6.1 Kalla kriget

Efter andra världskrigets slut så uppstod det två nya supermakter i världen, USA och Sovjetunionen. Dessa två länder började nu tävla om vem som hade de starkaste ideologin. Man tävlade om vem som var mäktigast militärt, ekonomiskt, vetenskapligt och politiskt. Eftersom ländernas styrelseskick och politiska syn var helt olika så ville båda länderna visa att deras sätt att styra ett land var bäst. Kalla kriget var en period då de båda supermakterna tävlade och "bråkade" på avstånd för att visa att de var mäktigast i världen.

USA var ett kapitalistiskt land som ansåg att marknaden skulle styra landets ekonomi medan Sovjetunionen var kommunistiskt och ansåg att det var staten som skulle styra och kontrollera landets ekonomi. 

Bakgrund

Vid andra världskrigets slut delades Tyskland in i fyra stycken ockupationszoner, en till Sovjetunionen och en var till Frankrike, Storbritannien och USA. Likadant delades även huvudstaden Berlin in i fyra sektioner. I de tre västliga zonerna ville USA, Frankrike och Storbritannien att tyskarna demokratiskt skulle få välja sina ledare men Sovjetunionen ville inte släppa östra Tyskland fritt. Sovjet ansåg att de skulle kontrollera zonen för att skapa säkerhet åt sitt folk. 

USA:s president Harry S Truman var bekymrad över att Sovjet hade för stor kontroll över Östeuropa och trodde att många länder i världen riskerade att bli kommunistiskt styrda diktaturer. Han sa att USA var tvunget att hjälpa de länder i världen som hotades av kommunismen. Detta kallas för Trumandoktrinen och den innebar att man skulle hjälpa länderna både militärt och ekonomiskt.

Ett steg i kampen mot kommunismen var Marshallhjälpen. Det var ett stort ekonomiskt stöd till krigsdrabbade länder i Europa. Alla länder erbjöds hjälp, även Sovjetunionen, men de och dess allierade i Östeuropa tackade nej till ekonomisk hjälp. Istället blev det så att det tillsattes kommunistiska lydregeringar i de länder som Röda armén hade ockuperat under andra världskriget. Dessa regeringar styrdes från Moskva av Josef Stalin. Europa var delat i en östlig och en västlig del och motsättningarna mellan dessa delar ökade. Dessa ökande motsättningar inleder det som kallats för kalla kriget.

1949 skapades ett demokratiskt styrt Västtyskland (BRD) av USA, Storbritannien och Frankrike. Då bildade Sovjetunionen Östtyskland (DDR) av sin zon och det landet styrdes som en kommunistisk diktatur. Eftersom Berlin låg i Östtyskland så blev den sovjetiska delen huvudstad under namnet Östberlin. De zoner i Berlin som Frankrike, USA och Storbritannien kontrollerat kom att tillhöra Västtyskland under namnet Västberlin. 

Dock var Västberlin isolerat från det övriga Östtyskland. Stalin försökte under 1948 få bort västmakterna ur Berlin genom att stoppa all transport till Västberlin, men då skapade västmakterna en luftbro och flög in det som behövdes i Västberlin. Stalin fick 1949 ge upp sitt försök att få bort väst från Berlin. Denna händelse kallas Berlinblockaden.

Ett kort tag efter blockaden av Berlin slutat 1949 så skapades NATO (North Atlantic Treaty Organization) som är en försvarsallians mellan västmakterna. Några år senare, 1955, skapade Sovjetunionen en liknande försvarsorganisation som kallades för Warzawapakten i vilken de kommunistiska länderna ingick.

Berlinmuren

Det kommunistiska styret i Östtyskland lyckades inte med att göra sin befolkning nöjd. Under åren 1948-1958 beräknas att över 2,5 miljoner människor flydde från Östtyskland till väst via Västberlin. Till slut beslutade man sig i Östtyskland (med tillåtelse från Sovjetunionen) år 1961 för att bygga Berlinmuren som skulle hindra folk från att fly till väst. Man ringade in hela Västberlin med en över 156 kilometer lång inspärrning. Det var en mur mellan Öst- och Västberlin som var 43,7 kilometer och resten av Västberlin omringades av kraftiga taggtrådsstängsel. Utöver detta fanns minfält och många vakttorn från vilka beväpnade soldater sköt de som försökte ta sig över. 

Redan före Berlinmurens uppkomst hade den engelske premiärministern Winston Churchill sagt att ”Från Stettin vid Östersjön till Trieste vid Adriatiska havet har en järnridå sänkts över kontinenten. ” Med det menade han att länderna i östra Europa låg under kommunistiskt inflytande och att de hade mindre friheter än länderna i väst. När Berlinmuren byggdes blev den en väldigt tydlig symbol för denna ”järnridå”.

