"I detta kapitel får du lära dig om de politiska förändringarna som skedde under Franska revolutionen och dess betydelse för utvecklingen av demokratiska tankar och mänskliga rättigheter i Europa och resten av världen."
Kungen av Frankrike: Ludvig XVI var en av de viktiga personerna under den franska revolutionen.
Den franska revolutionen bryter ut år 1789. Den fick stor betydelse för utvecklingen av demokratiska tankar och idéer om att alla människor har vissa universiella/allmängiltiga rättigheter. Anledningen till att just händelser i Frankrike fick så stort genomslag var att Frankrike var en av de viktigaste och mäktigaste länderna i Europa och världen under 1700-talet.
Under den Nya tiden (1500-1750) skaffade sig europeiska länder med Frankrike och England i spetsen allt större inflytande i världen. De byggde upp imperier och erövrade kolonier i Amerika, Afrika och Asien. Det gjorde att de europeiska stormakterna fick ett världsherravälde och styrde och bestämde nästan över hela den då kända världen.
Den franska kulturen ansågs även extra fin. Man skulle klä sig som man gjorde i Frankrike och man skulle äta samma mat. Språket var det språk man pratade runt om i de europeiska hoven och bland de lärda. Frankrike var även till ytan ett av de större länderna i Europa och landet hade en stor folkmängd vilket gjorde landet extra mäktigt.
1700-talet kallas ibland även för upplysningstiden. Upplysningstiden var en tid då vetenskapen fick ökad betydelse.
Europakartan ändras hela tiden under 1700- och 1800-talen.
Man ville "tända ett ljus i kunskapens mörker". Det nya sättet att tänka under framförallt 1700-talet kallas därför för Upplysningstiden.
Upplysningen
Under 1600-talet hade naturvetenskapen gjort framsteg som bland annat förklarade hur jorden och planeter rör sig runt solen. Detta gjorde att man började ifrågasätta den religiösa världsbilden som menade att jorden var i centrum. Det i sin tur gjorde att fler människor började ifrågasätta hur världen var ordnad och tyckte att förnuftet skulle råda. Man ville lysa upp ett ljus i kunskapens mörker och motarbeta medeltidens vidskepelse och ovetenskapliga synsätt. Denna tid kom att kallas för upplysningen eller upplysningstiden, den varade från 1700-talets början fram till franska revolutionen.
Under 1700-talet i Frankrike publicerade flera olika filosofer sina skrifter, som har påverkan än idag. De tankar och idéer som fördes fram handlar om människans frihet och hur ett land skulle styras. Frihet, jämlikhet och broderskap blev viktiga slagord under revolutionen. De orden är en bra sammanfattning kring några av de nya idéer som upplysningstidens filosofer förde fram.
Andra var mer intresserade av att förklara naturen och naturfenomen. En av dessa var den svenska vetenskapsmannen Carl von Linné som gjorde en stor kartläggning och klassificering av alla världens växter. Hans klassificeringar är något vi använder än idag.
Viktiga upplysningsfilosofer var Rousseau, Montesquieu och Voltaire.
Rousseau 1712-1778
Rousseau
Rousseau menade att människan var som lyckligast när man levde nära naturen och att man inte ägde några stora gårdar. Han var kritisk till samhället som han menade är orättvist och bara gynnade de rika människorna.
I ett land skulle alla människor vara jämlika och landet skall styras av folket genom direkt demokrati, detta kallade han för allmänviljan. Alla i samhället skulle vara lika mycket värda. Om en kung inte styrde efter allmänviljan kunde han avsättas, vilket kom att verka som en "tändvätska" till revolutionen. Rousseau tänkte sig även att man skulle förändra samhället genom att barnen fick en god uppfostran.
Montesquieu 1689-1755
Montesquieu
Enligt Montesquieu var demokrati det bästa styrelsesättet och det skapar jämlikhet i samhället. För att en demokrati skall fungera så tänkte sig Montesquieu att man skulle dela på makten.
Det skulle finnas en lagstiftande makt, en verkställande makt och en dömande makt.
För att förhindra maktmissbruk så var det viktigt att dessa olika makter vara skilda från varandra. USA:s författning har sin grund i Montesquieu idéer om maktfördelning.
