6. Naturens katastrofer

6.1 Vad är en naturkatastrof?

En naturkatastrof är stora kraftiga händelser som påverkar individer och samhällen negativt på olika sätt. De är skapade av naturen men kan påverkas både positivt och negativt av mänsklig aktivitet.

Vad är det som gör att vi får naturkatastrofer?
Det finns olika orsaker som gör att en naturkatastrof uppstår. Man kan dela upp orsakerna bakom i tre olika grupper. Den ena gruppen beror på jordens inre krafter, en annan grupp beror på yttre krafter och så finns det de som beror på mänsklig aktivitet.

Naturkatastrofer som uppstår av inre krafter är vulkaner, jordbävningar/jordskalv samt tsunamis. Katastrofer som uppstår av på grund av yttre krafter är orkaner, tornados, laviner, jordskred, torka och översvämningar. Katastrofer orsakade av människan är ökenspridning, oljeutsläpp,  skogsskövling och kärnkraftsolyckor. 

6.2 Jordbävning

När två av jordens plattor möter varandra så skapas det spänningar och när dessa spänningar släpper så uppstår det en jordbävning på grund av att marken kan röra sig flera meter på några sekunder. Sker det en jordbävning under havet så kan det uppstå en tsunami, vilket kan påverka områden långt ifrån jordbävningens epicentrum. 

Några områden i världen som ofta drabbas av jordbävningar är Japan, Tibet, Italien, Iran, Chile, Haiti och Kalifornien. Flera av dessa områden har en ganska stor befolkning och det kan få stora konsekvenser om en större jordbävning sker där.

 Ländernas ekonomi spelar stor roll för hur stora konsekvenser en jordbävning får. I Japan som har en god ekonomi har man råd att bygga hus och infrastruktur som klarar kraftiga jordbävningar utan några större skador på byggnader. Barnen lär sig tidigt hur man ska göra när en jordbävning uppstår och det finns ett fungerande varningssystem för jordbävningar.

Haiti som är den amerikanska kontinentens fattigaste land är däremot dåligt rustat för att möta en jordbävning. 2010 drabbades Haiti av en jordbävning som fick följden att över 200 000 människor dog. Jordbävningen hade 7,0 på richterskalan vilket är en större jordbävning. Jordbävningen hade inte fått så stora konsekvenser, om Haiti hade haft ekonomi till att jordbävningssäkra byggnaderna och infrastruktur. 

Hur kraftig en jordbävning är mäts i richterskalan. En kraftig jordbävning brukar ligga mellan 6 - 9 på richterskalan. Epicentrum kallas den platsen som ligger precis ovanför jordbävningen, där den är som kraftigast. Jordbävningen i Japan som gav upphov till tsunamin år 2011 mätte 9,1 på richterskalan. Den kraftigaste uppmätta jordbävningen i Sverige skedde utanför västkusten år 1904. Den mätte 5,5 på richterskalan.

6.3 Tsunami

En tsunami uppstår som en konsekvens av en jordbävning till havs. En tsunami är en kraftig våg som får stora vattenmassor att röra på sig i hög hastighet. Möter man en tsunami ute till havs så har båtar inga problem att möta en tsunami, men när vågen möter land så kan det få förödande konsekvenser. Vattnet trängs uppåt då den närmar sig de grundare kusterna och vattnet växer till en hög "mur" av vatten som slår in över land med stor kraft. Vattnet tar sig in över land med stor fart och kraft och förstör mycket både på vägen in över land och när vattnet drar sig tillbaka.

År 2004 skedde det en kraftig jordbävning på bottnen av Indiska oceanen utanför ön Sumatra och det skapade en kraftig tsunami som spred sig över Indiska oceanen. Tsunamin slog till hårt mot bland annat Thailand, Sri Lanka och Indonesien. När vågen kom mot land så drog sig havet tillbaka och människorna som var på stranden förstod inte faran. Efter en stund så kom det en kraftig flodvåg och svämmade över kusten och ungefär 230 000 människor dog och stora mängder med byggnader förstördes. 