6.2 Orsakerna till kalla kriget

Det fanns flera olika orsaker till att det kalla kriget bröt ut. Om man ska försöka sammanfatta de tre viktigaste orsakerna så var dessa att de båda sidorna hade olika ideologier samt olika politiska system och olika ekonomiska system. 

Ideologier

USA stod för liberalism och individualism där man menade att individen, medborgaren själv ska fatta avgörande beslut i sina liv. Sovjetunionen stod för ett kommunistiskt system och kollektivism. De menade att individen skulle inordna sig i samhället och underordna sig detta. 

Politiska system

USA och västmakterna var demokratier där folket hade inflytande över hur deras respektive länder skulle styras. Där rådde till exempel yttrandefrihet. Sovjetunionen och östmakterna var diktaturer där folket inte hade inflytande över hur länderna skulle styras och där rådde en stark statlig censur.

Ekonomiska system

USA och väst hade ett kapitalistiskt ekonomiskt system. Marknaden skulle fritt bestämma vad som skulle tillverkas, hur mycket och med vilken kvalité. Staten skulle lägga sig i det ekonomiska systemet så lite som möjligt. Sovjetunionen och öst hade ett kommunistiskt ekonomiskt system. Genom planekonomi skulle staten ta ansvar för vad som skulle tillverkas, hur mycket och med vilken kvalité.

6.3 Konflikter under kalla kriget

Under andra världskrigets slutskede visade USA upp att de hade kärnvapen. När sedan även Sovjetunionen 1949 kunde visa upp att de hade kärnvapen så var det ytterligare ett tecken på att det var dessa två supermakter som tävlade mot varandra. Militärt sett var de överlägsna i världen och i och med att båda hade kärnvapen så uppstår det en kapprustning mellan dem. Kapprustningen gick bland annat ut på att man skulle skaffa sig så många kärnvapen som möjligt. 

I och med tävlan om kärnvapenmakt så uppstår det något som kallas för terrorbalans.  Med terrorbalans menade man att både NATO och Warzawapakten hade så mycket kärnvapen att man kunde utplåna varandra helt och hållet. Detta gör att man inte vågar anfalla den andra sidan. De båda supermakternas militära styrka tillsammans med terrorbalansen gjorde att de inte ville komma i regelrätta krig med varandra. Istället var det så att de under ett antal krig och konflikter under kalla kriget stödde olika sidor. För att inte råka hamna i direkt krig mellan USA och Sovjet så hjälpte de istället motståndarna i andra konflikter.

Revolution i Kina 

Under 1930-talet hade en kommunistisk gerilla under ledning av Mao Zedong försökt ta över makten. Det blev inbördeskrig efter 1945 och då visar det sig att regeringen saknar stöd från folket och Maos soldater vinner kriget lätt. 1949 utropas Folkrepubliken Kina. Världens folkrikaste land hade blivit en kommunistisk stat.

Koreakriget

I juni 1950 anföll nordkoreanska trupper Sydkorea. Och eftersom Nordkorea var en kommunistisk diktatur med stöd av Sovjet och Sydkoreas diktatoriska ledning hade stöd av USA så blev det en stor händelse. FN:s säkerhetsråd uppmanade medlemsländerna att hjälpa Sydkorea. Sovjet bojkottade säkerhetsrådet och kunde därför inte lägga in sitt veto. FN-styrkor under ledning av USA sätts in och pressar till en början undan Nordkoreas trupper och går in i Nordkorea. Då beslutar sig Kina att hjälpa till. Kina var också kommunistiskt och de skickar trupper som ska hjälpa Nordkorea. Nordkorea lyckas med Kinas hjälp försvara sig och efter tre års strider slutar kriget i juli 1953 med ett vapenstillestånd. Kriget hade inletts med att Nordkoreas trupper gick över 38:e breddgraden och när det slutade så blev det precis samma gränser som innan. Vapenstilleståndet har aldrig utvecklats till en fred utan gäller än idag.

Kalla kriget i Europa

Järnridån kom att effektivt dela upp Europa i öst och väst. Folken i länderna i östra Europa som lydde under hårda diktaturer och påverkades starkt av Sovjetiskt inflytande försökte periodvis göra sig mer fria. Det ledde till konflikter.

Ungernrevolten

I oktober 1956 gör befolkningen i Ungern uppror mot den kommunistiska regimen som styr landet. Det börjar som protester och utvecklas till väpnad kamp. Upprorsmännen lyckas ta kontroll över stora delar av landet och bilda en tillfällig regering. Sovjets ledare Nikita Chrustjov beslutar då att skicka in sovjetisk militär. Sovjetiska stridsvagnar och trupper kommer in i landet och slår med vapenmakt snabbt ner upproret. Upproret fick inget stöd av västmakterna, bland annat på grund av den pågående Suezkrisen. Ungernrevolten visade även att Sovjetunionen var beredda att använda militären för att hålla ihop Warzawapakten. 