Voltaire 1694-1778
Voltaire
Voltaire var något av Montesquieu motsats när det gäller tankar om demokrati, han tyckte folk var för dumma för att styra. Det bästa sättet ett land kunde styras var genom en upplyst despot (kung) som kunde göra landet rikt och mäktigt.
Voltaire stred däremot för yttrandefrihet, rättssäkerhet och religionsfrihet. De är alla viktiga principer i en demokrati och de ingår även i de mänskliga rättigheterna.
Efter det att de första européerna landsteg i Nordamerika fördrev de indianfolken allt längre västerut. Under 1700-talet hade det brittiska imperiet skaffat sig kontrollen över hela den amerikanska östkusten.
Den 1 juli 1776 träffades en grupp män i staden Philadelphia i Pennsylvania. Allihop kom från de tretton brittiska kolonierna i Nordamerika. De hade denna dag ett mycket viktigt uppdrag – de skulle besluta om de amerikanska kolonierna skulle förklara sig självständiga från Storbritannien. Resultatet skulle i så fall bli att de inte längre skulle låta sig styras av den brittiske kungen och det brittiska parlamentet i London.
Bakgrund
Invånarna på den Nordamerikanska kontinenten bestod av flera olika sorters människor som kommit dit av olika anledningar. I Nordamerika fanns det i mitten av 1700-talet 13 brittiska kolonier. Kolonierna hade inte befolkats på något planerat sätt, utan de som flyttade dit var oftast människor som ville komma undan Storbritanniens direkta kontroll. Ofta flydde de till Amerika för att slippa religiös förföljelse, men det kunde lika gärna vara att man inte ville betala skatt. Dessutom var det brittiska straffångar som hamnade i kolonierna.
Under sjuårskriget inträffade många sjöslag mellan England och Frankrike.
Kampen mellan Frankrike och Storbritannien om Nordamerika
En viktig orsak till koloniernas uppror var 1700-talets stormaktskrig mellan Storbritannien och Frankrike. I krigen var Storbritannien oftast starkast tack vare sin mäktiga flotta. Flottan gjorde så att Storbritannien kunde attackera franska kolonier i hela världen, men Frankrike hade svårt att göra likadant mot Storbritannien.
En avgörande del i kriget mellan Storbritannien och Frankrike var det så kallade Sjuårskriget (1756-63). Detta krig spred sig från Europa till ländernas kolonier i Amerika och Indien. I Amerika blev britterna överraskade av en mindre fransk armé som gjorde så att britterna fick svåra förluster. Trots detta slutade kriget till slut i en överlägsen brittisk seger. I freden år 1763 tog Storbritannien över de franska områdena i Kanada och Indien vilket var en tung förlust för Frankrike.
Den brittiska regeringen var rädd för hur lätt det varit för de franska trupperna att hota de brittiska kolonierna. Därför beslutade Storbritannien att ha en brittisk armé i kolonierna i Nordamerika, som skydd mot framtida attacker. Soldaterna i denna nya armé behövde få lön, och för parlamentet (riksdagen) i Storbritannien var det självklart att soldaternas löner skulle betalas av de som bodde i kolonierna.
Många amerikaner var missnöjda med att betala skatt till ett land som låg så långt borta.
Missnöjet i kolonierna växer - "No taxation without representation”
Eftersom den brittiska staten tjänat så pass mycket på handeln med kolonierna förut hade man tidigare inte tvingat kolonierna att betala skatt, men nu ändrades det.
Många av invånarna i kolonierna tyckte även att den brittiska armén hotade deras personliga frihet och fler och fler började bli missnöjda. Dock kunde de flesta acceptera skatten och soldaterna om man fick något i utbyte. Människorna i kolonierna tyckte att om de betalade skatt till Storbritannien så borde de få vara med och påverka hur skattepengarna användes. Vad skatten användes till beslutades av Storbritanniens parlament. Alltså ville invånarna få skicka egna representanter till parlamentet.
Detta vägrade politikerna i Storbritannien helt och hållet. De ville inte ha in fler partier eller ”outbildade bondtölpar” från kolonierna. Resultatet blev att invånarna i kolonierna vägrade att betala skatt till Storbritannien. Man talade om ”no taxation without representation”. Som svar på detta började Storbritannien lägga tullar på varor som invånarna i kolonierna köpte av Storbritannien, som till exempel te.