För att förhindra en liknande katastrof så har man byggt ut ett varningssystem som skall varna för tsunamis. Man har också upptäckt att områden med mangroveskog klarar en tsunami mycket bättre än områden utan. Det beror på att träden och rötterna dämpar vågornas energi vilket hindrar en del förstörelse.

En annan jordbävning som också gav upphov till en tsunami inträffade den 11 mars 2011 utanför Japans kust. Själva jordbävningen var inte så farlig för människorna i Japan, på grund av att man har byggt hus och byggnader som skall klara av större jordbävningar. Men denna jordbävning skedde ute i havet och ledde till en tsunami. Vågen översvämmade flera städer i Japan och många människor omkom. Tsunamin översvämmade också kärnkraftverket i Fukushima. Tsunamin slog ut verkets försörjning av kylvatten vilket gjorde att reaktorerna blev överhettade och det blev en härdsmälta, vilket ledde till att farlig strålning läckte ut. 

6.4 Vulkanutbrott

Vid gränsen mellan två plattor förekommer det inte bara jordbävningar utan här finns de flesta av världens aktiva vulkaner. Det beror på att i dessa zoner så är jordskorpan tunnare och magma från jordens inre har lättare att tränga upp till ytan. När magman kommer upp till jordytan så svalnar den av och lava bildas. Vulkanutbrott kan variera väldigt mycket i kraft och omfattning, men utbrottet beror på att ett tryck har byggts upp inne i vulkanen och vill ut. Vid ett utbrott så slungas pimpsten, gaser och aska ut ur vulkanen.

I närheten av vulkanen förstör lavaströmmen det som ligger i dess väg nerför berget. Lavaströmmen rinner ganska sakta och människor hinner oftast sätta sig säkerhet från lavaströmmen. Värre är det med det så kallade pyroklastiska flödet som kan strömma ut från vulkanen. Det är en het gas som forsar ner för berget i mycket hög fart och dödar allt levande i sin väg.

Runt flera av världens stora vulkaner bor det trots riskerna många människor. Det beror på att vulkanaskan gör jorden näringsrik och lämpar sig bra för jordbruk. Genom århundradena  har det skett flera stora utbrott med hög dödlighet. Men de senaste trettio åren har det inte skett någon större olycka, vilket kan bero på att forskning om vulkaner har gått framåt. 

Att förutsäga ett vulkanutbrott är svårt, vilket beror på att vulkanerna ändrar sig med tiden. Studerar man en vulkan under lång tid  så ökar chanserna att man se vad som skall hända. Jordbävningens energivågor kallas för seismiska vågor. Deras styrka mäts med en apparat kallad seismograf. På Island övervakas vulkanerna hela tiden med seismografer. Genom dessa mätningar så kunde man varna för att Hekla skulle få ett utbrott år 2000 och människorna kunde sätta sig i säkerhet.  

6.5 Orkan och tromb

Orkaner, tyfoner eller cykloner är samma sorts katastrof men namnen beror på var de uppstår. De bildas i tropiska områden där temperaturen i havsvattnet är över 27 grader. Det varma vattnet gör att varm fuktig luft stiger upp i atmosfären och bildar kraftiga lågtryck. Områden som årligen brukar drabbas av orkaner är Karibien och Sydostasien. I Sydostasien kallas orkaner för tyfoner medan de kallas cykloner runt Indiska Oceanien.  Orkansäsongen i Karibien  brukar börja i juni och hålla på till november. 

Styrkan i en orkan delas in i en skala från 1-5 där en orkan i kategori 5 skapar stor förödelse, men den är tack och lov inte så vanlig. När en orkan kommer över fastlandet tappar den snabbt i styrka då den inte får någon energi från havet längre. Orkaner gör också att havsnivån längs kusterna stiger på grund av vindarna, vilket i sin tur skapar översvämningar i de områden där orkanen far fram.  

Med hjälp av satelliter kan man följa orkaner. Orkanen syns genom att molnen bildar en gigantisk spiral  som kan vara upp till 50 mil i diameter. Meteorologer gör beräkningar på vilken väg som orkanen väntas ta och på så sätt kan man varna människorna innan orkanen slår till. De hinner då skydda sina hus eller i värsta fall evakuera. 

