4. Naturens resurser

4.1 Vad är en resurs?

Naturens resurser är alla de råvaror och naturtillgångar vi som individer och samhällen använder oss av för att överleva och tillverka föremål samt konstruera olika typer av byggnadsverk. För att kunna tillverka allt detta krävs energi. Människor har i alla tider allt sedan vi levde som jägare och samlare i mindre samhällen behövt resurser för vår överlevnad. Vi har blivit alltmer utvecklade i vårt utnyttjande av världens resurser. I vår tid börjar vi se nackdelar med vårt sätt att utnyttja jordens alla naturtillgångar. (Om detta kan du läsa mer om i geografi kap 5 - Vår miljö. )

Resurser kan därför vara väldigt många olika saker. Det är svårt att ge en uttömmande lista på alla de saker vi människor använder. Grus och sand är resurser som används vid väg- och husbyggen. Bomull är en odlad resurs som använd vid klädtillverkning. Kor är djur vi får mat och läder ifrån. Skogen är en resurs där vi hämtar virke och råvara till papper. Havet är en resurs varifrån vi får fisk. Mänskligt avfall återvinns och man gör nya saker av dem. Allt detta är exempel på olika resurser.

Resurserna kan grupperas i olika typer. En grundläggande indelning är resurser som: luft, vatten och jord som alla är grundläggande för livet på jorden.

4.2 Luften

"Luften är fri, luften är fri" är en lek bland barn men den pekar även på någonting väldigt grundläggande. Luften i atmosfären är verkligen fri. Ingen enskild person eller enskilt land äger luften. Luften omkring oss är ju en nödvändig förutsättning för livet på jorden. Det är därför viktigt att se till att luftens kvalité bevaras och att mänsklig aktivitet inte skadar den.

I många delar av världen sker idag en ökad urbanisering eftersom fler och fler människor flyttar från landsbygden till städer. Vi får alltså fler och större städer. När många människor samlas på en liten yta sker en större påfrestning på luften. Vi använder oss av fossila bränslen i industrier och fordon som släpper ut mycket avgaser och miljögifter. Det gör att luften kan bli full av rök och luftkvalitén blir mycket dålig. Denna rök kan lägga sig som ett täcke runt en stad. Man talar då om "smog". På kort sikt kan smogen göra det svårt att andas, ge hudirritationer, astma eller allergier. På längre sikt kan hälsan påverkas mycket negativt med till exempel ökad risk för lungcancer och hjärtinfarkt. I flera av världens storstäder som har problem med smog kommer medellivslängden för invånarna att minska med flera år. Även i svenska städer som till exempel Stockholm menar forskare att människorna drabbas negativt. Enligt världshälsoorganisationen WHO dör över 6 miljoner människor i världen varje år på grund av dålig luftkvalité.

Ett sätt att förbättra luftkvalitén i våra storstäder är att öka inslaget av växter och parkområden. Ett annat sätt är att minska på trafiken. I Sverige har de styrande infört trängselavgifter i flera städer för att försöka minska trafiken. Ett annat sätt är att införa bilfria zoner, bygga cykelvägar eller satsa på att bygga ut kollektivtrafiken.

Syret i luften produceras till hälften av alger i haven och den andra hälften står växtligheten på land för. Regnskogarna står för cirka 20% av vår syreproduktion. De kallas därför ibland för "jordens lungor".

Luften kan användas för att få energi. Vindkraften i Sverige står för cirka 12% av elproduktionen och den byggs ut hela tiden.

4.3 Vattnet

Vatten är nödvändigt för livet på jorden. Utan dricksvatten klarar sig inte en människa särskilt länge. Vi behöver även vatten för att producera vår mat. Livet uppstod för länge sedan i havet. Därifrån utvecklades vissa arter och tog sig upp på land och blev landväxter och landdjur. Detta möjliggjordes tack vare att livet i haven kunde producera syre till luften. När syrenivån i atmosfären blev tillräcklig hög kunde mer avancerade former av liv uppstå.

Den största mängden växter och djur i haven är plankton. Det är små organismer som oftast inte är synliga för ögat. De utgör havets basföda för mängder av andra djur, fiskar, kräftdjur och musslor till exempel. De utgör därför en mycket viktig resurs i våra världshav.