Den 4 juli 1776 skrevs den Amerikanska självständighetsförklaringen under.
Frihetskriget
Bråken mellan kolonierna och Storbritannien ökade och protesterna blev allt tydligare. År 1773 förstörde några militanta invånare i kolonierna en del brittiska varor, bland annat te, i staden Boston. Denna händelse kallas ”The Boston Tea Party”. Brittiska soldater började då användas för att skydda Storbritanniens fartyg och varor. Situationen förvärrades altmer och år 1775 började brittiska soldater och beväpnade kolonister att skjuta på varandra och då var kriget igång.
Självständighetsförklaringen
I början av juli 1776 träffades representanter för de tretton amerikanska kolonierna och förklarade sig självständiga. Den 4 juli skrev man under dokumentet som kallas för självständighetsförklaringen. Tankarna kom från upplysningstidens idéer och de första raderna lyder:
”Vi anser dessa sanningar självklara:
att alla människor är skapade lika,
att de av sin Skapare utrustats med vissa obestridliga rättigheter,
att till dem hör liv, frihet och strävan efter lycka.”
Detta var det första steget mot att bilda ett eget land, fritt från Storbritannien.
Britterna sände nu en större armé till Amerika för att försöka slå ner upproret. Koloniernas mindre och otränade armé, som leddes av George Washington, försökte låta bli stora strider och istället genomförde de små snabba attacker mot britterna samt försökte plundra deras matförråd.
Den brittiska armén var trots denna taktik så överlägsen att kolonisterna var nära att förlora. Det som gjorde att rebellernas till slut kunde vinna kriget var att Frankrike, och senare även Spanien och Nederländerna, hjälpte kolonierna i kriget emot Storbritannien. Deras motiv var att Storbritannien skulle bli ett svagare land. Med en fransk militär trupp och franska rådgivare på sin sida kunde kolonierna nu vinna över britterna i vanliga strider.
1781 förlorade den brittiska armén mot kolonierna, och år 1783 tvingades Storbritannien erkänna koloniernas självständighet. Efter sex år, 1789, bildades landet USA.
Resultat/Följder
En av de mer självklara resultatet eller följden var att landet USA bildades. USA var en republik där en del människor hade rösträtt. Deras grundlag, från 1789, baserades på idén att alla människor har fri- och rättigheter. Det betydde bland annat att ingen hade några särskilda ståndsprivilegier.
Ett annat resultat var den så kallade maktdelningsprincipen. USA:s grundlag var gjord efter Montesquieus tankar om maktdelning. Kongressen (riksdagen) hade makten att stifta lagar, domstolarna makten att döma och presidenten hade makten att genomföra det som beslutats. George Washington valdes till landets första president.
Dock fick inte alla invånarna i USA ta del av resultatet av revolutionen. Stora grupper i samhället som kvinnor och enkelt folk (som inte var jordägare) fick inte rösta. Indianer och svarta ansågs inte ens ha rätt till de mänskliga rättigheter som självständighetsförklaringen lovade.
Men USA blev trots detta en förebild för andra revolutionära tankar i västvärlden. Amerikanerna hade visat att det gick att skapa en fungerande nation efter upplysningens idéer. De hade visat världen att man kunde styra ett land utan en kung. Även senare revolutioner i Frankrike, Polen och Nederländerna var alla delvis inspirerade av USA.
Det tredje ståndet "bär upp" de andra stånden. En tidig propagandabild från revolutionsåren.
Det fanns många olika orsaker till att det på slutet av 1700-talet blev revolution i Frankrike. Man brukar särskilt nämna fem orsaker. Det orättvisa ståndssamhället, amerikanska frihetskriget, Frankrikes dåliga ekonomi, svält och missväxt samt nya idéer och tankar. En av dessa orsaker kanske inte ensamt skulle leda till en revolution, men i slutet av 1700-talet blev dessa faktorer tillsammans en tändvätska till revolutionen.