New Orleans i USA fick varningar i god tid men drabbades ändå hårt 2005 av en kategori-5 orkan som fick namnet "Katrina". Staden ligger nära kusten och vissa delar av den är lägre än havsnivån. De vallar som man hade byggt för att skydda staden mot översvämningar räckte inte utan stora delar av staden hamnande under vatten. Över 1800 människor dog på grund av orkanen som dessutom medförde stor materiell förödelse. Man har uppskattat skadorna till över 100 miljarder dollar.

Tromber/Tornado

USA drabbas inte bara av orkaner utan också av tromber. USA kallas de för tornado. En tornado är oftast kraftigare än en tromb. I den amerikanska mellanvästern så ligger ett område som kallas för "Tornado Alley". Här möter kall torr luft från norr den varma fuktiga luften från söder. När luftmassorna från norr och söder möts så bildas stora  åskmoln som i sin tur gör att luften börjar röra sig i cirklar.  Virvelvindarna kan bli mycket kraftiga och kan jämna hus med marken. 

För att skydda sig bygger människor stormsäkra källare och myndigheterna försöker varna människorna i god tid genom bland annat massmedia.  

6.6 Översvämning

Översvämningar kan bero på flera olika orsaker som till exempel häftiga regn, snösmältning, klimatförändringar, orkaner eller tsunamis. Översvämningar är den naturkatastrof som dödar flest människor. Länder som ligger nära havsytan, med få meter över havet är väldigt känsliga för översvämningar och många av världens största städer ligger i riskzonen för att utsättas för mer översvämningar om havsnivån stiger. 

Ett land som är väldigt känsligt för översvämningar är Bangladesh. Stora delar av Bangladesh ligger i ett floddelta där floderna Ganges och Brahmaputra  rinner ut i Indiska oceanen. Det gör att en stor del av landet ligger mindre än 10 meter över havet. Landet drabbas ofta av översvämningar som beror på många olika orsaker. Dels blåser det in återkommande tropiska stormar och orkaner från havet och dels gör den ökade globala uppvärmningen att smältvatten från Himalayas glaciärer medför att floderna fylls med vatten. Dessutom kan översvämningarna förvärras ytterligare på grund av skogsavverkning. Bangladesh är ett tätbefolkat land med många fattiga människor och man har inte råd att bygga de skyddsvallar som skulle behövas. Många fattiga människor bor i de mest utsatta områdena i landet och när det blir en översvämning är det många människor som inte klarar sig. 

Andra länder eller områden som är särskilt utsatta är låglänta öar som Maldiverna i Indiska oceanen samt många öar i Stilla havet som till exempelvis Kiribati.

Många länder försöker skydda sig mot översvämningar genom att just bygga skyddsvallar. Nederländerna har till exempel byggt ett omfattande system av vallar som skyddar mer låglänta områden. Det har gjort att delar av landet till och med ligger under havsytans nivå. Vad skulle hända om vallarna inte håller? 

Vid flodsystem, i inlandet och i våra städer arbetar man med att bygga ut dräneringssystem och göra diken till marken för att underlätta att vattnet kan transporteras bort för att minska skadeverkningarna vid eventuella översvämningar.  

6.7 Lavin

Laviner förkommer främst i bergsområden där bergen sluttar brant. Särskilt stor är risken där lutningen på branten är ca 25 % eller över. Faran för laviner blir större med brantare och längre sluttningar och därför blir till exempel lavinerna kraftigare i Alperna än vad de blir i det skandinaviska fjällen.  I Europa så omkommer ca 200 människor per år av laviner. Även om risken för laviner är mindre i Sverige så har ändå 10 personer dött i laviner mellan åren 2000 -2018 i de svenska fjällen.  De som har omkommit på grund av laviner i Sverige är människor som har åkt skidor eller snöskoter.  Hamnar man under snön i en lavin är det svårt att på egen hand ta sig därifrån. Man är nästan helt beroende av hjälp utifrån. Chansen att överleva minskar snabbt efter endast 15 minuter.  

