4. Industriella revolutionen

4.1 Vad är industriella revolutionen?

När man tänker på revolution så tänker man ofta på att styrande personer blir avsatta med våld så som skedde under den Franska revolutionen. Men den industriella revolutionen handlade istället om hur samhället förändrades från att ha varit ett jordbrukssamhälle där nästan alla människor var bönder till ett industrisamhälle där människorna arbetade i fabriker. 

Människorna började under den industriella revolutionen att flytta från landet in till staden i jakt på arbete. Livet förändrades därför väldigt mycket för många människor då de flesta människor tidigare levt i byar på landet och arbetat ute på sin mark. Nu övergick allt fler till att arbeta inomhus i fabriker och att bo i en stad. Denna stora förändring brukar kallas industriella revolutionen. 

4.2 Världen under 1800-talet

På 1800-talet dominerades världen av Europeiska stormakter. Länder som Storbritannien, Frankrike och andra länder i västeuropa kom att lägga stora delar av världen under sig. Under den nya tiden (c.a 1500-1750 e.v.t), tidsperioden före den industriella revolutionen, gjorde européerna upptäcktsresor till Afrika, Amerika och Asien.

De byggde till en början upp handelsstationer för att tjäna pengar. Därefter började de att erövra större landområden, kolonier. De europeiska stormakternas ambitioner och makthunger ökade alltmer och de började skapa världsvälden, imperier. Detta kallas för imperialism. 

Afrika

På 1800-talet ledde imperialismen till att hela Afrika kom att hamna under europeiska stormakters kontroll. Det var Storbritannien och Frankrike som ägde de största delarna men även Italien, Portugal, Belgien och Tyskland kom att få kontroll över stora landområden. 

De europeiska stormakterna utnyttjade sina kolonier i Afrika och runt om i världen. Koloniernas råvaror togs till Europa och användes i industrierna där. I områden där människorna protesterade så använde Europas länder sin militära makt för att slå ner motståndet. 

Amerika

Under 1800-talet kom det nybildade landet USA att expandera västerut på indianfolkens bekostnad. Ekonomiska och politiska motsättningar i det nya landet gjorde att staterna i söder förklarade sig självständiga vilket ledde till det amerikanska inbördeskriget som varade mellan åren 1861-1865. En av motsättningarna var synen på slaveriet. Sydstaterna ville ha kvar slaveriet medan nordsidan ville avskaffa det. Efter år av blodiga strider lyckades slutligen nordsidan vinna. 

I Sydamerika kom de forna spanska och portugisiska kolonierna att kämpa för självständighet. År 1825 var de flesta spanska kolonier respektive den stora portugisiska kolonin Brasilien självständiga länder.

Asien

Indien och dess närområde styrdes av Storbritannien. Trots att indierna motsatte sig brittiskt styre och gjorde flera uppror, behöll Storbritannien kontrollen över landet. För att få fler indier positiva till deras styre försökte de förbättra deras livsvillkor. De byggde stora bevattningskanaler och byggde ut Indiens järnvägsnät till att bli Asiens största. 

I Kina försökte de styrande hålla de europeiska stormakterna borta och kineserna var inte intresserade av varor från Europa. Men tack vare framgångsrika krig tvingade bland annat Storbritannien, Kina att öppna upp sig för handel. Den vara som engelsmännen tvingade Kina att importera var opium, en starkt beroendeframkallande drog. Andra länder följde Storbritanniens exempel och skaffade sig fotfästen i landet. 

Japan var precis som Kina inte intresserade av västerländska varor. Men  tvingades  med vapenmakt av det nya landet USA att liksom Kina öppna sig för handel med omvärlden. I Japan startade därefter en kraftig modernisering. På bara några årtionden efter 1850-talet blev landet industrialiserat. År 1905 besegrade Japan, den europeiska stormakten Ryssland i ett krig. Japan blev det första landet utanför Europa och USA som industrialiserades. 

4.3 Det startade i Storbritannien

Den så kallade industriella revolutionen startade i Storbritannien under slutet av 1700-talet. 

Det finns flera olika anledningar till att det var just i Storbritannien som den industriella revolutionen startade på allvar. Storbritannien hade många olika fördelar som gjorde att landet låg bra till under 1700-talet. 

Landet hade mycket av det som krävdes för att driva fabrikerna, alltså energi och råvaror samt arbetskraft. Det fanns även pengar för att bygga industrierna och kunskaper samt viktiga uppfinningar. 

Dessutom fanns det en marknad i de erövrade kolonierna och ett bra sätt att transportera varorna. Men alltihop började med att jordbruket förändrades och blev mer modernt.

4.4 Jordbruket moderniseras

I tiden innan industriella revolutionen, i bondesamhället levde och arbetade de flesta människorna på landet. Ekonomin handlade om självhushållning (att man tillverkar det man behöver själv) och man hade små eller inga inkomster. Människorna  levde av den jord som man brukade. Människorna bodde i byar och dessa byar levde man i stort sett hela sitt liv, människorna hade få kontakter med omvärlden. 

Jordbruket var ineffektiv då åkrarna var uppdelade i små bitar som kallas för tegar. Dessa tegar var delade efter ett system som skulle vara rättvist mellan bönderna och gjorde att de fick lika mycket bra åkermark som dålig åkermark. Detta gjorde att en bondes åkermark kunde vara väldigt utspridd  och att åkrarna blev väldigt små beroende på hur många som skulle dela på åkermarken. 