Pragvåren

1968 försöker även människor i Tjeckoslovakien få mer frihet. Tjeckoslovakiens nye ledaren Alexander Dubček ville att befolkningen skulle få mer yttrandefrihet och mer pressfrihet.  Händelsen kallas för "Pragvåren" men även då ingrep den sovjetiska militären och stoppade frihetsrörelsen. Ledarna i Sovjetunionen var fortfarande beredda att ta till våld för att få igenom sin vilja.

Kubakrisen

På Kuba hade man under 1950-talet börjat med en industrialisering och många på Kuba ville att USA:s inflytande över Kuba skulle minska. För att detta skulle kunna ske måste den kubanske  diktatorn Batista bort. 1959 störtades Batista och Fidel Castro tog makten på Kuba genom en revolution. Castro sa att staten skulle äga alla företag på Kuba, även de amerikanska. Detta gjorde att USA bröt alla handelsförbindelser med Kuba. Kuba närmade sig då Sovjetunionen och blev en del av det kommunistiska blocket.

I oktober 1962 upptäckte amerikanska spionplan att Sovjetunionen höll på att bygga ramper för att kunna skjuta iväg kärnvapen på Kuba. Detta skulle innebära att sovjetiska kärnvapenmissiler skulle kunna nå det amerikanska fastlandet på bara några minuter och detta ville USA förhindra. Denna upptäckt var början på en 13 dagar lång kris som kallas Kubakrisen. Den stora frågan var hur USA skulle få bort missilramperna från Kuba utan att starta ett tredje världskrig?

I stället för att anfalla med militär styrka vilket hade lett till krig mellan USA och Sovjet så beslutade USA:s president John F Kennedy att blockera Sovjet från Kuba. Amerikanska krigsfartyg skulle lägga sig i en ring runt Kuba och hindra de sovjetiska fartygen som var på väg dit från att komma fram. Kennedy var redo att använda USA:s kärnvapen om de sovjetiska skeppen skulle ta sig igenom blockaden. Världen höll andan och väntade på vad Sovjets ledare Nikita Chrustjov skulle göra. Den 28 oktober 1962 vågade Chrustjov inte fortsätta längre med skeppen och de vände om. Sovjets ramper skulle tas bort från Kuba om USA inte anföll ön. Dessutom skulle USA ta bort vissa av sina missilramper i Europa (i Italien och Turkiet).

Vietnamkriget

Innan andra världskriget hade Vietnam varit en del av den franska kolonin Franska Indokina. Under kriget var Vietnam ockuperat av Japan men när kriget var slut så utropade sig Vietnam fritt av Ho Chi Minh, som var en kommunistisk ledare. Frankrike gillade inte detta så år 1946 bröt Indokinakriget ut. Detta krig pågick till 1954 då Frankrike kapitulerade. Resultatet blev att Vietnam delades in i Nordvietnam och Sydvietnam längs den sjuttonde breddgraden.

I norra Vietnam styrde den kommunistiska motståndsrörelsens ledare Ho Chi Minh och i södra Vietnam styrde en mer franskvänlig ledare, Ngo Dinh Diem. Tanken var att det skulle hållas demokratiska val 1956 men Sydvietnams ledare vägrade eftersom han visste att han skulle förlora. Sydvietnam fick även stöd av USA eftersom USA ville stärka sin makt i Sydostasien. USA hade nämligen en teori som kallades "Dominoteorin".  Dominoteorin innebar att om ett land blev kommunistiskt så skulle grannländerna följa efter som dominobrickor och också bli kommunistiska. Detta gjorde att USA stöttade motståndarna till kommunismen i flera länder. 

Ledaren i Sydvietnam styrde som en diktator och blev allt mindre populär. 1957 skapades FNL som var en kommunistisk gerillarörelse i Sydvietnam. FNL ville få till ett kommunistiskt Vietnam. De fick snart makten över landsbygden och i mitten av 1960-talet verkade det som att FNL snart skulle kunna ena Sydvietnam med Nordvietnam. FNL:s framgångar gör att USA (på grund av dominoteorin) känner att de måste öka sin militära styrka i landet och skickar fler och fler soldater. Efter några år är det en halv miljon amerikanska soldater på plats.

I början av kriget använde sig USA mest av flygbombning men då detta inte räcker till så för att kunna besegra FNL och Nordvietnam så börjar USA 1965 använda soldater i striderna på marken. Trots stor militär styrka så har USA och Sydvietnam svårt att besegra FNL-gerillan eftersom denna hade stort stöd av befolkningen. Under 1968 inledde FNL/Nordvietnam en stor attack (den så kallade Têt-offensiven) mot USA/Sydvietnam. FNL hade stora förluster och i striderna dödas 50 000 av FNL:s soldater men även 2000 amerikanska soldater. Detta leder till stora protester mot kriget i USA. Under den nye presidenten Richard Nixon så börjar USA 1969 ta hem sina soldater men flygbombningarna fortsätter. USA släppte under kriget i Vietnam tre gånger så mycket bomber över Nordvietnam som under hela andra världskriget. En del av bomberna var dessutom växtgifter som förstörde natur och växter. 1974 slöts fred, men 1975 blir det strider igen men denna gång utan amerikanska trupper. Den 30 april 1975 faller Sydvietnams huvudstad Saigon, och Vietnam  kan enas i ett land. Saigon byter namn till Ho Chi Minh-staden. I kriget hade nästan en miljon soldater från Nordvietnam och FNL-gerillan dött samt nästan 60 000 amerikaner.