Hur startar en lavin? Ofta sker det när det ha snöat och blåst mycket under en längre tid. Snön samlas på en och samma plats och blir då tyngre och en kedjereaktion kan uppstå som leder till att snön ramlar ner för bergssidorna. Snöns sammansättning påverkar också risken för lavin, snö delas upp i hårda och lösa lager. Det är de lösa lagren av snö som blir instabila och för tunga och gör att snön börjar röra på sig.  Det finns tre olika typer av laviner; flak- lössnö- och slasklavin. Indelningen beror på hur snön är sammansatt. Av dessa tre är det flaklaviner som orsakar flest olyckor. När en lavin utlöses kan snömassorna snabbt accelerera upp till en hastighet av över 100 km/h.  

I lavinutsatta områden där det finns risk för att människor eller byggnader skadas sätter man upp lavinstaket utmed bergssidorna med jämna mellanrum. Då kan man minska risken för att en lavin ska uppstå. Vägar och järnvägar kan skyddas med hjälp av överbyggnader eller att man bygger tunnlar. Ett annat vanligt sätt att bekämpa laviner är att spränga bort snö för att på så vis utlösa laviner som man har kontroll över. 

6.8 Jordskred och lerskred

Jordskred uppstår när jorden i en sluttning har blivit mättad med vatten. Marken blir då instabil och ett jordskred kan uppstå. Dessa processer är snabba rörelser och kan vara väldigt farliga. Sveriges Geologiska Undersökningar (SGU) är en svensk myndighet som har gjort en karta över de områden i Sverige med störst risk för ras. Den kartan visar att västra Götaland och Värmland har störst risk för jordskred. I Göteborg är leran ett stort problem när man ska bygga hus och vägar. För att byggnaderna inte ska flytta på sig så måste man slå ner långa pelare i marken.

Utanför Göteborg i Tuve så var katastrofen framme. 1977 gav marken plötsligt vika och flera villor rasade samman och nio personer dog i raset. 

6.9 Torka

Områden som drabbas hårt av torka ligger runt jordens vändkretsar, där årstiden delas in i regnperioder och torrperioder. Det är när regnperioden uteblir som det börjar att bli problem och speciellt om den uteblir flera år i följd. I områden som drabbats av torka uppstår flera problem. Ett är att vattendrag och brunnar torkar ut. Ett annat att vatten saknas till åkrar, vilket gör att skördarna minskar eller helt förstörs. Detta leder sen till att människorna tvingas använda det som var tänkt att så som mat.  Det gör att man också tvingas sälja eller slakta sin boskap. Det gör att människorna får allt svårare att klara sig och många människor svälter. Andra följder av torka är stora skogsbränder kan ske. Länder eller områden som har drabbats hårt av skogsbränder på grund av torka är Australien, Portugal, Spanien och Kalifornien.      

Etiopien är ett land som återkommande drabbas av torka. Det har gjort att många människor tidvis har drabbats av svält. 1984 fick torkan i Etiopien katastrofala följder och ca åtta miljoner svälte och en halv miljon människor dog.  Det som bidrog negativt till att det just detta år blev en så stor katastrof var att samtidigt med torkan pågick det en väpnad konflikt i Etiopien. Det gjorde att katastrofhjälpen inte nådde fram.  Om man jämför detta med katastrofen år 2003 när Etiopien också hade en svår torka, då dog "bara" 300 människor. Det året kunde dock hjälpsändningar med mat och vatten nå de drabbade människorna.

Att leva och bruka jorden i torra områden handlar om tillgång på vatten och god ekonomi. Exempel på områden som lyckas utveckla goda förutsättningar för människor att leva är södra Kalifornien och Arizona i USA. De får sitt vatten genom att man har byggt bevattningssystem där man tagit vatten från Coloradofloden, vilket har kostat mycket pengar. På så sätt kan man bruka jorden och bygga städer i öken eller i  halvöken, så som staden Phoenix  i Arizona. Phoenix är en stad som har vuxit kraftigt de senaste årtiondena och har nu en befolkning på över en och halv miljon invånare och som är helt beroende av god tillgång på vatten som man hämtar från floden som ligger många mil därifrån. 