Byn hade även gemensam mark som kallades för allmänning. Här fick alla människor i byn tillgång till marken och här kunde man släppa djuren på bete. 

För att åkrarna inte skulle utarmas på näringsämnen var man tvungen att låta jorden vila det detta kallas för att lägga jorden i träda, när jorden låg i träda kunde djuren beta av marken och samtidigt så gödslades marken. Var tredje år lät man jorden ligga i träda och de andra åren växlades det mellan sädesslag som skördades på våren och hösten. Att odla på detta sättet har bönderna gjort sedan medeltiden och det kallas för treskifte.

Jordbruket förändras

Under 1700 talet så förändrades sättet att bruka jorden bönderna gick över till ett odlingssätt som kallas för växelbruk. Detta innebar att man bytte grödor som såddes på åkern, ett år odlar man potatis, nästa år vete och så vidare. Växelbruket gjorde att marken inte behövde ligga i träda (vila utan att marken odlas). Detta gjorde att skördarna blev bättre.

Samtidigt som växelbruket så började tegarna slås ihop till större åkrar, detta kallas för skifte. När bönderna kunde ploga och skörda en större yta på en gång blev det effektivare och jordbruket kunde nu  försörja fler människor. Priset för skiftet var att byarna splittrades när bönderna flyttade ut från byn och byggde hus vid sina åkrar istället för att alla bodde ihop i byn.

Nya maskiner i jordbruket som till exempel såmaskinen och att plogarna blev bättre gjorde att jordbruket blev mer effektivt.

Dessutom infördes nya sorters växter som gav bättre skörd och avel av djuren vilket gjorde att raserna förbättrades och det gav också mer mat.

Sammanfattningsvis kan man säga att förbättringarna inom jordbruket gjorde att det blev mer och bättre mat för människor vilket gjorde att befolkningen ökade samt att sjukdomarna minskade. Dessutom var det så att när jordbruket blev effektivare så minskade antalet människor som behövde jobba som bönder och de blev arbetslösa. 

4.5 Orsaker till industriella revolutionen i Storbritannien

Det fanns många olika orsaker till att den industriella utvecklingen tog fart i just Storbritannien. Landet hade många fördelar. De hade god tillgång till energi, råvaror, kapital, kunskaper, bra kommunikationer, en stor marknad, billig arbetskraft samt många viktiga nya uppfinningar.

Energi 

I Storbritannien fanns det mycket energi, vattenkraft och kol (både träkol och stenkol), som kunde användas till att driva maskinerna som fanns i fabrikerna. Dessutom var det lätt att få fram kolet då det fanns nära markytan. 

Råvaror

Storbritannien hade mycket av naturtillgångarna som behövdes. Till exempel ull/bomull, kol och järnmalm. En del av råvarorna fanns i landet, men tack vare sina många kolonier fick Storbritannien även en stor mängd billiga råvaror som till exempel bomull från Amerika.

Kapital/pengar

Ganska många i Storbritannien hade blivit rika på grund av till exempel slavhandel, kolonialhandel och storjordbruk. Detta gjorde att de hade mycket pengar att investera i ny teknik och fabriker.

Kunskap 

I Storbritannien hade man varit ganska öppen för de naturvetenskapliga tankarna som kom under 1600-talet och upplysningstidens nya tankar och idéer fick där stort genomslag. Detta gjorde att man vågade prova nya idéer, uppfinningar och tekniker.

Goda transportmöjligheter 

Eftersom Storbritannien är en ö så var transporter via vatten viktiga. Landet hade därför ett väl utbyggt system av kanaler och vägar som kunde transportera varor enkelt till hamnarna. Storbritannien hade också många kolonier runt om i världen och för att ha kontakt med dessa var det viktigt att ha många skepp att frakta varor med. Dessutom byggdes järnvägen ut tidigt och snabbt i Storbritannien. 

Marknad 

I Storbritannien fanns dessutom en relativt stor marknad med både säljare och köpare bland annat på grund av folkökningen och landets kolonier. Desto fler människor landet hade, desto fler kunder fanns som hade råd med varor. Detta gjorde att efterfrågan ökade och mer varor tillverkades. 

Arbetskraft 

För att de nya fabrikerna skulle fungera behövdes det arbetare. När jordbruket blev effektivare så blev en del bönder arbetslösa. Dessa människor kunde nu arbeta i fabrikerna. Dessutom ökade landets befolkning, bland annat på grund av att jordbruket fick fram mer mat. När landets befolkning ökade fanns det fler människor som kunde arbeta i fabrikerna.

Uppfinningar 

Olika idéer till förbättringar provades inom textilindustrin som till exempel olika spinn- och vävmaskiner. Även ångmaskinen användes tidigt i Storbritannien. De olika uppfinningarna inspirerade andra till att göra fler nya uppfinningar och så vidare.

4.6 Triangelhandeln och kapitalismen

Efter att Amerika upptäckts i slutet av 1400-talet så växte handeln snabbt med olika varor från den nya kontinenten. Bland annat så importerades en stor mängd socker, bomull och tobak från Amerika. Från början tvingades indianerna att arbeta för européerna, men ganska snart märkte man att de inte klarade det hårda arbetet tillräckligt bra utan de dog istället. Därför började man frakta slavar från Afrika till Amerika då de klarade av arbetet bättre.