Afghanistan

I Afghanistan hade det varit oroligt ända sedan landet blev självständigt från Storbritannien efter första världskriget år 1919. Det kommunistiska partier kom till makten 1978 genom en statskupp och genomförde omfattande förändringar såsom en jordreform och kraftig reducering av kvinnors rättigheter.  Detta skapade en konflikt mellan regeringen och de mer konservativa, islamistiska krafterna i landet och var en utlösande faktor till ett inbördeskrig. Länge såg det ut som hela den kommunistiska regeringen skulle falla men då invaderade Sovjetunionen Afghanistan 1979 genom att skicka 25 000 soldater till landet. Detta blev startskottet till ett 10 år långt brutalt krig. De sovjetiska styrkorna ökade snabbt i storlek, till 100 000 soldater, och var militärt överlägsna det afghanska motståndet. USA stödde det afghanska motståndet mot Sovjetunionen med pengar och materiel. Konflikten blev mycket blodig. Antal döda i kriget är osäkert, men siffran beräknas vara mellan 800 000 till 2 miljoner varav 90 % av dessa var civila. Sovjetunionen led stora förluster och kriget kostade landet enorma summor. Det ledde till att de lämnade landet 1989.

Avkolonisering

Vietnam och Afghanistan var bara några  av många länder som var en koloni innan de båda världskrigen. Men under åren som följer efter andra världskriget blir många före detta kolonier fria länder. Storbritannien lämnar Indien 1947 och Indonesien gjorde sig fria från Nederländerna. I Mellanöstern och Afrika händer samma sak, bara under året 1960 blev sjutton länder fria i Afrika. Dock blev det i många före detta kolonier problem i och med att gränserna som dragits upp av européerna inte hade tagit hänsyn till var olika folkgrupper bodde. Dessa gränsdragningar syns tydligt på nutida kartor i bland annat norra Afrika där många gränser är helt raka. Detta gjorde att det blev oroligheter även att landet blivit självständigt och det utbröt inbördeskrig i många av dem. I flera av länderna är det fortfarande oroligheter som har sin grund i kolonialtiden. Dessutom har ländernas historia som en koloni där ett europeiskt land utnyttjade resurserna gjort att länder hamnat efter ekonomiskt.

6.4 Kalla krigets slut 

Under mitten av 1980-talet började den sovjetiska ekonomin få svårare att hänga med den amerikanska. Den allt snabbare kapprustningen och tävlan om "makten" i rymden, den så kallade rymdkapplöpningen hade bidragit till att pengarna tog slut. Rymdkapplöpningen handlade bland annat om vem som skickade upp människor först i rymden vilket Sovjetunionen lyckades först med i och med kosmonauten Jurij Gagarin. En annan viktig del var tävlan om först på månen vilken USA vann 1969 då astronauten Neil Armstrong blev första människa på månen.

Tillsammans med den enorma statsapparaten och militären så grävde rymdkapplöpningen alltför stora hål i Sovjets kassa. Sovjetunionens kommunistiska system lyckades inte få landets ekonomi tillräckligt bra för att kunna tävla med USA. Det blev allt sämre och sämre för befolkningen och även matbrist blev vanligare. Detta medförde att förtroendet för kommunistpartiet minskade. Även Röda arméns makt i östra Europa minskade och människor vågade börja protestera.

För att göra kommunistpartiet mer populärt började dess nye ledare Michail Gorbatjov förändra samhället gradvis. Gorbatjov pratade om glasnost (öppenhet) och perestrojka (förändring, omvandling). Det blev tillåtet för media i Sovjetunionen att prata om samhällsproblem och för små företag att ägas privat. Men förändringarna hjälpte inte, utan ekonomin blev ännu sämre och arbetarna blev utan lön och varorna i landet tog slut. 

Länderna i Östeuropa tog vara på den mildare politik som fördes i Sovjetunionen och 1989 börjar det kommunistiska väldet falla samman när land efter land förklarar sig fria. Den första stora händelsen var den 9 november 1989 när Berlinmuren faller och en passage öppnades mellan Östberlin och Västberlin. Efter det så föll de kommunistiska diktaturerna i öst en efter en utan att Sovjet ingrep.  Året efter Berlinmurens fall 1990 återförenades Tyskland. Samma år blev det tillåtet med andra partier än kommunistpartiet i Sovjetunionen och ny president blev Boris Jeltsin. Efter att medlemmar ur militären försökt med en statskupp så förbjöds kommunistpartiet 1991. I slutet av samma år upphörde även Sovjetunionen att existera och alla de 15 republikerna som Sovjetunionen bestod av blir självständiga länder.

