Klimat: Klimat är vädret över en längre tid, oftast en 30-års period. Vilket klimatet är avgörs av två saker. Temperatur och nederbörd.
Atmosfär: Luften omkring oss finns i ett särskilt skikt som kallas atmosfären. Luften i atmosfären består av olika gaser till exempel syre, vattenånga, koldioxid.
Nederbörd: Är vatten som på grund av gravitationen ramlar ner från atmosfären till jordytan. Nederbörd kan komma i tre olika former. Regn, snö och hagel. Nederbörden tillsammans med temperaturen avgör vädret och klimatet. Mäts i mm.
Temperatur: Är hur varm eller kall luften i atmosfären är. Temperaturen tillsammans med nederbörden avgör vädret och klimatet. Mät i grader Celsius.
Avdunstning: När solen värmer upp vatten sker avdunstning. Då omvandlas det flytande vattnet till vattenånga.
Kondensering: När vattenånga kyls ner sker kondensering. Då omvandlas vattenånga till flytande vatten.
Vind: En vind uppstår när det blåser. Vindar uppstår då solen värmer upp luften i atmosfären. Då stiger luften uppåt och ny luft blåser in i området.
Högtryck och lågtryck: Det finns olika mycket luft på olika ställen i atmosfären. Där mycket luft samlas blir vädret molnigt och dåligt väder med mycket nederbörd. Där är det lågtryck. Där lite luft samlas blir det klart och vackert väder med liten nederbörd. Där är det högtryck.
Moln: Vatten som har kondenserat bildar moln i atmosfären.
Monsun: Är vindar som under en del av året har samma vindriktning.
Passadvind: Är vindar som under hela året blåser i en och samma riktning.
Orkan: Orkaner och stormar är kraftiga vindar som kan orsaka stora skador.
Våg: En våg uppstår då vinden blåser på ytvattnet.
Havsström: Vattnet som finns i havet rör sig i olika riktningar. Detta kallas havsströmmar. Ett exempel på en sådan havsström är golfströmmen.
Golfströmmen: Det är en havsström i Atlanten som bär med sig varmt vatten från de tropiska områdena runt ekvatorn till de tempererade områdena i Europa. Den gör att det blir ett varmare klimat i Europa.
Tsunami: En tsunami är en jättevåg orsakad av en jordbävning på havets botten. Den kan orsaka stora skador.
Vegetation/växtlighet: Den typ av växter, träd, buskar, gräs, som finns i ett område ger upphov till en viss vegetation/växtlighet. Vilken typ av vegetation/växtlighet det är beror på klimatet.
Ozonskiktet: Ozon är en gas som finns i atmosfären som skyddar jordytan från solens farliga strålning. Ozonskiktet är jordens ”solskyddsfaktor”.
Växthuseffekten: Luften i atmosfären som består av olika gaser gör så att solstrålningens värme inte försvinner ut i rymden. Det gör att det blir varmare på jorden.
Global uppvärmning: Vi människor släpper ut olika gaser i atmosfären som gör så att växthuseffekten blir större. Ett exempel på en sådan gas är koldioxid. Det leder till att medeltemperaturen på jorden höjs.
Ökenspridning: När växtligheten helt försvinner från ett område. Det kan till exempel bero på överbetning eller skogsskövling.
Avskogning: När man hugger ner skog utan att återplantera träden. Kallas ibland även skogsskövling. Marken används ibland till jordbruk.
Polarzon: Här finns väldigt lite växtlighet, kallas även för arktisk zon. En vanlig vegetationstyp är tundra.
Tempererad zon: Här finns blandad växtlighet. Barrskog och lövskog är vanliga. Även stäpper förekommer.
Subtropisk zon: Här finns de stora ökenområdena samt vegetationstypen Savann.
Tropisk zon: Här finns de stora regnskogsområdena. Amazonas och Kongos regnskogar.
Savann: Vegetationstyp som finns i Afrika. Kännetecknas av stora områden med högt gräs med enstaka träd och buskar.
Stäpp: Vegetationstyp som kännetecknas av områden med högt gräs.
Öken: Avsaknad av vegetation. Kan domineras av sand: sandöken eller sten: stenöken. Vanligast längs vändkretsarna i den subtropiska klimatzonen.
Regnskog: Tät vegetation längs ekvatorn. Stora skogsområden. Finns i den tropiska klimatzonen.
Barrskog: Skogar som kännetecknas av barrträd som till exempel gran och tall.
Lövskog: Skogar som kännetecknas av lövträd som till exempel bok, björk och ek.
Blandskog: En skog som består av både barrträd och lövträd.
Fjäll: Högre belägna områden med liten växtlighet. Lavar, mossor och lågat gräs.
Våtmark: Område som innehåller mycket vatten i marken. Kallas ibland för träsk, sumpmark eller mossar.
Tundra: Vegetationstyp i polarzonen. Mossor, lavar och enstaka låga buskar.