Detta skapade den så kallade Triangelhandeln. Skeppen lastades i Europa med smycken, sprit och vapen som sen åkte till Afrika. Där byttes varorna mot slavar som en skeppades till Amerika. Slavarna såldes mot bomull, tobak och socker. Dessa varor skickades sen till Europa och såldes med en stor vinst. 

Kapitalismen

I Storbritannien fanns det en grupp med människor som hade blivit mycket rika på grund av bland annat; Triangelhandeln, stora jordbruksegendomar och handeln med brittiska kolonier. Tidigare hade man mer eller mindre samlat sina pengar på hög. Men under 1700-talet började man tala om att använda sina pengar för att tjäna ännu mer pengar. Det kallas för kapitalism. Detta gjorde att många rika satsade sina pengar på att bygga upp nya fabriker eller på att utveckla uppfinningar. 

Kapitalismen bidrog alltså till att nya uppfinningar utvecklades och även till att fabrikerna kunde byggas. Men den bidrog också till att Storbritannien hade möjlighet att utveckla sina transporter i och med att järnvägarna byggdes ut kraftigt i landet.

4.7 Fabrikernas framväxt

I flera hundra år hade tillverkning av kläder och tyger varit viktigt för ekonomin i Storbritannien. Tidigare hade man en enkel typ av hemindustri inom textilproduktion. Det kallades förlagssystemet. Då åkte handlare runt på landet och köpte upp ull som sen lämnades till kvinnor som spann det till trådar. Sen skickades trådarna vidare till kvinnor som vävde trådarna till tyger. Efter det så hämtades tygerna för att skickas vidare till skräddarna som gjorde textiler.

För att göra det effektivare så kom man på att man kunde samla fler kvinnor på ett ställe och tillverka tyger där, det blev så kallade manufakturer eller fabriker. För att ytterligare förbättra tillverkningen kom olika uppfinningar fram. Olika idéer till förbättringar provades inom textilindustrin som till exempel olika spinn- och vävmaskiner. Även ångmaskinen användes tidigt i Storbritannien. De olika uppfinningarna inspirerade andra till att göra fler nya uppfinningar och så vidare.

4.8 Arbetarna i industrierna 

Det blev en stor omställning för människorna som gick från att vara jordbrukare till att vara arbetare i de nya industrierna. Från att ha styrts av årstiderna och solljuset så gick man till att jobba långa dagar inne i fabrikerna. Arbetet var tufft, hårt och otryggt. Det fanns inga lagar som skyddade arbetarna utan de utnyttjades ofta av fabriksägarna.

Eftersom det fanns väldigt många arbetslösa i städerna som gärna ville ha ett jobb så kunde fabrikernas ägare utnyttja sina anställda på olika sätt. Det var låg lön, farliga arbeten, långa arbetsdagar och dålig arbetsmiljö. Om du protesterade så kunde man lätt få sparken eftersom industriägaren lätt kunde anställa någon annan. 

Det var inte ovanligt med arbetsdagar som var 12 – 14 timmar, ibland ända upp till 16 timmar. Dessutom var det sällsynt med helgdagar och du jobbade minst sex dagar i veckan. Det fanns ingen rätt till semester.

Arbetsmiljön i fabrikerna var mycket dålig. Maskinerna var bullriga och farliga. Det fanns oftast inga skydd så arbetarna kunde lätt fastna i maskinerna och skada sig så att de fick amputera en arm eller klämdes ihjäl. Blev man skadad som arbetare fick man oftast skylla sig själv. Arbetarna fick inte någon större ersättning av företaget. Det var vanligt att man istället förlorade sitt jobb eftersom man inte kunde fortsätta göra sitt arbete tillräckligt bra.

Även levnadsmiljön för arbetarna var ofta väldigt dålig i städerna. Arbetarna fick ofta bo i dåliga bostäder i närheten av fabrikerna. Det var smutsiga och ohygieniska förhållanden, vilket i sin tur bidrog till att sjukdomar spreds lättare. Eftersom arbetarna fick låga löner hade de flesta inte råd att bosätta sig någon annan stans. 

Lönen var låg, det fanns inte någon minimilön utan fabriksägaren kunde anställa de som var billigast. Detta gjorde att ofta var hela familjen tvungen att arbeta för att familjerna skulle klara sig. Då blev det många barn och kvinnor som fick jobba i fabrikerna. Det var även de som fick den allra lägsta lönen. Kvinnor tjänade mindre än männen för att de ansågs som sämre arbetskraft. Barnen tjänade mindre än kvinnorna eftersom de var just barn.

Det var till exempel ganska vanligt att barn arbetade som sotarbarn från 4-5 års ålder fram tills att de blev för stora och kunde fastna i skorstenarna. De klättrade upp i skorstenarna för att sota i de trånga utrymmena. Till slut ger kampen mot barnarbete visst resultat och 1833 kom en lag som sa att barn under nio år inte fick arbeta i fabrikerna. Barn mellan 9 och 13 förbjöds att arbeta längre än nio timmar per dag.

Fackföreningar

Arbetarna var under början av 1800-talet förbjudna att gå samman i föreningar som skulle jobba för bättre villkor för arbetarna. När det blev tillåtet att bilda sådana organisationer börjar arbetarna samlas i olika fackföreningar. Dessa hade som mål att förbättra lönen och villkoren för arbetarna. Ett sätt som man vågade använda när man blev fler och fler medlemmar var strejker. Fackföreningarnas arbete gjorde att arbetarnas villkor blev bättre och bättre.

4.9 Nya Uppfinningar

Under den industriella revolutionen förändrades samhället snabbt. Inte minst drev nya uppfinningar på utvecklingen.