6.5 Följderna av kalla kriget 

Ensam supermakt

När Sovjetunionen föll samman 1991 så blev USA den enda supermakten i världen och fick ett större inflytande över världspolitiken. USA blev det enda landet med tillräcklig militär makt för att kunna gå in i vilken del av världen som helst där det var en konflikt. 

Förändrad värld - Globalisering

Det stora hotet om ett nytt världskrig och  ett kärnvapenkrig försvann. När Sovjetunionen försvann spreds demokratiska styrelsesätt till länderna i Östeuropa och demokratiska val började genomföras . Tidigare hade företag inte kunnat handla så enkelt med länderna i delar av Asien och östra Europa, men nu fick de en ny marknad att sälja till. Detta bidrog till att världshandeln ökade och dagens globalisering är en del av detta. Världens länders ekonomier blev mer sammanknutna och mer beroende av varandra.

Organisationers makt ökar - FN/EU

En annan konsekvens var att bildandet av EU (1993)  underlättades. Det tidigare samarbetet EEG utvecklades till EU. Det gav även EU en större betydelse då många av de före detta kommunistiska länderna blev medlemmar 2004.

Dessutom fick Förenta Nationerna en något större betydelse för den internationella politiken efter att kommunismen försvann från makten i Ryssland. Det gjorde det lättare att enas inom FN.

Geografiska förändringar

I Europa tillkom ett antal nya länder som Estland, Lettland, Litauen, Vitryssland, Ukraina och Moldavien när Sovjetunionen försvann. Likadant i Kaukasien och Centralasien där bland annat Armenien och Uzbekistan kom till. 

Teknisk utveckling

Rymdkapplöpningen och kapprustningen under Kalla kriget bidrog kraftigt till att vetenskapen och tekniken gick framåt mycket. Detta har bidragit till den tekniska utvecklingen i samhället och många nya uppfinningar.

Inbördeskriget i Jugoslavien

Landet som drabbades värst när det kommunistiska blocket föll samman var Jugoslavien, som hade bildats efter första världskriget. Det var ett land med många folkgrupper, olika religioner och språk och mellan dessa grupper fanns stora spänningar. Landet bestod av republikerna Serbien, Kroatien, Slovenien, Montenegro, Bosnien-Hercegovina och Makedonien (nuvarande Nordmakedonien). Före 1980 hade landet hållits samman av diktatorn Josip Tito men efter hans död börjar det bli oroligare. Efter Sovjets fall så ökade kraven på politiska förändringar i Jugoslavien och krav för självständighet för de olika republikerna. I samband med detta så kommer gamla motsättningar mellan olika grupper i landet fram. Motsättningarna gäller både religions-, folk- och språkgrupper. 

1991 så förklarar sig Kroatien och Slovenien självständiga. De som skulle förlora mest på en splittring av Jugoslavien var serberna. När slovener och kroater utropar sig självständiga tar serberna till vapen. Slovenien blir självständigt 1991 efter ett kort krig. I Kroatien blir striderna mellan serber och kroater hårdare, men 1992 blir Kroatien självständigt. Detta var starten på ett blodigt inbördeskrig där de olika delrepublikerna i före detta Jugoslavien drogs in. 

Under kriget begicks folkmord från stridande på flera sidor i kriget. Det grövsta begicks i staden Srebrenica 1995 där bosnienserbiska soldater mördade omkring 8000 bosniska män och pojkar. 1995 skrev även en vapenvila under för kriget i forna Jugoslavien men då fortsatte striderna i Kosovo. Serberna ville inte att Kosovo skulle få vara självständiga och motsättningarna ledde till krig 1998. Under 1999 gick NATO till angrepp mot Serbien och efter några månader så skrevs ett fredsavtal under och FN tog över styret av Kosovo. Kosovo har sedan år 2000 haft egna val och är erkänt som ett självständigt land av ungefär100 länder i världen.

Resultatet av kriget blev sju självständiga länder; Kroatien, Slovenien, Bosnien-Hercegovina, Serbien, Montenegro, Makedonien (sedan 2019 Nordmakedonien) samt Kosovo. Under inbördeskriget dog över 150 000 människor och flera hundratusen fick fly sina hem. Ett stort antal inblandade politiker och militärer har ställts inför rätta vid den internationella krigsförbrytartribunalen i Haag.

6.6 Nutida konflikter i världen 

Det pågår en mängd konflikter runt om i världen. Någon av dessa kan kopplas till det som hände under Kalla kriget och en del hänger ihop med att de europeiska kolonierna runtom i världen blev självständiga. När de tidigare kolonierna blev fria från Europas styre så blev det ofta stridigheter inom länderna om vem eller vilka som skulle ha makten. I kolonierna blev det oftast en brist på demokrati eftersom invånarna i landet inte fått delta demokratiskt under det europeiska styret. Detta gjorde att militären många gånger tog makten och införde diktatur i landet.