Det orättvisa ståndssamhället - privilegierna
Ett ståndssamhälle var ett gammalt sätt att dela in människor i olika grupper. I Frankrike fanns det tre olika stånd. Det var Adel, präster och det tredje ståndet. Alla människor tillhörde ett av stånden och det fanns olika lagar och regler som gällde för de tre stånden:
Adeln var en liten grupp människor som hade många rättigheter, dessa rättigheter kallas för privilegier. Adeln slapp till exempel att betala skatt, de fick jaga på böndernas mark och det vara bara de som fick driva kvarnar. Det gjorde att många i adeln skaffade sig stora rikedomar.
Prästerna kunde vara alltifrån rika biskopar till fattiga bypräster. De privilegier som prästerna hade, var att de slapp att betala skatt och att kyrkan hade rätt att få en tiondel av skörden från bönderna. Det gjorde att även många präster kunde leva gott och bli rika.
Den största gruppen av människor i Frankrike tillhörde emellertid det tredje ståndet (ca 98 procent). Denna stora grupp var väldigt olik. Det fanns rika köpmän men även många fattiga bönder. Gemensamt för tredje ståndet var att de var tvungna att betala skatt. Bönderna var också tvungna att jobba vissa dagar åt adeln eller prästerna, detta kallades för dagsverke. De var även tvungna att betala olika avgifter till adeln och prästerna såsom vägavgifter, kvarnavgifter och många andra saker. Det gjorde att många i det tredje ståndet var mycket fattiga. Det var ett orättvis samhälle.
Axel von Fersen var en svensk adelsman som var inblandad i många centrala händelser under franska revolutionen.
Amerikanska frihetskriget
Frankrike hade hjälpt de amerikanska kolonierna mot britterna i det amerikanska frihetskriget. Detta ledde i sin tur till att många franska soldater kom att inspireras av hur USA:s samhälle organiserades, efter upplysningens idéer. Idéer som byggde på att alla människor är lika mycket värda, samt avskaffandet av ståndssamhället. USA byggde upp ett land utan en kung.
När de franska soldaterna sedan kom tillbaka till Frankrike kunde de berätta för andra människor om hur de amerikanska kolonisterna gjort sig fria. En annan viktig sak var att det amerikanska frihetskriget i vilket Frankrike deltog kostade mycket pengar och bidrog på så vis att ekonomin förvärrades även i Frankrike.
Slottet Versailles utanför Paris.
Ekonomisk kris
Slottet Versailles utanför Paris byggdes i slutet av 1600-talet och hit flyttade kungen och det franska hovet. Till slottet som var ett av de största slotten i Europa, kom adeln för att delta i hovlivet. Ett hovliv som bjöd på baler, konserter, stora måltider, fest och lyxliv. Det franska hovet kostade den franska staten enormt stora pengar.
Under 1700-talet hade Frankrike dessutom varit inblandad flera krig mot Storbritannien vilket också kostade pengar. Frankrike hade tagit stora lån för att bygga upp sin krigsmakt och fick problem när lånen skulle betalas tillbaka. För att lösa de ekonomiska problemen ville kungen ändra på skattesystemet, fler skulle betala mer i skatt.
Svält
När skördarna slog fel, fick det konsekvenser främst för den fattiga befolkningen. Kosten som man åt var inte så omväxlande för stora delar av befolkningen, basfödan var bröd. Missväxt i Frankrike under åren före revolutionen ledde till att brödpriserna steg. Den fattiga delen av befolkningen hade inte råd att köpa bröd, vilket i sin tur ledde till att befolkningen svalt.
Runt om i Frankrike så ryktades det om att det fanns säd, men att adeln och spannmålshandlare gömde säden på lager för att få ett bättre pris på sina varor. Ryktena gjorde befolkningen i städerna upprörda och ledde till upplopp och plundring i flera franska städer. Tiderna var oroliga.
Upplysningstidens nya tankar
De nya idéerna som Voltaire, Rousseau och Montesquieu framfört, beskrev hur ett samhälle skulle kunna förändras. Ett samhället där inte ståndssamhällets orättvisor fanns, ett samhälle där yttrandefrihet och mänskliga rättigheter rådde.
Voltaires tankar om yttrandefrihet, Rousseaus tankar om allmänviljan och att en oförnuftig kung kan avsättas samt Montesquieus maktdelningsprincip kom att lägga grunden för ett förändrat synsätt kring hur ett land skulle styras.
Trikoloren, den franska flaggan skapades under revolutionen. Det var revolutionärernas färger. Röd-vit-blå.
