"I detta kapitel får du lära dig om några andra livsåskådningar än de fem världsreligionerna. Du får en kortare introduktion i några av deras grundläggande trosuppfattningar, tankar och bakgrund. Du får också lära dig vad en religiös sekt är."
Vilken är din livsåskådning?
Det finns många olika livsåskådningar i världen. De fem stora världsreligionerna, Kristendom, Islam, Judendom, Hinduismen och Buddhismen, är enbart fem av de större som många människor ansluter sig till. Det finns även många andra mindre livsåskådningar, både sådana som är teistiska såväl sådana som är ateistiska.
Med livsåskådning menar man en människans grundläggande trosuppfattning. Hur ser man på livet?
Aboriginerna i Australien är ett av urfolken i världen.
Naturfolkens religioner är ett samlingsnamn för en rad olika trosuppfattningar som utvecklats under lång tid och har liksom andra religioner olika gudar, heliga platser, myter och ritualer. Gemensamt för dem är dock att de oftast inte är nedskrivna, därför kallar man dem ibland även för de skriftlösa religionerna. I dessa religioner överförs kunskaperna muntligt från generation till generation.
Dessa olika religioner är ofta förknippade med naturen då de troende, traditionellt ofta sysslat med jakt och jordbruk. De förekommer bland Nord- och Sydamerikas indianer, i stora delar av Afrika, i Sydostasien och Australien. De kan sinsemellan vara väldigt olika men de uppvisar vissa gemensamma drag.
Andevärld
De troende inom de skriftlösa religionerna menar att det finns en annan verklighet än den vi tar del av i det vardagliga livet. Det finns en andevärld. I andevärlden lever gudar och andra övernaturliga väsen. Genom att få kontakt med andevärlden kan en människa ta del av det gudomliga. Där kan även finnas onda andar som man måste beskydda sig från.
Nordamerikas indianer trodde på en andevärld.
Shamaner
De som framförallt för religionen vidare genom muntlig tradition, de religiösa experterna kallas för shamaner. De kan ha många olika namn beroende på vilken av de skriftlösa religionerna det är. En shaman anses ha mystiska krafter. Han eller hon kan genom att försätta sig i trance eller extas få kontakt med andevärlden. Då kan en shaman bota sjukdomar, framkalla regn eller få svar på svåra frågor. Ofta använder en shaman olika droger, musik och/eller dans för att underlätta kontakten med andevärlden.
Animism
En annan vanlig tanke inom de skriftlösa religionerna är animism. Det är en trosuppfattning där man menar att även döda ting kan besitta andliga krafter. Till exempel kan Nordamerikas indianer anse att en totempåle besitter dessa krafter.
Förfädersandar
I många skriftlösa religioner, särskilt i Afrika, finns en tro på att ens döda släktingar, ens förfäder eller anfäder, är andligt närvarande i livet. Förfäderna anses skydda familjens medlemmar. De vakar över nyfödda. De ger råd till ungdomar och hjälper de gamla och sjuka. Genom att på olika sätt tillbe och offra till sina förfäder kan man se till att få ett bra liv.
Människan och andligheten står i centrum i New age rörelsen.
New age är ett samlingsnamn för olika nyandliga rörelser som växte fram framförallt under 1900-talet. New age syftar på vattumannens tidsålder ett begrepp som kan kopplas samman till astrologin. Vattumannens tidsålder kommer utmärkas av ökad andlighet hos mänskligheten. Man brukar även koppla samman New age med hippierörelsen på 1960-talet.
New age har hämtat inspiration från såväl naturfolkens religioner som de asiatiska religionerna. Det finns dock ingen gemensam syn som alla dess anhängare delar. Det finns till exempel inga speciella organsiationer med ledare eller kyrkor. Istället är det en mer individuell rörelse, där var och en får välja vad man vill syssla med eller tro på. Gemensamt för de flesta är dock att man tror på att det finns en andlig verklighet som kompletterar våra liv. Det är vanligt att man benämner denna andlighet eller gudomlighet som en energi eller energier. Vanliga inslag i New age är: Astrologi, själavandring, auror, astralkroppar, kristaller, yoga, meditation och spådomskonst.
