommarmonsun gör att det blir kraftig torka i Indien. Sommarmonsunen bildas av att det blir varmt i de inre delarna av Asien och lågtryck bildas där, det gör att fuktig luft strömmar in från haven. Den fuktiga luften för med sig stora mängder regn till sydöstra Asien. Under vintern blir det tvärtom, då bildas det ett högtryck i de inre delarna och torrluft strömmar ner över Indien, med torka som följd.

Sjöbris och landbris

Sjöbris och landbris är vindar som uppstår i temperaturskillnaden mellan land och hav under olika tider på dygnet. När marken värms upp på dagen, stiger luften över land och en sjöbris uppstår när kall luft från havet eller sjöar fyller på. Landbris kallas det när vinden blåser från land ut över ett hav eller en sjö. Vinden uppstår på grund av att marken kyls av snabbare än vatten. Den varma luften från havet/sjöar stiger och kall luft strömmar in från land.

1.4 Vattnet omkring oss

Vattnet på jorden finns lagrat på flera olika ställen. I luften, haven, sjöar, floder, isen och marken, men även i växter och djur. Vattnet finns som saltvatten, sötvatten och bräckt vatten. Det mesta vattnet omkring oss är saltvatten. Sötvatten innehåller 0,05 % salt. Bräckt vatten kallas det när salthalten är låg, men fortfarande salt.

Hav

De finns tre världshav eller oceaner; Stilla havet, Atlanten och Indiska oceanen. De har ett medeldjup på cirka 4000 meter. Runt deras kuster är havet grundare och där finns av kontinentalsockeln. Den kallas för shelf och går ner till ca 500 meters djup. Här fångas den mesta fisken och det är på shelfen man borrar efter olja. Efter shelfen kommer kontinentalbranten som går ner till havsdjupet. Det finns också djuphavsgravar. Marianergraven i Stilla havet är den djupaste graven i världen och här finns Challangerdjupet som är nästan 11 kilometer djupt.

Stilla havet är jordens största hav och utgör en tredjedel av världens yta. I Stilla havet finns det många små paradisöar som bildats av korallrev och av vulkaner. Stilla havet har fått sitt namn från portugisiska upptäcktsresande Magellan. När han första gången färdades över havet år 1522 e.v.t var det lugnt och stilla, därför har det fått sitt namn Stilla havet.

Atlanten är det näst största havet och utgör en femtedel av jordens yta. De största djupen i Atlanten ligger vid Västindien och är på lite drygt 9 kilometer.

Indiska Oceanen är den minsta av våra världshav . Sundagraven vid Indonesien är havets djupaste grav på ca 7 kilometer. Norra delarna av Indiska Oceanen som ligger vid ekvatorn har en hög medeltemperatur vid ytan, ca 28 grader. 

Bihav och randhav

Bihav samt randhav är mindre hav som skiljs av genom sund eller öar som ringar in en del havet. Medelhavet räknas som ett bihav där ett smalt vattendrag, Gibraltarsund, skiljer Medelhavet från Atlanten. Nordsjön räknas som ett randhav där de brittiska öarna ligger som en rand och skiljer Atlanten och Nordsjön åt. 

Havsströmmar

I våra världshav sker det en ständig förflyttning av vatten. Vattnet rör sig i stora strömmar. Dessa strömmar har en stor inverkan på klimatet beroende på om strömmen för med sig varmt eller kallt vatten. Här i Nordeuropa är vi beroende av Golfströmmen som för med sig varmare vatten från Karibiska havet och Mexikanska  golfen till våra breddgrader. Det varma vattnet i Golfströmmen värmer i sin tur upp luften som sedan för varma vindar in över Nordeuropa.

Från polarområdena går det kalla strömmar, som gör att klimatet blir svalare i vissa områden. Utefter Kanadas östkust går Labradorströmmen som är en kall ström och här går polarzonen betydligt längre ner söderut än vad den gör i Europa.

Tre saker påverkar hur strömmar går: temperatur, jordens rotation samt vindar. Solen värmer upp vatten vid ekvatorn som sedan strömmar mot polerna. När det kalla vattnet kyls av, sjunker det mot bottnen och strömmar sedan tillbaka mot ekvatorn. Jordens rotation påverkar åt vilket håll strömmarna går. Norr om ekvatorn går strömmarna åt öster och söder om ekvatorn går strömmarna åt väster. Vid sydpolen finns den kraftiga strömmen Västvindsdriften. Där blir strömmen extra kraftig på grund av att ingen kontinent stoppar den rådande vinden eller havsströmmen.