Ludvig XVI ansåg att Frankrikes olika ekonomiska problem och kriser endast kunde lösas genom att fler betalade skatt. För att genomföra detta sammankallade han på finansministern Jacques Neckers inrådan, Frankrikes ståndsriksdag: Generalständerna år 1789. Generalständerna bestod av representanter från de tre stånden. De kom till Paris från olika delar av landet. Ståndsriksdagen hade inte sammankallats på över 150 år vilket gjorde att händelsen fick stor uppmärksamhet både i Frankrike och utomlands.
Ståndsriksdagen: "Generalständerna"
När Generalständerna samlades till möte den 5 maj 1789 var motsättningarna mellan de tre stånden tydliga. Det tredje ståndet ville bland annat se ett förändrat röstsystem. Det gamla systemet byggde på att varje stånd hade en röst. På det viset fanns makten hos första- och andra stånden som oftast samarbetade. Det tredje ståndet ville att varje person (representant) skulle ha en röst. På det viset skulle makten hamna hos det tredje ståndet då de bestod av flest personer. Mötena blev alltmer hetsiga och stämningen var aggressiv. Det tredje ståndets representanter tappade tillslut tålamodet och utropade sig som Nationalförsamling. Kungen kände sig hotad av detta och beslöt därför att stänga lokalerna och upplösa mötet.
Eden i bollhuset
20 juni 1789
Eden i Bollhuset - Nationalförsamlingen
De tredje ståndet kunde inte acceptera kungens beslut utan de fortsatte mötena i en annan möteslokal, ett bollhus där man brukade spela en form av tennis. Vid mötet i bollhuset bestämdes att Nationalförsamlingen skulle utarbeta en ny grundlag för Frankrike och församlingen därmed skulle överta generalständernas roll. Till Nationalförsamlingen anslöt sig även tidigt en del medlemmar ur de andra två stånden (adeln och prästerna). Tillsammans svor de en ed att inte lämna Paris förrän en ny grundlag hade skrivits. Tillslut gav kungen Ludvig XVI upp för Nationalförsamlingens krav och han befallde att adeln och prästerna skulle förena sig med dem.
Stormningen av Bastiljen
Trots att kungen gått med på att Nationalförsamlingen bildades var han och de andra i hovet oroliga. De drog därför samman soldater till kungens slott Versailles som låg en bit utanför Paris. Bland folket på Paris gator och torg som stödde de tredje ståndet gick rykten om att kungen skulle sända sina soldater in i Paris mot Nationalförsamlingen. Stämningen i Paris var mycket orolig. Droppen som fick bägaren att rinna över var när kungen avskedade den bland folket mycket populära finansministern Necker. I denna upprörda stämning beslöt några parisare att försöka komma över vapen för att kunna försvara sig. De plundrade vapenmagasin i staden och fortsatte mot Bastiljen som var en medeltida fästning inne i Paris på jakt efter mer vapen. Bastiljen fungerade vid den här tiden som ett fängelse och var en symbol för överhetens förtryck. En folkmassa stormade den 14 juli fästningen och slog ihjäl de som försvarade den. Kommendantens huvud sattes på en påle och den jublande folkmassan drog vidare genom staden. Revolutionen hade startat. Ryktet om stormningen av Bastiljen for som en löpeld över Frankrike. På landsbygden gjorde bönderna uppror mot adeln. Slott stormades och brändes och adelsmän dödades eller tvingades fly för sina liv.
Stormningen av Bastiljen
14 juli 1789
Ståndssamhället avskaffas
Efter stormningen av Bastiljen och de därpå följande oroligheterna runt om i Frankrike höll Nationalförsamlingen många möten för att skriva en ny grundlag för Frankrike. De beslutade att avskaffa det orättvisa ståndssamhället och fråntog adeln och prästerna deras privilegier. Revolutionärernas slagord var: "Frihet-Jämlikhet-Broderskap". De skrev därför även "proklamationen om de mänskliga rättigheterna". I denna stod bland annat individens rätt till frihet, rättssäkerhet och egendom. Samtidigt gick det fortfarande rykten i Paris om att kungen motarbetade revolutionen.