Många inom New age rörelsen tror även på positivt tänkande och personlig utveckling. De menar att om man sänder ut positiv energi i sin omgivning, får man positiv energi tillbaka, enligt den så kallade attraktionslagen.
Humanism betyder "mänsklig". Människan i centrum.
Humanismen är en livsåskådning som framförallt har sitt ursprung i upplysningstidens tankar och människosyn på 1700-talet. Humanismen är i grunden ateistisk då man menar att det inte finns någon gud eller gudar som kan hjälpa oss människor. Humanismen kommer av ordet humanus vilket betyder "mänsklig".
Humanismen sätter människan i centrum, och menar att respekten för människovärdet är okränkbart. Alla människor har lika värde, ett egenvärde. Vi har alla förmåga att skilja mellan ont och gott. Enligt den humanistiska uppfattningen kan vi människor både handla moraliskt, skapa och lära oss nytt. Samtidigt måste vi ta ansvar för våra egna handlingar.
Grunden i humanismen är att alla människor har rätt att bestämma över sitt eget liv så länge andras frihet respekteras. Därför kan många humanister vara kritiska till andra religiösa föreställningar, då de menar att de kan begränsa människors rätt till självbestämmande.
Humanismens grundläggande tanke om alla människors lika värde, ligger till grund för FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, som skrevs efter andra världskriget.
Rikets sal kallas Jehovas vittnens möteslokaler.
Jehovas vittnen är en väldigt spridd religion och finns över stora delar av världen. Det finns cirka 8 miljoner Jehovas vittnen i världen idag. I Sverige finns det ungefär 20.000 Jehovas vittnen. Åskådningen startade i USA på 1800-talet och 1931 började de kalla sig Jehovas vittnen. Den kan sägas vara en kristen inriktning, men skiljer sig från övrig kristendom på många punkter.
Jehovas vittnen menar att hedningarnas tid snart är slut och att Kristus ska återkomma till jorden. Man väntar på en avgörande strid mellan gott och ont vid Harmageddon. Där kommer den onde, Satan, att besegras. Därefter inträder ett "Guds kungarike" med fred och välstånd här på jorden. 144 000 av Jehovas vittnen kommer då till himlen för att härska tillsammans med Kristus. Andra Jehovas vittnen och goda människor kommer att återuppstå, för att ta del av detta rike. Många inom Jehovas vittnen ser sig redan idag som medborgare i kungariket. Det innebär att många följer våra mänskliga lagar enbart om de inte står i strid med Guds lagar. Det gör att Jehovas vittnen betalar skatt, men man deltar inte i val och man vägrar också att göra militärtjänst.
Under andra världskriget ledde framförallt det sistnämnda till att de förföljdes av Nazisterna. Många Jehovas vittnen dog i koncentrationslägren. Även idag är Jehovas vittnen utsatta för förföljelser och trosuppfattningen är förbjuden i vissa länder i Nordafrika och Asien.
Jehovas vittnen arbetar aktivt för att sprida sin tro. De missionerar och rörelsen växer. De ger ut tidsskriften "Vakttornet", som har fått en stor spridning i världen. Den utges två gånger per månad i över 25 miljoner exemplar. De anordnar även regelbundna bibelstudier och har en egen bibelöversättning, "Nya världens översättning av den Heliga skrift", vilken är att betrakta som Jehovas vittnens heliga text.
Scientologi har sitt ursprung i USA.
Scientologin eller Scientologikyrkan växte fram på 1900-talet. Dess grundare L. Ron Hubbard skapade då dianetiken, en form av andligt helande och han fick tidigt många följeslagare. Idag finns det c.a 750.000 medlemmar i världen, varav cirka 500 finns i Sverige.