Hur kan man bekämpa torka? Med ett allt varmare klimat blir torrperioderna varmare och längre. Människorna som bor i de subtropiska områdena som är extra hårt drabbade kanske inte längre kan klara sig och de måste flytta. De blir då så kallade klimatflyktingar. Att plantera träd är ett sätt att försöka hålla kvar fukten i marken, dessutom bidrar träden till att binda jorden så att den inte eroderar bort. Det stora arbetet mot torka är dock att minska den globala uppvärmningen.       

6.10 Brand

Bränder uppstår ofta naturligt till exempel genom blixtnedslag. De kan även vara mänskligt orsakade genom att människor medvetet tänder eld eller genom oaktsamhet startar en brand.

Att starta bränder görs av människor medvetet till exempel vid svedjebruk. Svedjebruk innebär att man eldar upp ett visst område för att skapa mark med god näring där man kan bedriva jordbruk. Askan fungerar som ett billigt gödningsmedel. Detta var ett vanligt sätt att bedriva jordbruk på förr i tiden.  I fattigare områden som delar av Indien och Brasilien är dock svedjebruk fortfarande vanligt.

I subtropiska områden där det är varmt och torrt kan skogsbränder vara mycket farliga, särskilt om de sker i tätbefolkade områden. Dessa områden är extra känsligt för klimatförändringar, vilket gjort att flera av dessa områden drabbats av flera återkommande torrperioder. 

I Australien 2019 fanns förutsättningar för att en storbrand skulle inträffa. En enorm värmebölja i kombination med lite nederbörd gjorde att bränderna snabbt fick fäste. Dessutom gjorde kraftiga vindar att eldarna spred sig rekordsnabbt. Över 1 500 hem brann ner och miljoner djur tros ha dött i samband med bränderna. Man uppskattar att 6,3 miljoner hektar mark brann ner, en yta motsvarande nästan halva England. 

Vårt eget land drabbades 2018 av omfattande skogsbränder på grund av en för vårt land mer lång och extrem värmebölja. Det största brandområdet var i Ljusdal där ett över 13.500 hektar stort område brann. Vilket gjorde den till Sveriges största brand i modern tid. Sverige fick be andra länder om assistans av bland annat vattenbombplan och brandmän.

6.11 Mänskligt orsakade katastrofer

Människan kan precis som naturen orsaka naturkatastrofer. De mänskliga samhällena påverkar världens livsmiljöer negativt ibland.

Några exempel på detta är att vi kan orsaka ökenspridning och jordförstörelse. Vi hugger ner skog utan att återplantera den vilket leder till avskogning av allt större landområden i världen. Kärnkraft används som en viktig energikälla, men kan orsaka olyckor som ställer till stora skador. Vi tar upp olja ur marken. Den är också en viktig råvara. Oljan transporteras i stora oljetankers på våra världshav. Detta kan leda till olyckor och därmed oljeutsläpp. Vi orsakar ibland bränder som kan få stora negativa konsekvenser för både växter, människor och djur.

Ökenspridning

Ökenspridningen har flera olika orsaker. En del är klimatets förändringar med långvarig hög temperatur och frånvaro av regn vilket förhindrar växtligheten. Andra saker beror på människans aktiviteter som hur man använder vattnet, hur jorden brukas och hur skog avverkas.  

Dåligt planerad konstbevattning har gjort att Aralsjön har minskat drastiskt. Aralsjön som ligger i Centralasien har minskat med 90% av sin ursprungliga storlek på grund av att människor odlar bomull i området och använder därför stora mängder vatten från Aralsjöns tillopp. Nu har det blivit ett ökenområde där det förut fanns en sjö. Detta skapar stora problem för människor och djur som bor i Aralsjöns närhet.