Kvinnotåget till Versaille
Ryktena om att kungen tänkte stoppa revolutionen fick tusentals Parisare varav de flesta fattiga kvinnor, att bege sig mot Versailles. Väl där började de plundra palatset. Kungens soldater vågade/ville inte göra motstånd och vissa av dem anslöt sig till revolutionärerna. Kungen fick stopp på plundringen genom att lova att följa med dem tillbaka till Paris. Han fördes i triumf till Paris och kungafamiljen fängslades i Tuilerierna (ett slott), där de sattes under bevakning. Under år 1790 fortsatte Nationalförsamlingen att förändra det franska samhället. Kungen insåg att hans situation blev alltmer hopplös och han började i hemlighet planera att fly ut ur Frankrike.
Ludvig XVI avrättas
21 januari 1793
Flyktförsök - Krig - Avrättning
1791 sätts flyktplanerna i verket. Med hjälp av den svenske adelsmannen Axel von Fersen begav sig kungafamiljen mot Belgien. Kungen blev emellertid igenkänd vid staden Varennes, en bit från gränsen, och under förödmjukande former tvingad tillbaka till Paris. Andra kungar runt om i Europa ser med oroande ögon på utvecklingen i Frankrike. Ska de revolutionära idéerna spridas även till deras länder? Motsättningarna leder år 1792 till krig mellan Frankrike och Preussen/Österrike. Frankrike kan tack vare att de kan få fram många nya soldater vinna och erövrar Belgien. Frankrike utlovar därefter militär hjälp till alla folk som vill störta sina kungar.
Revolutionärerna misstänkte att kungen i hemlighet samarbetade med Frankrikes fiender och han avsätts och kallades därefter endast för "medborgare Capet". I början av 1793 dömdes kungen för landsförräderi och han avrättades. Senare samma år avrättades även drottningen, Marie Antoinette.
Skräckväldet - Robespierre
Nu inleds en extra orolig tid i Frankrike. Kungen är avrättad och vem ska nu bestämma? En av huvudpersonerna under denna tid var Maxemilien de Robespierre som under en tid fick stort inflytande i landet. Denna period kallas "Skräckväldet". Under skräckväldet som varade mellan 1793-1796 anklagades många fransmän för att vara motståndare till revolutionen och dömdes till döden i särskilda revolutionsdomstolar. Ungefär 40.000 fransmän avrättades. Även ledaren Robespierre avrättades till slut i en giljotin. Det är i denna oroliga tid som Napoleon Bonaparte "räddade" revolutionen 1796. Napoleon lyckades försvara Paris från de som ville återupprätta kungamakten. De försökte ta makten med våld men hindrades av Napoleon.
Napoleon Bonaparte blev utsedd till Frankrikes kejsare år 1804. Det markerade slutet av revolutionen.
Napoleon Bonaparte (1769-1821) var en fransk adelsman som kom från ön Korsika i Medelhavet. Han satsade på en militär karriär och blev en framgångsrik soldat och steg snabbt i graderna. 1796 blev han utsedd till överbefälhavare för de franska styrkorna som framgångsrikt stred i Italien och samma år lyckas han försvara Paris från en kontrarevolution. Han blev därför alltmer populär. Kriget i Italien gick allt bättre vilket ytterligare stärkte Napoleons inflytande. Han startade även ett fälttåg i Egypten 1798. Frankrikes krig i övriga Europa gick dock inte speciellt bra och det var fortfarande mycket oroligt i Paris. År 1799 tog han sig därför tillbaka till Paris och genomförde där en statskupp. Han utropades till förste konsul och blev i praktiken Frankrikes diktator.
1804 kröntes Napoleon Bonaparte till Frankrikes kejsare och därmed var revolutionen över. Frankrike hade gått från en kung till en kejsare. Frankrike var i början av 1800-talet under många år inblandade i ett flertal krig med sina grannländer (England, Österrike, Preussen m.fl). De flesta länder i Europa tvingas välja sida, för eller emot Frankrike och Napoleon. Sverige valde Frankrikes sida. Vår kung saknade en tronarvinge. Därför utsågs år 1810 en av Napoleons generaler till svensk kronprins, han hette Jean Baptiste Bernadotte.