Eftersom det var Europas länder som drog upp gränserna så splittrades folkgrupper och religiösa grupper i olika länder. Detta har bidragit till långdragna konflikter om makten, naturresurser och landområden. De flesta länder som drabbats av detta finns i Afrika, t ex Kongo, Nigeria, Angola och Somalia.

Även Afghanistan har varit drabbat av en långvarig konflikt, men den har sin bakgrund i det kalla kriget när Sovjetunionen invaderade landet och sedan USA stödde den andra sidan i kriget. Afghanistan har drabbats av  inbördeskrig i olika omgångar varav det sista slutade 2021. Många människor har varit tvungna att fly från landet. 

Flera andra länder i Mellanöstern har under de senaste åren varit hårt drabbade av inbördeskrig och inre stridigheter. Två av dessa är Irak och Syrien. I Irak har bland annat USA:s invasion 2003 spelat roll, då landet efter det att USA:s trupper lämnat landet haft svårt att få till ett stabilt styre. I Syrien började 2011 ett inbördeskrig där rebellgrupper försökte få bort president Bashar Al-Assad från makten. Där stod de forna fienderna under det kalla kriget på olika sidor. Ryssland stödde diktatorn Al-Assad medan USA stödde de fria syriska styrkorna. I december 2024 störtades presidenten Al-Assad och kriget i landet var formellt slut.

1950-talet

Eftersom Sverige var i princip helt orört av andra världskriget så hade den svenska industrin ett försprång jämfört med många andra länder vars industrier blivit förstörda av kriget. Detta gjorde att den svenska industrin och Sveriges ekonomi växte snabbt och under ungefär 25 år upplevde Sverige en snabb ekonomisk tillväxt. 

Under andra världskriget hade kvinnorna i Sverige fått chansen att ta del av arbetsmarknaden i en större utsträckning då många män låg inkallade i armén. Detta var något som fortsatte efter att kriget var slut. Kvinnor kunde inte hindras att pröva nya områden i ett demokratiskt samhälle. Bland annat så blev Karin Kock Sveriges första kvinnliga regeringsmedlem 1947 och 1958 blev det tillåtet med kvinnliga präster. 

Inträdet på arbetsmarknaden för kvinnor hade inte fungerat utan den stora utbyggnaden av kommunala daghem och förskolor. Detta är något som hänger ihop med uppbyggnaden av det som kallas ”Välfärdssverige”. Den kraftiga tillväxten inom svensk ekonomi gjorde att landet kunde satsa pengar på att förbättra välfärden.

Mellan åren 1957 – 1976 så satt Socialdemokraterna vid makten i landet och då genomförde de en rad reformer som skulle ge alla medborgare i Sverige trygghet och livskvalité. Bland annat kom under fyrtio- och femtiotalet barnbidrag, allmän sjukförsäkring och lagen om att alla skulle få minst tre veckors semester (1963 blev det 4 veckor och 1978 5 veckor).

Under femtiotalet genomfördes två folkomröstningar i Sverige. Den första gällde högertrafiken där man 1955 röstade om Sverige skulle byta till högertrafik, nej-sidan vann klart men 1967 infördes högertrafik ändå. 1958 hölls en folkomröstning om den allmänna tilläggspensionen, ATP, där Socialdemokraterna fick igenom att alla skulle få del av ett lagstadgat pensionssystem. 

En annan stor förändring för svenskarna under femtiotalet var att allt fler under slutet av årtiondet fick råd att köpa en tv. Det gjorde att befolkningen kunde ta del av nyheter och händelser från fler delar av världen på ett enklare sätt. Detta bidrog till att fler och fler blev mer politiskt aktiva, speciellt bland ungdomar.

En annan fråga som diskuterads under femtiotalet var den amerikanska rasismen. De svarta i USA förde en kamp för mänskliga rättigheter för att få stopp på segregeringen som fanns. Till exempel att svarta inte fick äta på samma restauranger som vita eller gå i samma skolor eller åka på samma bussar. Under femtiotalet pågick en mängde protester mot det orättvisa systemet. Många av dessa protester slogs brutalt ner av polisen eller vita motståndsrörelser som t ex Ku Klux Klan. 

1960-talet

Under 60-talet fortsatte industriernas snabba ökning vilket gjorde att det uppstod en brist på arbetskraft i Sverige. Genom en stor arbetskraftsinvandring från bland annat från Finland och dåvarande Jugoslavien så fick industrierna tillräckligt med arbetare. Den fortsatta ekonomiska tillväxten under hela sextiotalet med en kraftig ökning av Sveriges BNP (Bruttonationalprodukt) gjorde att utbyggnaden av välfärden fortsatte med införandet av ATP (Allmän TjänstePension) och obligatoriska nioårig grundskola med gratis skolmat och läromedel. En annan politisk reform som genomfördes var att Sverige övergick till högertrafik 1967.