Söder om Sahara ligger Sahelområdet som har haft stora problem med ökenspridning. Befolkningen som bor här är väldigt utsatta om regnet uteblir. I området har det skett en befolkningsökning som gör att det har blivit ett ökat tryck på jorden. Mer träd och växter har förbrukats med följden att de rötter som binder jorden försvinner och erosionen ökar. Dessutom är det boskap som betar av växtlighet som också kunde bidra till att binda fast jorden. När det kommer stora mängder regn så spolas en del av jorden iväg med regnvattnet vilket gör marken torrare.

Det man kan göra för att minska ökenspridningen är att plantera träd och växter. Rötterna binder då jorden och erosionen minskar. Sahel är ett område där människorna är beroende av ved för att kunna laga mat och värma sig. Att minska beroendet av ved och gå över till annat bränsle i detta område är svårt, eftersom veden är gratis och människor som bor här är fattiga. Man har helt enkelt inte råd att byta till annan uppvärmning.

Skogsskövling  leder till avskogning

Amazonas ligger i den tropiska zonen och är världens största regnskog och den skog som har den största biologiska mångfalden i världen. Här finns massor av olika växter och djur. Ungefär 20% av regnskogen har blivit avverkad sedan 1970-talet. Skogen har avverkats för olika syften, som att sälja träd, att ge plats för jordbruksmark, att bygga vägar och städer som breder ut sig samt till gruvor där man bryter olika mineraler som till exempel guld. 

Myndigheterna i olika länder har gett tillstånd till en del av denna avverkning, men hel del är illegal (olaglig) avverkning. Regnskogens mark är  inte lämpad att använda som jordbruksmark. Den jord som finns är näringsfattig och marken blir snabbt obrukbar. Det gör att man hela tiden måste ta nya områden i anspråk för att avverka. Avverkningen av regnskogen påverkar marken negativt. Den gör så att jorden eroderas bort. Dessutom medför avverkningen att många djur och växter riskerar utrotning.  

Kärnkraftsolyckor

Kärnkraften är en omdiskuterad energikälla. I Sverige har det varit en folkomröstning 1980 där alternativet vann som sa nej till utbyggnad och att kärnkraften skulle vara nerlagd om tio år. Kärnkraften finns fortfarande kvar men några kärnkraftsreaktor har lagt ner, så som Barsebäck i Skåne.  I Sverige har det inte förekommit några större olyckor med kärnkraften. 

I världen har det förkommit två riktigt stora kärnkraftsolyckor där det har skett en härdsmälta och radioaktiv strålning förgiftat omgivningen. Tjernobyl är ett kärnkraftverk  som ligger i nuvarande Ukraina men när olyckan skedde så låg det i Sovjetunionen. 1986 så utfördes ett test med en reaktor som misslyckades. Teknikerna lyckades inte styra reaktorhärden med styrstavarna utan det blev en okontrollerade  kärnreaktion, som ledde till att härden exploderade. 

Radioaktivstrålning spreds med vindarna, vilket ledde till att även delar av Sverige blev drabbat. De område som drabbades av radioaktivt nedfall i Sverige var från Gävle upp till norra Sverige, men med stora variationer beroende på hur nederbörden var vid tillfället.  Det finns fortfarande spår av den radioaktiva isotopen cesium 137 i marken då cesium har en halveringstid på 30 år, vilket betyder att finnas cesium kvar i marken under många år till. De problem som uppstår är när älgar och renar betar marken så blir de förorenade av cesium. Följden blev att man i början fick slakta massa med renar som man inte kunde använda då det var för mycket cesium i köttet. 

Då olyckan skedde i Sovjet som var en kommunistisk diktatur, så hemlighöll de sovjetiska myndigheterna olyckan för resten av världen. De var först när man i blanda annat Sverige upptäckt för höga halter av strålning som man sa att en olycka hade skett. Runtom kärnkraftverket fick man evakuera de som bodde, än idag är det förbjudet område på 30 km runt kärnkraftverket. Vid kärnkraftverket ligger en stad som heter Prypjat som är helt övergiven idag. När explosion inträffade så började kärnkraftverket att brinna och de första brandmännen som kom till platsen var inte tillräckligt skyddade för strålning. 56 människor dog direkt till följd av olyckan. Hur många människor som senare har dött av olyckan är mer oklart. Världshälsoorganisationen WHO hävdar att 4000 människor kommer att dö till följd av olyckan, medans den ryska vetenskapsakademin menar att ca 200 000 människor har dött av olyckan.   