Ångkraften

Under 1600-talet blev kol från gruvor allt viktigare att få fram och ett problem som uppstod då var att det samlades en massa vatten i bottnen på gruvorna. För att få bort detta på ett effektivt sätt började man utveckla maskiner som drevs av ånga. I början var de inte så bra och krävde för mycket energi. Thomas Newcomen lyckades i början av 1700-talet (1712) med att få fram en ångpump som fungerade mycket bättre än de tidigare. Newcomens maskiner användes i ungefär 50 år innan de byttes ut mot bättre.

En som förbättrade ångmaskinen ytterligare var James Watt som gjorde att man inte behövde så mycket energi för att driva ångmaskinerna. I mitten av 1760-talet så förändrade Watt ångmaskinen så mycket att han kunde söka patent för den som en ny uppfinning. Watt och hans kollega Boulton utvecklade ångmaskinen steg för steg under drygt 40 år. 

Ångmaskinen fick en stor betydelse för den industriella revolutionen. Eftersom man kunde placera ångmaskinen var som helst så kunde man även placera fabrikerna var som helst. Tidigare var man oftast tvungen att lägga fabrikerna vid vattendragen för att kunna få vattenkraft. Nu kunde man istället lägga fabrikerna där tillgångarna och råvarorna fanns. Fabrikerna kunde även placeras i städerna där arbetarna fanns eller i närheten av bra transportmöjligheter som till exempel hamnarna vid kusten.

Textilindustrin

Tillverkningen av tyger och kläder gjordes före den industriella revolutionen för hand i flera steg i människors hem. Ofta var det kvinnor på landsbygden som gjorde garn av ullen på sina spinnrockar och sen gjorde de tyger av tråden på sina vävstolar. Efter det så sydde man kläder av tygen eller så sålde man vidare tygen till skräddare som sydde kläder. Detta var ett långsamt och ineffektivt sätt som gjorde att tyger och kläder var ganska dyrt.

År 1733 uppfann engelsmannen John Kay ”Den flygande skytteln” vilket gjorde att en person kunde väva lika mycket tyg som 3-5 personer gjort tidigare. Detta gjorde att man inte kunde tillverka garn till vävstolarna i den takten som behövdes. Genom uppfinningen ”Spinning Jenny” (från år 1764 av James Hargreaves) löstes detta problem. Spinning Jenny var en spinnmaskin som kunde spinna flera trådar på en gång, i början 8 stycken och senare upp till 100 trådar.

När spinnmaskinerna spann trådar så snabbt så var det svårt för vävarna att hinna med och 1785 uppfann Edward Cartwright den mekaniska vävstolen som kunde drivas av en ångmaskin.

I och med att tillverkningen av tyger blev mer och mer effektiv så började man flytta tillverkningen från hemmen till fabriker. När maskinerna blev vanligare och med tiden allt större så växte fabrikerna också i storlek och den uppstod en textilindustri. Förändringarna och uppfinningarna inom textilindustrin brukar ses som ett startskott för den industriella revolutionen.

Järn/Stål

Järn har producerats i flera tusen år på olika sätt. Under tiden före den industriella revolutionen tillverkades järn i masugnar där järnmalmen smältes med hjälp av kol och syre. Det järn som man fick fram kallades tackjärn eftersom det stelnade i järntackor. Problemet var att det var svårt att forma och smida då det innehöll för mycket kol och lätt gick sönder.

Vid inledningen av den industriella revolutionen var järnet en ganska vanlig produkt men när fabrikerna fick bättre maskiner blev det både billigare, bättre och ännu mer vanligt med järn. Bland annat genom ”Puddelprocessen” då man i Storbritannien kom på att man kunde använda stenkol istället för träkol. Det var bra eftersom det saknades träkol i Storbritannien. 

Järnet användes till många maskiner, redskap och vapen. Men ett problem med järnet var att det inte var så hållbart samt att det var svårt att forma. Det berodde på att det var för mycket kol i järnet. Stål däremot var mer hållbart och lättare att forma, men det var dyrt att framställa. En viktig uppfinning i ståltillverkningen var den så kallade ”Bessemermetoden”. Det var engelsmannen Henry Bessemer som kom på att man kunde blåsa in syre i järnet för att minska mängden kol och få fram stål. Det fungerade dock inte först utan det var när svensken G F Göransson tog över idén som man 1858 lyckades få fram stål direkt ur masugnen. Det gjorde att byggnader och järnvägar kunde byggas i snabb takt och bidrog till att den industriella revolutionen spred sig vidare i världen. 

Stenkol

En annan förändring som fick stor betydelse under den industriella revolutionen var den ökade användningen av stenkol i industrierna. Tidigare hade träkolet haft störst betydelse då det var lätt att komma åt, men när bristen på träd ökade så minskade även mängden träkol. 

Under 1700-talet utvecklades metoder som gjorde det lättare att använda stenkol i järnframställningen. Det var viktigt eftersom stenkol var mycket enklare att komma åt i England vilket gjorde att industrierna kunde fortsätta tillverka mycket järn.

Elektricitet - Generator – Glödlampa

Industrialiseringen under 1700-talet ledde fram till att energiförbrukningen ökade kraftigt. Några viktiga uppfinningar som hänger ihop med detta var elektriciteten, generatorn och glödlampan. 