Den tekniska utvecklingen inom industrin gjorde dock att många av de enklare jobben som tidigare funnits i samhället började att försvinna och detta drabbade ungdomar i första hand. Arbetslösheten bland unga steg snabbt till nästan 3 procent för att sen fördubblas i början av 1970-talet. (Det är dock väldigt låga siffror jämfört med idag.) Det högre tempot inom arbetslivet gjorde dessutom att fler inte klarade sina arbeten. Det uppstod en motrörelse mot kraven på ett högre tempo. Ett exempel på detta är flower-power-rörelsen. Denna rörelse startade i USA och de som var med kallade sig hippies och stod för kärlek och blommor, istället för krig och vapen, i kombination med färgglada kläder. Dessutom uppstod även den så kallade 68-vänstern som drog över stora delar av västvärlden under första halvan av 1970-talet. Inom denna rörelse demonstrerade man bland annat mot USA:s inblandning i Vietnamkriget.

I Sverige uppstod även nya och nygamla partier. Högerpartiet bytte namn till Moderata samlingspartiet (idag Moderaterna) och Sveriges kommunistiska parti blev Vänsterpartiet kommunisterna (idag Vänsterpartiet). 1964 bildades partiet Kristen demokratisk samling – Kds (idag Kristdemokraterna). Det dröjde till 1981 innan Miljöpartiet bildades och 1991 bildades Ny Demokrati. Utöver dessa partier så är det även Sverigedemokraterna som bildades 1988 som kommit in i Sveriges riksdag.

1970-talet

De första åren av 1970-talet drabbades världens industrier av en minskad efterfrågan på industrivaror och det uppstod en lågkonjunktur. Denna förvärrades 1973-74 då det uppstod en oljekris då priset på olja höjdes kraftigt. Sverige hade efter detta svårt att komma ur lågkonjunkturen och många industrier fick dessutom konkurrens från låglöneländer. Många företag flyttade sin tillverkning till dessa länder inom till exempel klädindustrin eller att industrier tvingades lägga ner helt så som varvsindustrin. Detta medförde stor arbetslöshet och många av de arbetslösa fick istället jobb inom den offentliga sektorn. Problemet med detta blev då att skatteintäkterna inte räckte till och då var Sverige tvunget att låna stora summor från utlandet.

Under 1970-talet förändrades det politiska systemet i Sverige då enkammarriksdagen infördes 1971. I den skulle 350 ledamöter sitta, men detta medförde problem då omröstningar kunde sluta oavgjort så inför nästa val ändrades antalet platser i riksdagen till 349. Dessutom antogs 1974 en ny grundlag där den politiska makten togs bort från kungen i Sverige och rösträttsåldern sänktes från 20 till 18 år. En annan förändring inom politiken var att det 1976 blev en borgerlig valvinst för första gången på över 40 år. Bland annat hade miljöfrågorna blivit viktiga under 1970-talet. Protesterna mot kärnkraften var något som Centerpartiet drog nytta av vid valet 1976. Men den svaga ekonomin och underskottet i statens finanser gjorde att många väljare blev besvikna på de borgerliga partierna.

Sverige utsattes under 1970-talet av terroristattacker. 1971 och 1972 genomförde jugoslaver två olika attacker i Sverige. 1975 ockuperade medlemmar ur den västtyska terrorgruppen Baader-Mainhof-ligan den västtyska ambassaden i Stockholm och både terrorister och ambassadpersonal omkommer. 1977 grips ytterligare en grupp terrorister som planerat att kidnappa en svensk minister.

1973 dog kungen Gustaf VI Adolf och hans sonson Carl XVI Gustaf blev kung och har alltså regerat i över 50 år. Övriga händelser som berörde många under 1970-talet var när Sverige och gruppen Abba vann Eurovisionsschlagerfestivalen 1974 för första gången. Abba var under knappt tio år en av världens största popgrupper. Andra svenskar som blev internationellt kända är tennisspelaren Björn Borg och slalomåkaren Ingemar Stenmark. Båda dessa var stora idrottsstjärnor och när de tävlade stannade Sverige och väldigt många människor satt som klistrade framför tv:n och tittade.

1980-talet

Under 80-talet är debatten om kärnkraften högaktuell i Sverige. 1979 inträffade en kärnkraftsolycka i Harrisburg, USA, och detta gjorde att en del partier ville att det svenska folket skulle få rösta i en folkomröstning om kärnkraften i Sverige. Resultatet blev att kärnkraftverken skulle vara kvar tills de blev för gamla och sen avvecklas. (Riksdagen beslutade senare att kärnkraften skulle vara avvecklad senast 2010, men fortfarande är en del av kärnkraftverken ännu igång.) Den 28 april 1986 inträffade en härdsmälta vid kärnkraftverket i Tjernobyl i Ukraina vilken spred radioaktiv strålning över bland annat Sverige. Detta gjorde att motståndet mot kärnkraften ökade ännu mer i Sverige.