Napoleon startade år 1812 ett stort fälttåg mot Ryssland och lyckades erövra Moskva. Samtidigt orsakade den kalla ryska vintern Frankrike stora förluster. Krigen började gå dåligt för Frankrike och tillslut tvingades Napoleon att abdikera som kejsare år 1814 . Han förvisades till ön Elba i Medelhavet och Frankrike slöt därefter fred med sina fiender. År 1815 gjorde Napoleon ett sista försök att återta makten och genom en ny statskupp lyckades han på nytt bli Frankrikes härskare. Frankrikes fiender (England/Preussen och Österrike) förklarade genast krig och i slaget vid Waterloo i Belgien besegrades den franska hären under ledning av Napoleon. För andra gången tvingades han abdikera. Han fördes till den lilla ön St:Helena utanför Afrika i Atlanten. Där levde han i fångenskap resten av sitt liv.
Frihet, jämlikhet och broderskap var Franska revolutionens nyckelord. Dessa tankar påverkade följderna av revolutionen.
Följderna av franska revolutionen var både kortsiktiga och långsiktiga. För Frankrike som land blev det stora förändringar då hela systemet som samhället var uppbyggt av förändrades. Revolutionens idéer spreds även till andra länder i Europa och även där fick man en annan syn på hur ett land ska styras. Även om Napoleon redan 1799 tog makten i Frankrike så levde revolutionens tankar och idéer vidare.
De främsta följderna av franska revolutionen är:
Demokratiska tankar
Mänskliga rättigheter
Symboler och system
Ett nytt Europa efter revolutionen
Amerikanska självständighetsförklaringen är ett viktigt dokument för tankarna kring frihet och demokrati. En viktig följd av revolutionen var tanken på demokrati och att folket skulle styra.
Revolutionen i Frankrike fungerade som en inspiration till förändringar i andra länder i Europa. Invånarna i andra länder såg att man kunde förändra hur samhället styrs och att folket kunde få vara med och bestämma hur ett land skulle styras på ett demokratiskt sätt. Denna tanke att folket är med och väljer vilka som ska vara ledare i landet istället för att makten ska ärvas är en av de viktigaste följderna av den franska revolutionen. Även tanken att makten i ett land delas upp mellan flera olika (verkställande, dömande och lagstiftande) var en viktig demokratisk tanke. Det är även vid denna tid man börjar prata om olika politiska ideologier.
Politiska ideologier
En politisk idé som kommer från Franska revolutionen var att det var självklart att ett land ska styras av folkvalda. Andra politiska tankar som kommer delvis från revolutionen är några av de politiska ideologierna.
Liberalism
En av revolutionens viktigaste tankar var frihet och även liberalismen har frihet som en av sina grundtankar. Det var viktigt att människor skulle få vara så fria som möjligt och fatta sina egna beslut. Om människor inte fick detta skulle det bli problem i samhället. Liberalerna ville att människans friheter och rättigheter skulle skyddas. Till exempel så var frihandel viktigt. De tyckte att länder skulle styras av ett parlament (riksdag), men de tyckte att endast de som var lämpliga skulle rösta. De tyckte att man kunde se detta på hur mycket pengar man hade, de menade att rika skulle ha fler röster än fattiga.
Konservatism
De som inte gillade franska revolutionens tankar kallade sig för konservativa. De tyckte att samhället inte skulle förändras för fort eftersom då kunde bra gamla traditioner och värden försvinna. Man tyckte till exempel att det var viktigt med trygghet för människorna och detta fick man genom en stark stat där kung, kyrka och armén är viktiga delar. Konservatismen tyckte att människor inte skulle bestämma för mycket själv eftersom de inte vet vad som är bäst för dem. Istället skulle staten fatta rätt beslut åt dem.
Socialism
De som tillhörde socialismen tyckte att den franska revolutionen inte förändrade samhället tillräckligt. Jämlikhet var en viktig tanke under franska revolutionen och även socialisterna var för jämlikhet mellan människorna. Socialismen ville skapa ett klasslöst samhälle utan skillnader mellan klasserna (fattiga och rika). Allmän och lika rösträtt för män var en viktig sak för socialismen.