Britten Michael Faraday skapade ström år 1831 genom att röra en metallspole i ett magnetfält. Efter detta uppfinner han elektromotorn, generatorn och transformatorn vilket snabbt drev på användningen av elektricitet i både fabriker och senare även hemma i människors bostäder.

En mycket användbar uppfinning var såklart glödlampan som Thomas Alva Edison uppfinner under slutet av 1870-talet. Den innebar en stor förändring både i hem och fabrikerna. Man kunde nu ha en bra belysning  året runt och det blev lättare att göra saker under årets mörkare dagar. Fonografen som uppfanns på slutet av 1800-talet gjorde möjligt att för första gången spela in ljud var också beroende av elektricitet.

4.10 Nya kommunikationer

Under den industriella revolutionen så förändrades samhället mycket. Tack vare de olika uppfinningarna så förändrades och förbättrades även möjligheterna för människors kommunikation mycket. Man kan dela upp förändringarna inom kommunikation i två olika områden. Det ena var möjligheten för människan att allt snabbare och enklare förflytta sig och den andra var att man allt snabbare kunde skicka information över långa sträckor.

Järnväg

Innan järnvägar och tågen kom hade man i gruvorna använt sig av vagnar på räls som drogs av hästar. År 1804 kom det första ånglokomotivet men det var lite för tungt för rälsen. Under de kommande åren utvecklades ångloken och järnvägsnätet växte snabbt. År 1825 kom den första järnvägslinjen mellan Stockton och Darlington i Storbritannien. Några år senare, 1829, genomfördes en berömd tävling mellan Liverpool och Manchester mellan två ånglokomotiv. Den brittiske uppfinnaren George Stephensons lok ”The Rocket” vinner tävlingen mot den svenske uppfinnaren John Ericssons lok ”Novelty".

Järnvägarna och tågtrafiken sprider sig ganska snabbt ut över Europa samt USA och blir ett allt vanligare sätt att transportera sig på. I Sverige invigdes den första järnvägslinjen år 1856 och den gick mellan Malmö och Lund. 

Framväxten av järnvägen innebar flera förändringar för samhället. En stor förändring var så klart att man nu kunde åka en sträcka på bara några timmar istället för flera dagar. En annan viktig sak var att det gick att snabbt transportera mycket råvaror till de nya industrierna samt även transportera de färdiga varorna från fabrikerna till kunderna. Vid de ställen där järnvägarna möttes uppstod det nya städer och samhällen som ändrade på landskapet. Järnvägen innebar också att man i länderna fick en gemensam tid. Före järnvägen hade olika europeiska storstäder olika tidszoner. I Sverige blev det 1879 en standardtid som gällde i hela landet, innan dess skiljde det till exempel 24 minuter mellan Stockholm och Göteborg.

Ångfartyg

Redan under 1600-talet började man fundera på att få fartyg som drevs av ånga men det var inte förrän under 1800-talet som det slog igenom på riktigt. Det fanns två varianter av ångfartyg. Det ena var hjulångaren som drevs runt av ett stort hjul på sidan av fartyget. Detta fartyg användes mest som passagerarfartyg på floder, särskilt i USA. Den andra varianten var fartyg som drevs med en propeller och denna sort var vanligast i Europa. De största fördelarna med ångfartyg var att de kunde ta sig fram oavsett om det blåste eller inte. Dessutom var de också snabbare och bekvämare än de äldre segelfartygen.

Bilen

Världens första ”bil” kom redan 1769, uppfunnen av fransmannen Joseph Cugnot. Det var en ångdriven vagn som på grund av dålig styrning år 1771 kraschade in i en mur i världens första trafikolycka. Det var inte förrän förbränningsmotorn uppfanns 1862 som utvecklingen började ta fart. År 1878 kom den första bensinmotorn som kunde tävla med de ångdrivna motorerna. Den förste som började sälja bensindrivna vagnar var tysken Karl Benz, år 1885. År 1888 blev hans hustru, Bertha Benz, den första att köra en längre sträcka, 106 km, med en bil. Även bröderna André och Èduard Michelin var betydelsefulla då de 1895 lanserade det luftfyllda bildäcket som gjorde bilfärder mycket bekvämare och smidigare.

En person som hade väldigt stor betydelse för spridningen av bilen till många människor var Henry Ford. Han började år 1908 tillverka T-Forden som blev den första bil som massproducerades. Tack vare löpandeband tillverkningen så producerades 15 miljoner T-Ford fram tills 1927 vilket gjorde det möjlighet för andra än de allra rikaste att köpa en bil. Bilen har varit väldigt betydelsefull för människor då den gett stora möjligheter till snabba och enkla transporter av både människor och produkter över stora områden.

Flyget

En något senare uppfinning inom förflyttning var flyget. Den första som lyckades flyga ett plan var tysken Otto Lilienthal som 1891 flög med ett glidflygplan. 1903 kunde bröderna Wright genomföra den första flygningen med ett motordrivet flygplan. 

Efter detta utvecklades flygplanen ganska snabbt och många länder började tillverka flygplan. Redan år 1919 startades den första sträckan med regelbunden flygtrafik mellan London och Paris. Flygets betydelse för människans möjlighet att snabbt förflytta sig mellan olika delar av världen har varit väldigt stor.