Havsströmmar påverkar inte bara klimatet utan byter även ut vatten och tar med sig nytt syrerikt vatten. Östersjön är ett bihav som är starkt hotat av övergödning. Detta har gjort att vissa delar av havsbottnen har dött ut, och Östersjön är beroende av nytt syrerikt vatten från Atlanten. Havsströmmen i Östersjön är inte tillräckligt stark utan Östersjön har ett stort tillflöde av sötvatten från floder, älvar och åar. Detta gör att Östersjön till stor del består av  bräckt vatten. 

Insjöar 

Sverige har runt 100 000 sjöar där Vänern och Vättern är våra två största sjöar. Vättern som är en djup sjö med ett största djup sjö med 120 meter som djupast skapar ett mikroklimat. Vattnet värmer på vintern och kyler på sommaren.

Den största sjön i världen är Kaspiska havet i Asien. Sjön ligger 28 meter under havsdjupet och har inget utlopp, vattnet som finns här är salt. De största sötvattensjöarna som finns på jorden är de Stora sjöarna som ligger på gränsen mellan USA och Kanada i Nordamerika. 

Floder

I Sverige så finns det inga stora floder, så som det gör längre söderut i Europa. I norra Sverige finns älvar som för med sig vattenmassorna från fjällen ut i Östersjön. 

Där de större floderna som Donau (som rinner ut i Svarta havet) och Ganges (som rinner ut i Bengaliska viken) finns stora deltan. Ett delta är ett område där flera öar bildats av materialet som flutit med vattnet, och själva floden har i sin tur delat upp sig i flera flodfåror (mindre floder). Deltan finns inte bara vid stora floder utan kan även bildas när en mindre å rinner ut i en sjö.  

Amazonfloden är världens största flod. Floden har ett väldigt stort avrinningsområden som kallas för Amazonbäckenet. Med avrinningsområde menas den yta där allt vatten transporteras i olika bifloder för att så småningom rinna ner till floden. Amazonfloden är den flod som transporterar mest vatten i hela världen, i floden rinner en femtedel av all världens flodvatten.

1.5 Vattnets kretslopp

Det bildas inget nytt vatten på jorden utan det vatten som finns befinner sig i ett evigt kretslopp. Vatten finns i tre olika former: is, vatten och ånga. Ungefär 70% av jordens yta består av vatten. Den största mängden av vattnet finns i oceanerna, ca 97% av allt vatten är havsvatten. Nästan 2.5% av allt sötvatten som finns är bundet i snö och is. Resterande sötvatten är uppdelat på grundvatten, floder och sjöar.

Det är solens värme som driver vattnets kretslopp. När vattnet värms upp börjar vattnet avdunsta,. (Det går från flytande till ånga.) Vattenångan stiger då upp i atmosfären och kondenserar (ångan blir flytande) när den kyls av. Det är så moln bildas. Det uppstår nederbörd när vattendropparna i molnen blivit tillräckligt stora och tunga. De ramlar då ner till marken på grund av jordens dragningskraft. Det finns tre olika former av nederbörd så som regn, snö och hagel.

Nederbörd som bildas på detta sättet kallas konvektiv nederbörd. Det finns även andra typer som bildas på grund av andra orsaker. Med vindens hjälp kan luftmassa pressas över höga berg och när luftmassan kyls ner, så bildas det nederbörd som kallas för orografisk nederbörd. Är bergen tillräckligt höga blir det fuktigt på ena sidan av bergen och torrt på andra sidan. Det torra området kallas regnskugga. Nederbörd kan även uppstå när kall och varm luft möter varandra. Lättare varm luft pressas upp av den tyngre kalla luften och när den varma luften sedan stiger kyls vattenångan av allt mer och nederbörd bildas. Detta kallas för frontnederbörd. 

Hur vattnets kretslopp ser ut varierar stort över världen. För den nederbörd som faller över kalla områdena kan det ta flera hundratusen år innan vattnet når havet, medan i varma områden hinner inte vattnet nå havet innan det har hunnit avdunsta. Ett sådant exempel är Okavango-floden som rinner genom Botswana i södra Afrika.  Floden rinner ut i ett delta som inte mynnar ut i vare sig ett hav eller sjö. När det är torrtid så avdunstar vattnet i deltat ut och det blir torrlagt.

I Sverige är det vanliga att vattnet söker sig till små bäckar för att sedan rinna till åar som sedan rinner ut i havet. Vattnet söker sig även ner genom jordlagret och bildar grundvatten eller markvatten. Det är vatten som är bundet inne i jorden eller i sprickor i berggrunden. Grundvattnet kan också röra på sig. Det kan ta allt från några veckor till flera tusen år innan vattnet rinner ut i något vattendrag.