I oktober 1981 påträffades en sovjetisk u-båt som hade gått på grund i Karlskronas skärgård långt in på svenskt militärt territorium. U-båtens beteckning var U-137 och de sovjetiska ledarna krävde att få bärga u-båten själva men den svenska regeringen gick inte med på detta eftersom man misstänkte att det rörde sig om spioneri från Sovjetunionens sida. Ubåtsskandalen blev början på en intensiv jakt på andra främmande u-båtar i svenskt vatten som pågick under hela 80-talet fram tills dessa att Kalla kriget tog slut 1989.

1980 infördes kvinnlig tronföljd i Sverige och därmed förändrades en av grundlagarna. Politiskt sett så blev Olof Palme statsminister för en socialdemokratisk regering 1982, men det var inga starka regeringar. Den 28 februari så mördades Olof Palme på Sveavägen i Stockholm när han och hans fru Lisbeth var på väg hem från en bio. Mordet chockade hela Sverige och vem som mördade Palme och varför är fortfarande ouppklarat. Ny statsminister och ledare för Socialdemokraterna blev Ingvar Carlsson.

Under åttiotalet kom det många flyktingar till Sverige och delar av befolkningen kände frustration och oro över sin ekonomi och förändringar i landet. Detta bidrog till en framväxt av en rasistisk rörelse och flyktingförläggningar attackerades och rasistiska mord utfördes. 

Ett annat fenomen som uppstod under 1980-talet var den så kallade Yuppien. Det stod för de framgångsrika, ofta unga, män som jobbade inom den snabbt växande finansmarknaden. Även begreppet yuppienalle uppstod, vilket stod för mobiltelefonen.

1990-talet

I början av 1990-talet drabbades Europa av en ekonomisk kris som till stor del berodde på att banker och finansbolag spekulerat för mycket med folks investeringar. Detta gjorde att arbetslösheten steg kraftigt, från runt 3 procent till 9 procent och bland ungdomar var arbetslösheten ännu större. Under denna kris började svenska staten att sälja ut statliga bolag som till exempel Telia till privata företag. Anledningen till detta var att man ansåg att staten inte skulle syssla med att sköta bolag. Denna privatisering spred sig även till sådana områden som skola, vård och omsorg vilket tidigare endast hade skötts av den offentliga sektorn. 

1991 så vann de borgerliga partierna valet och bildade en regering med Moderaternas Carl Bildt som statsminister. Samma år beslutas även att Öresundsbron ska börja byggas. 

Under de första åren av nittiotalet bröt det ut ett inbördeskrig i före detta Jugoslavien som bidrog till en stor ström av flyktingar som tog sig till Sverige. Utöver detta kom det en hel del flyktingar från afrikanska länder, främst Somalia, som även de drabbats av inbördeskrig.

1994 var ett år som det hände två viktiga saker av olika karaktär. Natten den 28 september inträffar en katastrof när passagerarfartyget Estonia sjunker ute på Östersjön och 852 personer, varav 501 svenskar, omkommer. I november 1994 så genomförs en folkomröstning om huruvida Sverige ska vara med i EU eller inte. Ja-sidan vinner med 52,3% mot 46,8% för nej-sidan och den 1 januari 1995 så blir Sverige medlem i EU.

Andra händelser som satt viss prägel på nittiotalet var starten av TV4, lasermannen samt Sveriges brons i fotbolls-VM 1994.

2000-talet/00-talet

Bland det första som skedde det nya årtusendet var öppnandet av Öresundsbron den 1 juli 2000. Året efter var det ett EU-toppmöte i Göteborg och det samlades en stor mängd demonstranter som protesterade mot detta möte. Protesterna ledde till våldsamheter och kravaller mellan demonstranterna och polisen och det greps över 500 personer. Dessa händelser kallas för Göteborgskravallerna.

I september 2003 genomfördes en ny folkomröstning i Sverige, denna gång gällde det om Sverige skulle ansluta sig till Euro-samarbetet eller inte. Den här gången vann nej-sidan med 55,9% mot 42,0% och Sverige har därför inte Euro som valuta. Bara några dagar före denna omröstning hade landet drabbats av ett nytt mord på en socialdemokratisk politiker. Denna gång var det utrikesministern Anna Lindh som knivmördades av en ensam gärningsman, Mijailo Mijailovic.

Året efter, i december 2004 drabbades Sverige (och stora delar av världen) av en ny nationell katastrof då en kraftig tsunami drabbade Sydostasien efter en jordbävning i Indiska Oceanen. 543 svenskar miste livet och cirka 1500 skadades. 

I augusti samma år hade den politiska scenen förändrats i Sverige då Alliansen bildades mellan de fyra borgerliga partierna. I valet två år senare, 2006, vann Alliansen och en borgerlig regering bildades under statsminister Fredrik Reinfeldt. Alliansen vann även valet 2010.