Telegraf och Telefon

En annan sorts kommunikation som utvecklades mycket underslutet av 1700-talet och början 1800-talet var möjligheten att skicka information snabbt över stora avstånd. Den första uppfinningen som kan skicka information var telegrafen. I slutet av 1700-talet kom det en förbättrad optisk telegraf som användes mest av militären. Man skickade signaler som lästes av med hjälp av kikare. År 1837 när elektriciteten slagit igenom så utvecklades den elektriska telegrafen av Samuel Morse. Morse uppfann även Morsealfabetet som bestod av olika korta och långa signaler som kunde skickas snabbt långa sträckor och sen omvandlas till text. När man år 1866 la ner den första Atlantkabeln mellan Europa och USA kunde man skicka meddelanden på bara några minuter jämfört med 10 dagar med fartyg.

Nästa stora uppfinning som förbättrade snabb informationsöverföring över långa sträckor var telefonen. I mars 1876 fick Alexander Graham Bell patent på sin uppfinning telefonen och han har länge räknats som telefonens uppfinnare. År 2002 erkändes dock italienaren Antonio Meucci som den som uppfann telefonen. Meucci hade redan år 1871 ansökt om patent på sin uppfinning men hade inte tillräckligt med pengar för att få igenom sin ansökan och till slut hann Bell före. Telefonen fick en snabb spridning i många länder och så var det även i Sverige. Mellan år 1880 – 1885 var Stockholm den telefontätaste staden i världen. Det dröjde dock till 1927 innan det första telefonsamtalet skedde mellan Europa och USA. 

4.11 Ideologier 

Samhället förändrades mycket under 1700-talet och 1800-talet. Både den industriella revolutionen och den franska revolutionen bidrog till dessa förändringar. I samband med dessa förändringar började de politiska ideologierna att växa fram. Det var dels liberalismen och socialismen som ville ändra på saker i samhället och dels konservatismen som vill bevara det som var bra i det gamla samhället.

Liberalism - Frihet

Liberalismen började växa fram på allvar under 1700-talet i samband med den industriella revolutionen och under den franska revolutionen.  Det var viktigt att människor skulle få vara så fria som möjligt och fatta sina egna beslut. Om människor inte fick detta skulle det bli problem i samhället. Liberalerna ville att människans friheter och rättigheter skulle skyddas. Till exempel yttrandefrihet och religionsfrihet. 

Andra saker som var viktigt var kapitalismen och fri handel. Liberalismen anser att staten inte ska blanda sig i ekonomin i ett land. Handeln ska vara så fri som möjligt. Det ska inte finnas tullar eller andra handelshinder. Varje människa skulle fritt få starta företag och handla med andra. Alla människor ska själva få bestämma över resultatet av sitt arbete. 

De tyckte att länder skulle styras av ett parlament (riksdag), men de tyckte att endast de som var lämpliga som skulle rösta. De tyckte att man kunde se detta på hur mycket pengar man hade, att rika skulle ha fler röster än fattiga. Under 1800-talet var det män som skulle ha möjlighet att rösta. Det dröjde fram till 1900-talets början innan det var allmän rösträtt för män i Västeuropa och för kvinnlig rösträtt tog det ännu längre tid.

Personer som var viktiga för Liberalismens utveckling var Adam Smith och John Stuart Mill. Liberalismen började ta form i mitten och slutet av 1700-talet.

Konservatism – Bevara 

De konservativa tyckte att samhället inte skulle förändras för fort eftersom då kunde bra gamla traditioner och värden försvinna. Många av konservatismens tankar kommer från den franska revolutionens händelser men även från den industriella revolutionen. I början av den industriella revolutionen var de konservativa motståndare till industrialismen och att vem som helst skulle kunna starta företag helt fritt. Grundtanken inom konservatismen är ju att det som är bra i samhället ska bevaras och att man inte ska förändra för fort.

Konservatismen tyckte till exempel att det var viktigt med trygghet för människorna och detta fick man genom en stark stat där kung, kyrka och armén är viktiga delar. Konservatismen tyckte att människor inte skulle bestämma för mycket själv eftersom de inte vet vad som är bäst för dem. Istället skulle staten fatta rätt beslut åt dem. Alla människor har sin särskilda uppgift i samhället, vissa passar bättre för svårare uppgifter och skulle vara samhällets ledare medan vissa passar bättre för enklare arbeten.

En person som var viktiga för Konservatismens utveckling var Edmund Burke. Konservatismen började växa fram i slutet av 1700-talet och början av 1800-talet.

Socialism – Jämlikhet 

De som tillhörde socialismen tyckte att den franska revolutionen inte förändrade samhället tillräckligt. Jämlikhet var en viktig tanke under franska revolutionen och även socialisterna var för jämlikhet mellan människorna. Under den industriella revolutionen uppstår stora klyftor mellan arbetarna och fabriksägarna. Industriarbetarna blev fattigare och fattigare medan ägarna blev rikare och rikare. Arbetarna levde enkelt och hade dåliga arbetsvillkor och detta var något som man protesterade mot inom socialismen.

Socialismen ville skapa ett klasslöst samhälle utan skillnader mellan klasserna. Om ingen ägde mer än någon annan så skulle man inte behöva bråka med varandra. Den som skulle se till att det blev rättvist i landet var staten. Om staten har kontroll över det som tillverkas i landet kan de dela ut det som behövs rättvist till människorna som bor i landet.

Alla ska till exempel ha lika rätt att gå i skolan samt allmän och lika rösträtt för män var andra viktiga saker för socialismen.

Karl Marx och Friedrich Engels var viktiga personer inom socialismens grundade. Socialismen började växa fram under 1830-talet.