Scientologi sätter det mänskliga sinnet i centrum. Enligt dianetiken som Hubbard skapade, så kan en människas sinne delas in i två delar, det analytiska, respektive det reaktiva. Det reaktiva sinnet kan skapa omedvetna minnen, så kallade engram. Engramen kan vara skadliga. För att göra sig av med dem, måste en scientolog genomgå Auditering. Det görs genom att en auditör ställer frågor och använder en särskild apparat, en E-meter. Med hjälp av en E-meter kan engrammen upptäckas och raderas. Om en människa har blivit av med alla sina engram, uppnås ett tillstånd som kallas Clear. Då kan man fortsätta utvecklas och nå en allt högre grad av medvetande. Man kan utveckla sin själ, sin Thetan.
Målet för scientologerna är en värld utan problem, utan droger, krig eller annat elände. Det kan man enligt dem uppnå om man följer deras lära.
Scientologikyrkan har utsatts för kritik av olika slag, bland annat för att det kan kosta mycket pengar att genomgå auditering.
Torii, porten till gudarnas värld.
Shintoismen eller "Gudarnas väg" kallas den religion som har funnits i Japan i flera tusen år. I Shintoismen finns ingen särskild grundare, trosbekännelse eller levnadsregler. Det finns den heliga texten Kojiki där man kan läsa om kampen mellan ont och gott. Där står även om solgudinnan Amaterasu som sände sin sonson till jorden. Sonsonen blev den förste japanske kejsaren. Det viktigaste shintoistiska templet är Amaterasus tempel i Ise.
Shintoismen betonar att det heliga finns överallt och att man ska känna gemenskap med landet och släkten. Det innebär att man som människa har skyldighet att göra sin plikt mot samhället, att arbeta flitigt och vara hederlig. Shinto är en religion som handlar om människors vardagsliv och säger inget om vad som händer efter döden eller hur man blir frälst. Shintosimen är därmed mycket förknippad med det japanska samhället och existerar knappt utanför Japan.
Kami är den andliga kraft som genomsyrar allt. Den finns i heliga källor, träd och berg och i gudar och andar. I många japanska hem finns en särskild kamihylla där man kan be och offra.
Idag har det i Japan vuxit fram många nya trosuppfattningar med Shintoismen som grund.
Yin och Jang, universums två urkrafter.
Taoismen eller Daoismen betyder "väg" eller "stig" på kinesiska. Taoismen är en religion som funnits i Kina i flera tusen år. Enligt denna trosuppfattning är människans mål att följa vägen. Då följer man naturens väg eller "vattenströmmarnas väg". Taoismens trosuppfattningar finns nedtecknade i en helig text kallad, Taodejing vilket betyder "boken om vägen". Den sägs vara skriven av en mytologisk person, Lao Zi, vilket betyder "Den gamle mästaren".
I Taoismen finns en tro på att allt styrs av de eviga lagarna som genomsyrar universum. Det finns himmelska lagar som styr allt både i himmelen och på jorden. Det finns även en tro på andar, monster och gudar som det gäller att hålla sig väl med. Det kan man göra genom att offra, be och utföra olika ritualer i olika tempel. Enligt Taoismen är det fel att sätta sig upp mot den naturliga, himmelska ordningen. Därför är det förbjudet att döda, ljuga, stjäla, använda droger eller begå äktenskapsbrott.
En av dessa lagar är tanken på att det finns två urkrafter Yin och Yang som kompletterar varandra och orsakar förändring. Yin är den passiva, kalla, mörka, jordiska, kvinnliga kraften. Yang är den aktiva, varma, ljusa, himmelska, manliga kraften. Alla tillstånd i världen kan förklaras med hjälp av förhållandet mellan dessa båda krafter.
Konfucius eller "Mästaren Kong".
Konfucianism är den andra stora traditionella trosuppfattningen i Kina förutom Taoism. De uppvisar dock många likheter. Konfucianismen är uppkallad efter Kong Fuzi eller "Mästaren Kong". Han levde på 500-talet f.kr och han utformade en lära och en trosuppfattning som kom att få stor spridning i Kina.
Konfucianismens grundregel är: "Gör inte mot andra, vad du inte vill att de ska göra mot dig.". Människan är i grunden god och vi ska behandla varandra på ett bra sätt. Då följer vi Tao, "vägen". Kong Fuzi pratade inte om gudar, ritualer och ceremonier eller vad som händer efter döden. Han var intresserad av hur ett samhälle ska byggas upp, för att fred och välstånd ska råda.