Feminism
Tankar om kvinnors rättigheter togs upp för första gången under franska revolutionen. Bland annat genom Olympe de Gouges som skrev ”Deklarationen om kvinnans och medborgarinnans rättigheter”. År 1789 fanns ett lagförslag om att införa kvinnlig rösträtt men det blev aldrig genomfört. Däremot fick kvinnor rätt till att bli soldater, lika arvsrätt och rätt till skilsmässa, men dessa förändringar varade inte längre än till dess att Napoleon införde lagar som gjorde kvinnors situation sämre än före revolutionen. Tanken på kvinnornas rättigheter var dock född och utvecklingen fortsatte under de kommande århundradena.
Ökade mänskliga rättigheter som till exempel förbud mot slaveri och friheter för individen kom efter revolutionen. Sverige avskaffade slaveriet i mitten på 1800-talet.
Tankar kring de mänskliga rättigheterna har sitt ursprung vid denna tid. Både amerikanska frihetskriget och franska revolutionen medförde tankar kring att alla människor har särskilda rättigheter.
Ståndssamhället avskaffades – klassamhället börjar
Redan hösten 1791 så begränsades kungens makt när Frankrike fick en ny författning (grundlag). I samband med detta försvann det gamla ståndssamhället. Då försvann mycket av adelns makt. Böndernas livegenskap till adeln försvann och böndernas frihet ökade. Skattefriheten för adel och präster hade avskaffats redan hösten 1789. Under skräckväldet minskade även kyrkans makt när kristendomen tillfälligt förbjöds. Många kyrkor plundrades och flera präster avrättades. När adelns och prästernas inflytande minskar i samhället så får istället borgarna mer makt och fick stort inflytande under 1800-talet i Europa. Samhället blir mer ett klassamhälle istället där man i större utsträckning måste förtjäna sin position i samhället.
Rättigheter för individen
Franska revolutionens slagord var jämlikhet, frihet och broderskap. Länderna i Europa blev inte helt jämlika, men för flera grupper i samhället blev det bättre. Kvinnornas rättigheter ökade under en kort tid. Kvinnor fick lika arvsrätt (att man ärver lika mycket som dotter jämfört med en son), vilket kvinnor saknat. Dessutom fick kvinnor möjlighet att ansöka om skilsmässa utan att ange en orsak. Kvinnor fick också för första gången gifta sig utan faderns godkännande. Men det tog ända fram till 1944 innan kvinnor fick allmän rösträtt i Frankrike.
Slaveri avskaffades i Frankrikes kolonier 1794, men togs tillfälligt tillbaka av Napoleon för att sen förbjudas igen 1818. I Sverige avskaffades slaveriet i mitten av 1800-talet.
Medborgarna i Frankrike blev lika inför lagen i och med Code Napoléon som infördes 1804. Även religionsfrihet blev tillåtet enligt lagen. Detta medförde t ex att judar och protestanter fick behålla sina medborgerliga rättigheter. Utöver detta infördes en obligatorisk skola i Frankrike. Efter skräckväldet kom även förbättringar inom yttrandefrihet och tryckfriheten. Dock försämrades det igen under Napoleontiden, men själva tankarna levde vidare.
Den franska flaggan, "Trikoloren", är en symbol som lever kvar än idag från denna tid.
I Frankrike lever två symboler kvar från revolutionen, Marseljäsen och Trikoloren. Marseljäsen är den franska nationalsången som skrevs under revolutionen som en hyllning till Frankrike och den franska armén. Trikoloren är flaggan i Frankrike som skapades i slutet av revolutionen och kom att stå som en symbol för frihet.
Gemensamt måttsystem
En annan följd av den franska revolutionen var införandet av måttenheterna kilo, meter och liter. Detta system infördes i stora delar av Europa och senare även resten världen, vilket underlättade för handeln mellan länder, när man lättare kunde komma överens om priser och mängder.
Ett nytt Europa och en ny värld
Efter att Napoleon och hans armé förlorat slaget vid Waterloo så slöt man fred i Europa vid ett möte i Wien år 1815 (Wienkongressen). Villkoren för Frankrike blev ganska hårda och gjorde att Frankrikes makt minskade.
Wienkongressen innebar att ingen kunde hota den nya stormakten, Storbritanniens kontroll över haven. Då utökade Storbritannien utan större konkurrens sina kolonier i olika delar av världen. Under 1800-talet blev på så vis Storbritannien den nya stormakten i världen och byggde upp ett stort världsomspännande imperium.