1.6 Klimatzoner

Flera saker påverkar hur klimatet är på olika platser. Exempel på sådant som påverkar klimatet är solen, hav, inland, berg, rådande vindar och havsströmmar. Avståndet från solen spelar en roll. Ligger en plats närmare ekvatorn så träffar solens strålar jorden med en lägre vinkel och det blir varmare. Vid polerna så träffar solens strålar med en ganska stor vinkel, vilket gör att solen har svårt att värma jorden.

Ligger en plats vid ett hav så påverkas klimatet av havet, här har havet en utjämnande effekt på temperaturen. Vintern blir lite mildare och sommaren blir lite svalare. Detta kallas för kustklimat.  Havets temperatur påverkas i sin tur av stora havsströmmar som transporterar kallt och varmt vatten i de stora oceanerna. Sverige har ett kustklimat och vårt klimat påverkas till stor del av den varma golfströmmen i Atlanten.

Platser som ligger långt ifrån havet får typiskt inlandsklimat. Här är det en större skillnad mellan vinter och sommar i temperatur. Centrala Ryssland har inlandsklimat. Inlandsklimat har också lägre luftfuktighet än kustklimat.

Berg och bergsplatåer kan påverka klimatet på flera sätt. Temperaturen sjunker med ca 1 grad varje hundra meter man kommer uppåt. Detta gör att  det finns snöbeklädda bergstoppar nära ekvatorn. Stora och höga bergskedjor har också en stor påverkan på nederbörden i området.  Det skapar nederbördsrika och torra platser. Anderna i Sydamerika är ett exempel det. På Andernas östsida ligger Amazonas som är världens största regnskog och på västsidan ligger Atacamaöknen  som är en av världens torraste platser. 

Världen är indelad i fyra stora klimatzoner.  Polarzonen, (eller den Arktiska zonen som den också kallas), den tempererade zonen, den subtropiska zonen samt den tropiska zonen.

1.7 Polarzonen - Arktiska zonen

Vid nordpolen och sydpolen råder det polarklimat med en medeltemperatur under noll grader. Nederbörden är inte speciellt stor. Vid polerna är det en stor skillnad på olika årstider. På vintern är det till exempel ständigt mörker, för att på sommaren ändras till ständigt ljus, så kallad midnattssol. Midnattssol innebär att solen inte går ner på sommaren. Polcirkeln kallas den "cirkel" (del på jorden) där solen i alla fall någon gång under året aldrig går ner.

Växtligheten i polarzonen kännetecknas av: inlandsis, tundra och till viss del barrskog.

1.8 Tempererade zonen

I den tempererade zonen är det varken speciellt kallt eller varmt. Det tempererade klimatet kännetecknas av att temperaturen varierar över året och vi får därför tydliga årstider; vår, sommar, höst och vinter. Medeltemperatur för den varmaste månaden under året är över 10 grader. Nederbörden varierar ganska stort i olika delar av zonen, men oftast är den inte extremt stor eller liten.  Klimatet i den tempererade zonen påverkas även om det är kust- eller inlandsklimat och hur högt över havsytans nivå man kommer.  Sverige har till exempel ett tempererat kustklimat medan de inre delarna av Ryssland har ett inlandsklimat. 

Växtligheten i den tempererade zonen kännetecknas av: barrskog, lövskog, blandskog, gräs- och buskstäpper, våtmarker samt halvöken.

1.9 Subtropiska zonen

Det subtropiska klimatet är varmt och torrt. I den subtropiska zonen är sommaren varm med en medeltemperatur på över 20 grader och vintern är mild med en medeltemperatur över 10 grader.  I denna zon återfinns även en speciell typ av klimat som kallas: medelhavsklimat. Det kännetecknas av varma torra sommar och en mild nederbördsrik vinter. Detta klimat finns inte bara runt Medelhavet utan finns på andra platser som Kalifornien och södra delen av Australien.

De största öknarna finns i den subtropiska zonen och här har de högsta temperaturerna uppmätts på jorden.

Växtligheten i den subtropiska zonen kännetecknas av: öken och halvöken, savann, löv- och barrskog, busk- och grässtäpper.

1.10 Tropiska zonen

Den tropiska zonen ligger runt ekvatorn. Det tropiska klimatet kännetecknas av att det är väldigt varmt året runt. Medeltemperaturen är över 20 grader året runt.  Dessutom är det en hög nederbörd i stora delar främst i området runt ekvatorn. Det gör att det är väldigt fuktigt i delar av den tropiska zonen.  I den tropiska zonen finns det inga årstider, men det finns regnperioder och torrperioder som varierar över året.