När man lyckades släcka branden så täckte man den med betong och sedan har man satt ett tak över härden. Detta var en provisorisk lösning och nu har man byggt ett nytt gigantiskt tak som ska skydda mot strålning.    

De andra stora kärnkraftsolyckan som skett i världen är Fukushima i Japan 2011. Den olyckan inträffade på grund av en stor jordbävning utanför Japans kust som i sin tur ledde till en kraftig tsunami som kom att översvämma kärnkraftverket.  När kärnkraftverket översvämmades så slogs dess kylsystem ut vilket ledde till att reaktorer skadades och radioaktiv strålning spreds. Till en början så evakuerades det ca 100 000 människor och det skapades en förbjuden zon på 20 km runt kraftverket, men nu har några människor fått återvända till delar av zonen.  En person har officiellt dött till följd av strålning från olyckan.  

Följden av olyckan blev att många länder började att stänga ner sin kärnkraft. Tyskland planerar att stänga ner all sin kärnkraft på grund av olyckan i Japan. 

Oljeutsläpp

Världens behov av olja är mycket stort. En stor del av världens olja transporteras över haven. Dessutom tar vi upp mycket olja ute på oljeplattformar i våra hav. Detta gör att risken för olyckor är stor.

De största oljekatastroferna har just skett ute till havs. När olja kommer ut i havet flyter oljan på ytan innan den sakta sjunker ner till botten. En stor andel av oljan når dock kusterna. Vid kusterna lägger sig oljan som ett tjockt täcke, där växter och djur täcks av klibbig olja. Sjöfåglar är extra känsliga för olja då deras dun och fjäderdräkt klibbar igen. Det i sin tur leder till att fjäderdräkten inte blir vattentät och fåglarna riskerar att frysa ihjäl. Turismnäringen kan också drabbas negativt, ingen vill ju bada vid oljetäckta stränder.

Exxon Valdez var en stor oljetanker som 1989 gick på grund utanför Alaskas kust. 42 000 kubikmeter olja läckte ut och bara en liten del av oljan kunde man sanera. Oljekatastrofen gjorde att en kvarts miljon fåglar och flera tusen havsuttrar dog. Oljeutsläppet fick också andra konsekvenser, bland annat drabbades fiskeindustrin hårt. På grund av att katastrofen skedde på en avlägsen plats i Alaska och dessutom på vintern tog det flera år att sanera de oljetäckta stränderna. Saneringen av oljeutsläppet beräknas ha kostat över 10 miljarder kronor. 

Deepwater Horizon hette en oljeplattform belägen i Mexikanska Golfen utanför USA:s kust. Plattformens borrhål låg på ca 1500 meter under havsytan och själva borrhålet var flera kilometer djupt. En rad misstag gjorde att olja och gas läckte ut uppe på plattformen och när det antändes exploderade plattformen. 11 människor dog av explosionen och över hundra skadades. Borrhålet började därefter läcka olja och på grund av att det låg så djupt var det svårt att stoppa och täppa till läckaget. 

6.12 Arbete vid katastrofer

Naturkatastrofer medför stora problem men även mycket arbete för människorna när de händer och efter de har skett. Dessutom innebär katastroferna väldigt stora kostnader, både ekonomiskt men även i mänskligt lidande. För att minska arbetet under och efter en katastrof inträffat samt för att minska de ekonomiska kostnaderna är det viktigt att man arbetar förebyggande så att konsekvenserna inte blir alltför negativa. 