Enligt konfucianismen ska samhället ordnas så att man följer Tao. Fursten ska visa godhet och undersåten lojalitet. Fadern ska visa kärlek och sonen respekt. De äldre ska visa välvilja och de yngre vördnad. Mannen ska vara rättvis och kvinnan lydig. Att följa Tao är att följa den himmelska ordningen. Länge var konfucianismen Kinas statsreligion, men när kejsardömet avskaffades och kommunisterna tog makten i Kina på 1900-talet upphörde detta.
Sikher bär ofta turbaner.
Sikhismen är en monoteistisk religion som grundades av en man som hette Nanak på 1500-talet i norra Indien. Det finns cirka 15-20 miljoner Sikher i världen varav ungefär 1000 bor i Sverige.
Sikhismen kommer från Hinduismen men har också inspirerats av Islam. Enligt grundaren Nanak finns det endast en Gud. Människan måste få kontakt med Gud för att bli frälst och slippa det eviga kretsloppet. Frälst blir man genom att ta del av olika gurus (religiösa lärare) predikningar. I Sikhismen är kvinnor lika mycket värda som män och man har avskaffat kastsystemet. Efter Nanak har det funnits nio gurus av stor betydelse. Den siste gurun förklarade att Guds ord finns i den heliga texten "Guru Granth Sahib Ji". De tio gurus lära. Boken finns i Sikhiska tempel och behandlas med stor vördnad.
Sikherna förföljdes länge av de olika muslimska härskarna och fick kämpa för sin överlevnad. Det har därför utvecklats hårda och strikta regler. Alla manliga sikher bär tillnamnet Singh, "lejon" för att visa att de ska kämpa som lejon för sin tro. Man får inte klippa håret eller skägget. Håret lindas in i en turban. På armen har han ett armband av stål och i bältet bär han en kniv.
Bahaitempel som efterliknar en lotusblomma i Indiens huvudstad New Dehli.
Bahai startade i Iran på 1800-talet och har sin grund i shiitisk islam. Bahai är arabiska och betyder ungefär "ära" eller "prakt". Det finns cirka 5-10 miljoner Bahai anhängare i världen varav ungefär 1000 i Sverige.
I Iran levde en man, Siyyid Ali Muhammed, mer känd som Bab "porten". Denne Bab och hans efterföljare Bahaullah gav upphov till en ny trosuppfattning kallad Bahai. De utsattes tidigt för förföljelser. Bab avrättades 1850 och Bahaulla landsförvisades och fängslades. Bahaullah skrev Bahais mest heliga text, Kitab-i-Aqdas. Förutom Kitab-i-Aqdas finns det ett flertal texter av andra författare.
Bahai är en monoteistisk religion. Gud är allsmäktig och allvetande. Inom Bahai finns tanken om att Gud har sänt en rad religionsgrundare eller gudsmanifestationer till jorden. Dessa har haft ett gudomligt, andligt budskap och talat om centrala eviga sanningar, som till exempel kärleksbudet. Krishna, Buddha, Abraham, Jesus, Moses, Muhammed, Bab och Bahaullah är alla exempel på dessa gudsmanifestationer som undervisat människor om Gud. Bahai betonar därmed alla religioners enhet.
Bahai menar att människor under sitt liv ska utveckla sin själ och att man bör leva på ett etiskt riktigt sätt. Därför finns det bland annat regler som säger att man inte ska använda droger. Man ska inte heller medvetet döda eller skada andra människor.
Bahai har idag sitt centrum i städerna Haifa och Akka i nuvarande Israel, dit Bahaulla landsförvisats. Där finns "Universiella rättvisans hus" varifrån Bahai styrs.
Redan när religionen grundades av Bab på 1800-talet, hade man inställningen att detta var den nya världsreligionen, och att den skulle spridas till hela mänskligheten. Därför är det viktigt för många Bahais att sprida religionen. De menar dock att var och en fritt och oberoende ska söka efter sanningen. Att försöka påverka någon att bli Bahai är därför inte bra. Man ska nöja sig med att informera och undervisa om religionen. Idag finns Bahai i över 200 länder världen över.