Växtligheten i den tropiska zonen kännetecknas i huvudsak av: regnskog,  savann och våtmarker.

1.11 Klimatdiagram - Termohydrogram

Med klimatdiagram (som ibland även kallas termohydrogram) kan man visa ungefär hur klimatet är på en viss plats. I diagrammet kan man läsa ut hur temperatur och nederbörd förändras över året. Med hjälp av klimatdiagram kan man oftast lista ut i vilken klimatzon platsen som avbildats i diagrammet ligger. 

Gör man en jämförelse mellan två klimatdiagram, till exempel ett för Stockholm och ett för Bergen i Norge, så ser man att det regnar betydligt mer i Bergen än vad det gör i Stockholm. Båda städerna ligger runt den 60 breddgraden och därmed i den tempererade klimatzonen. Här påverkar havet, bergen och vindarna klimatet, vilket gör att Bergen är en av de nederbördsrikaste platserna i Europa.

1.12 Människan och klimatet

Människan påverkas av klimatet på många olika sätt. Klimatet bestämmer vårt jord och skogsbruk. Det påverkar vädret och kan ge upphov till stora naturkatastrofer som stormar, orkaner, torka och annat. Vi påverkar även klimatet genom att släppa ut olika gaser i atmosfären.

Växthuseffekten 

Solens strålar träffar jordytan och en del av värmen från solstrålarna absorberas (tas upp) och en del av värmen från solstrålarna reflekteras (studsar bort) från jordytan. Atmosfären hindrar en del värme från att försvinna från jorden precis som glaset i ett växthus. Detta värmer upp vår planet. Utan denna växthuseffekt hade det varit för kallt på jorden för att kunna överleva. Detta kallas den naturliga växthuseffekten.

Växthusgaser kan släppa igenom kortvågig strålning från solen, men stänga inne långvågig strålning. Gaserna lägger sig som ett skyddande hölje runt jordklotet. Höljet av gas förhindrar värme att stråla ut från jorden. Det är samma princip man använder i ett växthus där växthusets väggar och tak fungerar som ett hölje runt huset. De gaser som har denna förmåga är framförallt vattenånga och koldioxid. Koldioxid bildas när man förbränner kol eller material som innehåller kol. Det är framförallt de fossila bränslena (kol, olja och naturgas) som bildar koldioxid men även biobränslen (ved och torv). 

Global uppvärmning

Det forskarna är alltmer oroliga för är att växthuseffekten leder till global uppvärmning vilket kommer att höja medeltemperaturen på jorden. Det forskarna talar om är en förstärkt (förhöjd) växthuseffekt som är orsakad av människan.

Det är svårt att veta exakt vilka följderna  blir av denna temperaturhöjning eftersom en följd kan leda till andra oväntade följder. Den globala uppvärmning räknas idag som ett stort hot mot vår miljö. Exempelvis befarar man att delar av inlandsisarna samt glaciärarena kan smälta vilket leder till stigande havsyta vilket i sin tur gör att låglänta kustområden översvämmas. Man tror också att förekomsten av extremväder som torka, skogsbränder, oväder som stormar och orkaner kommer att öka på grund av uppvärmningen. 

För att komma tillrätta med människans påverkan på den globala uppvärmningen, måste man på något sätt begränsa utsläppen av växthusgaserna, främst koldioxid och metan.

1.13 Jordens växtlighet

Växtligheten eller vegetationen på jordklotet är mycket viktig för allt liv på jorden. Utan växter kan vi människor inte överleva. Vilken typ av växtlighet som finns på jordytan är beroende av klimatet. Precis som man delar in världen i olika klimatzoner kan man även dela in världen i olika vegetationszoner. I dessa zoner finns många olika typer av växtlighet.

Tundra

Tundra består av lågt växande gräs, lavar och mossor och är vanligt i polarzonen. I vissa tundraområden är marken frusen året runt och endast det översta jordlagret tinnar upp under det varmaste månaderna. Detta tillstånd kallas för permafrost. 

Barrskog

Barrskogen finns framförallt i den norra tempererade zonen där bland annat de nordiska länderna Sverige, Norge och Finland ligger. Barrskogen består till stor del av gran och tall. De största barrskogarna finns i Ryssland och Kanada. Det ryska barrskogsbältet som är världens största kallas: Taigan. 

Lövskog

Lövskogar finns i alla världsdelar utom Antarktis. Lövskogarna kan se olika ut beroende på var i världen de ligger. I våra europeiska lövskogar är bok, ek, björk, al och asp vanliga träd. I gränsområden mellan lövskog och blandskog finns blandskog som består av en blandning av löv- och barrskog.