Feminism

Även kvinnornas situation förändrades kraftigt i och med den industriella revolutionen. Från och med nu var det vanligt att kvinnor var tvungna att arbeta för att hjälpa till att försörja familjen. Däremot var det sämre betalt för kvinnorna än för männen. Likadana rättigheter på arbetet som männen, till exempel rätten till lika lön för lika arbete, var en sak som kvinnorna ville uppnå. Men för att nå dit så var man tvungen att först kämpa för lika rösträtt. De kvinnor som kämpade för detta brukar kallas för Suffragetter. 

4.12 Utvandringen till Amerika

Sverige var under 1800-talet ett fattigt land i norra Europa. Den industriella revolutionen kom inte igång på allvar i Sverige förrän under 1900-talets första hälft. Sveriges roll som industriland fick en kraftig knuff framåt först efter världskrigen, då Sverige varit neutralt och lyckats hålla sig utanför stridigheter. De svenska industrierna kunde då hjälpa till att återuppbygga det sönderbombade Europa. Det som kom att dominera de svenska förhållandena under den industriella revolutionen var utvandringen till Amerika. 

Utvandringen från Sverige till Amerika började i mitten av 1840-talet. Man reste framför allt bort från dåliga ekonomiska förhållanden samt religiös eller politisk förföljelse. Under massutvandringen, som inleddes i samband med de s.k. nödåren i slutet av 1860-talet, reste man till någonting nytt och förhoppningsvis bättre: målet var det efter inbördeskriget starkt expanderande USA. Emigrationen blev särskilt omfattande när dåliga tider i Sverige sammanföll med goda i Amerika. Detta gäller särskilt 1868-71 då ca 100 000 utvandrade och 1880-talet då nästan 350 000 personer lämnade Sverige. 

I emigrationens tidigare skeden kom de flesta från landsbygden och sökte en jordbruksbygd i Mellanvästern (USA). Möjligheterna att förvärva jord för en billig penning, inte minst ”Homestead Act” från 1862, spelade stor roll för utvandringen. Det var en lag i USA som gav alla rätt att köpa mark mycket billigt. De tidiga utvandrarna bosatte sig framför allt i Minnesota, Illinois, Iowa och Kansas . Tidigt sökte sig många svenskar till de snabbt växande amerikanska städerna, som bland annat efterfrågade byggnadsarbetare och tjänstefolk. I Chicago bodde till exempel fler svenskar vid sekelskiftet (1900) än det fanns invånare i Göteborg.

När inbördeskriget i USA upphörde 1865, bröt en ny period i emigrationshistorien in. Det var den organiserade massutvandringens tid, som ledde till att över 1, 2 miljoner svenskar sammanlagt hade lämnat landet när utvandringsepoken var slut, ett stycke in på 1900-talet. Den tidiga utvandringen skedde oftast i grupp eller på egen hand. Fram till slutet av 1860-talet och den första massutvandringen som startade 1868 i samband med nödåren i Sverige hade "endast" ca 35 000 personer utvandrat.

Utvandringen till Amerika avtog kraftigt i början av 1930-talet p.g.a. den stora depressionen (ekonomiskt svåra tider i USA och världen). 

Orsakerna: "Freden, vaccinet och potäterna"

En mycket stor roll för emigrationens uppkomst spelade folkökningen i Sverige under 1800-talet. Författaren Esaias Tegnér skapade en gång det berömda uttrycket: "Freden, vaccinet och potäterna". Det var dessa tre faktorer, menade han, som orsakade den kraftiga svenska befolkningstillväxten under 1800-talets första del. Egentligen lades grunden redan före 1800.

När Sveriges folkmängd ett kort stycke in på 1800-talet började stiga kraftigt berodde detta på att antalet överlevande födda ökade avsevärt. Samtidigt sjönk dödssiffrorna i förhållande till folkmängden. Med den ökade insikten om vad hygien betydde – inte minst i samband med förlossningar - minskade framför allt den stora barnadödligheten.

Freden

Fredligare tider i Sverige blev det redan på 1700-talet. Efter Karl XII:s död var krigsföretagen begränsade till två inte alltför långvariga krig mot Ryssland samt det så kallade potatiskriget mot Preussen omkring 1760. Förödande blev däremot det finsk-ryska kriget 1808-09. Men därefter deltog Sverige inte i några äventyr som förorsakade stora krigsförluster. Efter 1814 var det definitivt slut på den tid då svenska män föröddes i krig. Givetvis påverkade detta befolkningsutvecklingen positivt.

Vaccinet

Vaccinering mot smittkoppor började genomföras i Sverige 1801. Följden blev en kraftigt minskad dödlighet. Det fanns emellertid många andra farliga sjukdomar och epidemier, som man ännu inte visste bot mot. Koleran var under 1800-talet en fruktad sjukdom. Fem epidemier härjade Sverige från 1834 till 1873. Mot koleran hjälpte inte vaccinet. Det var de förebyggande åtgärderna som betydde mest.

Potäterna

Detsamma gällde även om andra orsaker till dödlighet. Inte minst betydde kosthållningen en hel del. Det är här som potatisen kommer in i bilden. Naturligtvis tillförde den mer eller mindre dagliga mängden potatis ett viktigt antal kalorier. Viktigast var emellertid vitamintillskottet, som utan att man visste varför skapade motståndskraft mot många sjukdomar och därmed bidrog till minskad dödlighet.

Är Karl-Oscar och Kristina sanning?