Jainismens följare bär munskydd för att inte skada någon annan levande varelse.
Jainismen har sitt ursprung i Indien och har många likheter med såväl Hinduismen som Buddhismen. Det finns cirka 3-4 miljoner Jainister i världen. De flesta i norra delarna av Indien.
Jainismen startade i Indien på 500-talet. Då levde en man som i stort sett var samtida med Buddha som hette Mahavira. Mahavira predikade att det inte finns några gudar som kan hjälpa människorna att nå befrielse ur det eviga kretsloppet. Det gäller istället att leva rätt och rent så att själen kan befrias.
Det som mest utmärker Jainismen är den hårda karmaläran. Där läran om Ahimsa är viktig. Den går ut på att inte skada något levande, för då drabbas man av dålig karma. Många Jainister bär därför munskydd och sopar marken framför sig, för att inte riskera att skada eller döda något levande.
Inom Jainismen finns stränga regler kring att inte döda eller skada levande varelser, att inte ljuga, inte stjäla, att avstå från sexuellt utsvävande umgänge samt att avstå från att äga materiella saker. Jainister ägnar sig ofta åt meditation och det finns ett utvecklat munkliv.
Själv berättas det att Mahavira slutade äta och dog under meditation. Han hade besegrat döden och befriats från återfödelse i det eviga kretsloppet. Han hade segrat och blivit en segrare, en Jina, därav namnet Jainism. Vissa troende Jainister väljer därför att fasta under vissa perioder, som en påminnelse om detta.
Sekter kan få människor att bli helt uppslukade av gemenskapen och religionen.
En religiös sekt är en grupp som på olika sätt avviker från den övriga religiösa huvudinriktningen i ett samhälle. Det innebär att en sekt och deras medlemmar alltid är i minoritet. De utgör en mindre grupp i samhället. I en sekt finns en gemensam trosuppfattning och styrs oftast av en stark, karismatisk ledare. Sekter finns inom de flesta stora världsreligionerna.
En sekt är en frivillig organisation där man får förtjäna sitt medlemskap. Om man inte följer sektens regler kan man bli utesluten. Medlemmarna ser sig ofta som en elit, som har annan kunskap än icke-medlemmar. Sekten är vanligtvis i konflikt med omvärlden på ett eller annat sätt. Medlemmarna i en sekt får ofta offra pengar och tid till sektens verksamhet. En sekt är totalitär. Det innebär att den kräver totalt engagemang av medlemmarna, på så vis styr den över människornas liv. Sekten och dess trosuppfattning gör också anspråk på att stå för den enda sanningen och avvikande åsikter tolereras inte.
Ofta avskärmar sig en sekt från det övriga samhället. Medlemmarna bor för sig själva och lever i stark gemenskap och sammanhållning. Deras tro brukar skilja sig mycket åt från omvärldens och deras åsikter kan därför ofta uppfattas som extrema. Ordet sekt har för många människor en negativ klang och används i nedsättande betydelse.
Då sektens trosuppfattningar och världssyn skiljer sig mycket åt gentemot majoritetssamhällets, kan det vara svårt för medlemmar att lämna en sekt. Ibland beskylls olika sekter för att hjärntvätta sina medlemmar: Det leder till att avhoppare ofta behöver psykologhjälp när de lämnar en sekt. Det har också bildats ideella föreningar som arbetar för att stödja avhoppade sektmedlemmar.
Nedan kan du läsa om två exempel på mer extrema sekter:
Aum Shinrikyo, är en japansk domedagssekt. Sekten blev uppmärksammad världen över, efter att några av medlemmarna utsatte Tokyos tunnelbana för en saringasattack. I attacken dödades 12 personer och över 1000 skadades. Idag kallas sekten Aleph och har c.a 1000 medlemmar.
Heavens Gate, var en amerikansk domedagssekt. 39 av sektens medlemmar begick ett mycket uppmärksammat kollektivt självmord 1997. Sekten finns inte kvar idag.