Våtmarker

Det finns många olika typer av våtmarker. Gemensamt för dem alla är att marken till stor del består av vatten. Mossar, träsk, mangrove och sumpmark är några olika typer. I Florida i Nordamerika finns stora träskområden.

Maccia

Macciaväxtlighet finns främst i medelhavsområdet och består av lågt växande barrträd och buskvegetation.

Stäpp

Stäpper är större landområden som saknar träd. Där finns stora områden av gräs med olika höjd. I Mongoliet i Asien finns stora stäppområden. En speciell typ av stäpp är buskstäppen som istället till största delen består av låga buskar.

Savann

En särskild form av stäpp är savannen. I savannen finns enstaka träd och skogsdungar som bryter av gräsvidderna. Savanner finns framförallt i Afrika söder om Sahara, det är i gränslandet mellan den subtropiska och den tropiska klimatzonen.

Öken

Öken är frånvaro av vegetation. Öknar finns främst i den subtropiska zonen där världens största öken, Sahara, återfinns. Sahara ligger i Nordafrika. Det finns två huvudtyper av öken: sandöken och stenöken. Ibland kan vatten återfinnas på vissa platser i en öken och där kan växtlighet uppstå. Det kallas för oaser.

Regnskog

Regnskogarna finns i den tropiska klimatzonen längs ekvatorn. Regnskogarna består av mycket tät växtlighet och här återfinns en stor del av världens växt- och djurarter. Regnskogarna producerar även en stor del av syret i atmosfären. Stora regnskogar är Amazonas i Sydamerika och Kongos regnskog i Afrika samt på ön Borneo i Asien.

1.14 Människan och växtligheten

Människan kan påverka växtligheten på många olika sätt. 

Jordbruk - Skogsbruk

I jordbruk och skogsbruk tar människan tillvara på naturens växtlighet. Det är jordbruket som tillverkar den mat vi äter och skogsbruket ger oss viktiga råvaror som vi använder i många olika produkter. Trots att jordbruket och skogsbruket är livsnödvändiga för oss människor kan detta även ställa till med problem. Två problem är ökenspridning/jordförstörelse samt skogsskövling/avskogning.

Ökenspridning - Jordförstörelse

Ökenspridningen har flera olika orsaker. En är klimatförändringar med långvarig hög temperatur och uteblivet regn som förhindrar växtlighet från att etablera sig. Andra orsaker beror på människans aktiviteter: hur man använder vattnet, hur jorden brukas och hur skog avverkas. Ett exempel på hur människor kan påverka detta är Aralsjön.  Aralsjön ligger i Centralasien har minskat med 90% av sin ursprungliga storlek på grund av att människor odlar bomull i området och använder stora mängder vatten från de floder som förser Aralsjön med vatten till bomullsodlingen. Nu har det blivit ett ökenområde där det tidigare fanns en sjö. Det skapar stora problem för människor och djur som bor vid Aralsjön.

Söder om Sahara i Afrika ligger Sahelområdet som har haft stora problem med ökenspridning. Befolkningen som bor här är väldigt utsatta om regnet uteblir. I området har det skett en befolkningsökning som gör att det har blivit ett ökat tryck på jorden. När fler människor bor på samma yta använder de mer av träd och växter. Mer träd och växter har förbrukats och det leder till att de rötter som binder jorden försvinner och erosionen ökar (jorden försvinner till andra ställen).

Det man kan göra för att minska ökenspridningen är att plantera träd och växter. Rötterna binder då jorden och erosionen minskar. Sahael är ett område där människorna är beroende av ved för att kunna laga mat och värma sig. Att minska människors beroende av ved och gå över till annat bränsle i detta område är svårt, veden är gratis och människor som bor i området är fattiga, man inte råd  byta till annan uppvärmning.

Skogsskövling - Avskogning

Amazonas i Sydamerika ligger i den tropiska zonen och är världens största regnskog och den skog som har den största biologiska mångfalden i världen. Här finns massor av olika växter och djur. Ca 20% av regnskogen har blivit avverkad sedan 1970-talet. Skogen har avverkats för olika syften, som att sälja träd, ge plats för jordbruksmark, vägar, städer som breder ut sig och jakt på mineraler som till exempel guld. Myndigheterna har gett tillstånd till en del av denna avverkning, men en hel del är olaglig avverkning. Regnskogens mark är dessutom inte heller lämpad att använda som jordbruksmark. Den jord som finns är näringsfattig och marken blir snabbt obrukbar. Detta gör att man hela tiden tvingas odla upp nya områden. Avverkningen gör så att marken eroderar (bryts ned och försämras) och att flera djur och växter riskerar utrotning.