Före katastrofen

En åtgärd som man kan göra innan en katastrof handlar om byggnation. För att kunna stå emot katastrofer som till exempel jordbävningar bättre är det viktigt att man bygger husen stabilt och att de inte rasar så lätt. För att se till att människor kan söka skydd kan man behöva bygga skyddsrum eller se till att det finns stabila byggnader att fly till. Ett stort problem vid flera katastrofer är översvämningar. En lösning på detta är att man kan bygga skyddsvallar utmed kuster för att hindra vattnet från att komma in mot land. En annan förberedelse man kan göra är att bygga kanaler och diken så att vattnet som kommer kan flyta undan fortare.

Det är även bra om man har ett fungerande varningssystem så att människorna vet om de behöver söka skydd. Dessutom ska det finnas förberedda utrymningsvägar för människorna att använda vid katastrofer. 

Ett  alternativ som är bra utmed havskusterna är att plantera Mangroveskog. Mangroveskogen är en skog som växer i salt eller bräckt vatten i de tropiska och subtropiska områdena.  Skogen fungerar som ett naturligt skydd mot vindar och vågor. Vågornas energi minskas kraftigt vid till exempel en tsunami och därmed minskar skadorna. Mangroveskogen är dessutom nästan fyra gånger bättre på att ta upp koldioxid än regnskogen. Utöver det hindrar skogen kusterosionen och håller istället kvar marken och jorden där träden växer. Det är även viktigt globalt sett att plantera träd på andra ställen än vid kuster för då kan man minska till exempel ökenspridning.

Att arbeta förebyggande kan många gånger vara dyrt och därför är många av lösningarna lättare att göra för de rikare länderna i världen. Det är en av orsakerna till att de fattigare länderna drabbas hårdare av naturkatastrofer.

Under katastrofen

Det man kan göra under en katastrof är betydligt mindre än det förebyggande arbetet. Då handlar det mycket om att man kan utnyttja de åtgärder som vidtagits innan. Man ska varna i tid så att människor hinner söka skydd. Det är viktigt att utrymningsvägarna hålls öppna så att människor kan använda dem. Under en katastrof är det bra att hålla kanaler och diken fria från hinder så att vattnet flyter undan. Ibland kan man även behöva gräva nya vägar så att vattnet kan rinna undan.                           

Under ett vulkanutbrott när mycket aska hamnar i atmosfären kan man stoppa flygtrafiken tillfälligt för att minska risken för flygolyckor.

FN - Förenta nationerna

FN är den organisation i världen som är viktigast vid katastrofbistånd. FN kan fungera som en sammanhållande länk när man ska organisera hjälpen. FN:s mål är fred- och säkerhet i världen och där ingår att hjälpa framförallt fattiga länder när de drabbas av naturens katastrofer. FN kan bland annat hjälpa till med sjukvård, läkemedel, mat och vatten. Dessutom har FN och de människor som arbetar i organisationen utvecklat kunskaper och erfarenheter för hur man bäst ska arbeta när en katastrof har inträffat.

Efter katastrofen

Arbetet efter naturkatastrofer handlar mycket om att återuppbygga och se till så att samhället fungerar igen. Precis som när det gäller förarbetet är detta något som är enklare för rikare länder än för fattiga. Därför kan länder som drabbats av katastrofer behöva särskild katastrofhjälp. Det kan handla om att bygga upp hus och vägar eller om att se till att människor får sjukvård. Men det kan även handla om att se till att vattensystem och elektricitet fungerar igen. Många gånger är det sjukdomar som sprids på grund av smutsigt vatten eller avloppssystem som inte fungerar något som dödar fler människor än själva naturkatastrofen. Även bränder som uppstår efter katastrofen på grund av att elledningar gått sönder är väldigt farligt. Därför behöver man snabbt se till att detta fungerar efter en katastrof.

Att utbilda människor om hur man ska hantera en viss naturkatastrof kan göra att de lättare kan hantera problemen i framtiden och även lära människor hur man kan förebygga katastrofer.

För att minska antalet naturkatastrofer men även minska kraften i dem är det viktigt att minska den globala uppvärmningen.  Då drabbas världen mindre av vissa katastrofer eftersom många av naturkatastroferna som till exempel ökad förekomst av kraftiga orkaner, längre perioder av torka och annat extremväder påverkas av klimatet på jorden.