Vår bild av den typiske svenske utvandraren är Karl Oskar, och Kristina får då representera alla kvinnor. Orsaken till detta är nog till stor del författaren Vilhelm Mobergs fyra utvandrarromaner. Vi har hans bilder av svenska utvandrare, som först böckerna, sedan de båda långfilmerna och även musikalen Kristina från Duvemåla framkallat . Vi får i romanform följa en grupp människor som utvandrade år 1850 från Ljuder i Småland till ett näst intill okänd land. Hans böcker berättar inte om hela den stora utvandringen mellan 1850 - 1930 utan om pionjärutvandringen(de första) före amerikanska inbördeskriget. Dessa pionjärer betydde i sin tur sedan väldigt mycket då den stora massutvandringen började omkring 1880. De hade bland annat skickat hem brev, de så kallade Amerikabreven och gjort kontinenten känd för många svenskar.

En del tog sig med  häst och vagn till utresehamnen men fler använde den svenska järnvägen som transporterade emigranter till Amerikakajen i Göteborg.

Några reste på ett gungande segelfartyg där resan tog tio veckor men de flesta reste på ett ångfartyg med restauranger som gick i reguljärtrafik med hundratusentals svenska utvandrare mellan Liverpool och New York. 

Några svenskar blev nybyggare i Minnesotas urskogar men fler före detta svenska drängar och pigor blev byggnadsarbetare, hembiträde och tjänstefolk i amerikanska storstäder.

4.13 Följder av den industriella revolutionen

Det går knappt att överskatta den industriella revolutionens följder för världens fortsatta utveckling. Revolutionen medförde genomgripande förändringar på många olika sätt. I detta avsnitt kan du läsa om några av de viktigaste.

Befolkningsökning och urbanisering

När man flyttade in från landet till städerna i jakt på arbete växte städerna i storlek dramatiskt. Det kallas urbanisering (stadstillväxt). Ett exempel är Storbritanniens huvudstad som gick från c.a 1 miljon invånare i början av 1800-talet för att på slutet av 1800-talet och början av 1900-talet till c.a 7 miljoner. Dessutom ökade befolkningen i de industrialiserade länderna och i hela världen mycket. År 1800 fanns det c.a i miljard människor i världen. I början av 1900-talet var det dubbelt så många, c.a 2 miljarder.

Förbättrade livsvillkor - hälsa och sjukvård

En av de viktigaste anledningarna till den ökade folkmängden var förbättringar av människornas livsvillkor. Hygienen och sjukvården samt maten man åt förbättrades gradvis under den industriella revolutionen. Det gjorde att fler människor överlevde. Några exempel på förbättringar var att i London byggdes kloakledningar och man började rena dricksvattnet. En engelsk läkare Edward Jenner lyckades tillverka ett vaccin mot smittkoppor och man "upptäckte" mikroorganismer, bakterier under slutet av 1800-talet. 

Teknisk utveckling -  elektrifiering

Den tekniska utvecklingen under revolutionen var omfattande. Ångmaskinen var viktig under 1800-talet men ersattes under 1900-talet med elektriciteten. Med hjälp av elmotorer, generatorer och möjligheten att transportera el över långa avstånd i elledningar kunde man ta bort de farliga, långa drivremmarna som ångmaskinerna använde sig av  i fabrikerna. Även Thomas Eddisons uppfinning av glödlampan 1879 fick en stor betydelse. Nu kunde man arbeta i fabrikerna även efter mörkrets inbrott. Man kunde även få bättre belysning i hemmen.

Nya ideologier - socialism, konservatism, liberalism

De nya politiska ideologierna gav upphov till nya politiska partier i de demokratiska länderna. I Sverige startades år 1889 Socialdemokratiska arbetarepartiet. Moderaterna som på denna tiden kallades Allmänna valmansförbundet 1904. Centerpartiet som hette Bondeförbundet 1913. Liberalerna startades först 1934.

Jämställdhet - feminism

1921 får kvinnor delta i allmänna val i Sverige. Därmed kan man på allvar säga att Sverige är en demokrati. Ett år efter det att kvinnor fick rösträtt valdes den första kvinnliga ledamoten in i Sveriges riksdag. Kerstin Hasselgren (1872-1962). Trots det fanns det många hinder för kvinnor att fullt ut och på lika villkor som män delta i samhället. Det skulle till exempel dröja till år 1937 innan Sverige fick sin första kvinnliga professor, Nanna Svartz (1890-1986). Men viktiga steg för ett gradvis mer jämställt samhälle tas i slutet av den industriella revolutionen.

Globalisering och utvandring

På grund av imperialismen och de förbättrade kommunikationerna började världen alltmer knytas samman. Det kallas globalisering. Världens handel ökade och restiderna förkortades. Tack vare telegrafen var det möjligt att meddela sig snabbare över stora avstånd. De förbättrade kommunikationerna gjorde även den stora utvandringen till Amerika under 1800- och 1900-talen möjlig. 

Miljöförstöring

Under den industriella revolutionen började man bränna fossila bränslen i en mycket stor omfattning. Man brände stenkol för att driva ångmaskiner i fabriker och i sina transporter (järnvägar och ångbåtar). Detta gjordes utan en tanke på miljön. Människor vid denna tid såg mest röken från de bolmande skorstenarna i fabrikerna som ett tecken på utveckling och framgång. Även i slutet av revolutionen när man kom på förbränningsmotorn och började använda olja (bensin och diesel) hade man ingen tanke på att dessa kunde skada miljön.