Fiskebruk

Den föda som människor hämtar ur haven är fisk. Det är nära kusterna som den mesta delen av fisken finns. Tre fjärdedelar av allt hav innehåller mycket liten mängd fisk. Människan har blivit alltmer effektiv på att fiska. Numera använder man trålningsfartyg med stora nät som släpas genom vattnet. Genom teknikutveckling med ekolod har man även lättare att lokalisera fisken. Vi använder större och större fartyg som är utrustade för att ta upp fisken, rensa den, frysa och konservera den. De är som flytande fiskefabriker. Idag pratar man om att fisken i stora delar av världshaven är en hotad resurs. Fisken håller på att ta slut. Länderna runt Östersjön har genom ett kvotsystem försökt begränsa fisket så att man ger fisken en chans att återhämta sig. Kvotsystem är även något som världens länder försöker komma överens om när det gäller många hotade fiskebestånd. Ett annat sätt att tillvarata fisken som resurs är att odla den. Man bygger stora dammar eller havsbassänger där man kan föda upp fisk eller musslor och ostron. I vårt grannland Norge odlar man idag mer fisk än man tar upp genom fiske.

Förutom utfiskning så finns även andra hot mot fisket. Några exempel är utsläpp av olika miljögifter, nedskräpning samt övergödning. (Om detta kan du läsa i kap 5 Vår miljö.)

Dricksvatten och hygien

Över 1 miljard människor har idag inte tillgång till rent vatten. Bristen på rent dricksvatten och ett fungerande avloppssystem gör att över 1,5 miljoner små barn dör varje år. Men utvecklingen går framåt och allt fler människor får tillgång till rent vatten. Problemen är störst i subtropiska områden som till exempel Sahelområdet, söder om Sahara. Här bor flera miljoner människor som inte har tillgång till rent vatten. Dessutom är det mängder med framför allt kvinnor och barn som får ägna timmar varje dag för att hämta vatten. De skulle ju kunna utnyttja tiden bättre med arbete eller utbildning.

I Sverige råder det sällan brist på vatten även om det vissa år kan vara ett större problem på grund av för lite regn. Genom varor som vi importerar, utsläpp och politiska beslut är vi som bor i Sverige med och påverkar tillgången till rent vatten i världen. Ett av många exempel på detta är när vi går och köper en apelsin. För att odla en apelsin går det åt ungefär 50 liter vatten. Man kan då hävda att vi även köper det vatten som har använts för att producera apelsinen. Man kan ju fundera över hur vi påverkar de områden där apelsinen odlas!?

Ett annat exempel på vad bristen på rent vatten kan medföra är risken för sjukdomar. Kolera är en smittsam tarmsjukdom som medför kraftiga diarréer och uppkastningar vilket leder till vätskebrist. Kolera kan man få om man dricker förorenat vatten. Sjukdomen är livshotande och varje år dör ungefär 100.000 människor i kolera. Det är främst i fattiga länder som man drabbas av kolera.

Industri och jordbruk

I vår industri och vårt jordbruk som producerar de varor vi alla använder går det åt mängder med vatten. Det går till exempel åt 16.000 liter vatten för att producera 1 kg nötkött. En T-tröja av bomull 4000 liter, ett ägg 135 liter, ett A4-papper 10 liter. Mest vatten använder jordbruket som står för över 90% av världens vattenanvändning. Industrin står för 5% och hushållen 4%. Både industrin och jordbruket använder sötvatten som har en salthalt under 1%. Men av allt vatten så utgör sötvattnet under 3% och det mesta av vattnet är bundet i de stora isarna på Grönland och Antarktis.

Industri, jordbruk och vårt sätt att leva gör att näringsämnen och miljögifter sprids till våra hav, sjöar och grundvattnet. Brist på avloppsrening i fattiga länder förstör vattenkvalitén. Vi använder alltmer grundvatten i såväl rika som fattiga länder men vattnet riskerar att ta slut i många områden. Även klimatet utgör ett växande hot mot vattentillgången i världen. När medeltemperaturen stiger riskerar torra områden att bli ännu torrare och det blir allt svårare att odla mat.

Vattenkraften är en förnybar energikälla som ger såväl hushållen som industrin tillgång till energi. Vattenkraften utgör cirka 40% av Sveriges totala elproduktion.

Rätten till världens hav och vatten

Vem har rätt till de resurser som finns i haven? Förutom fisken i haven finns under havets botten olja och malmer. Territorialvatten kallas den del av haven som ligger nära ett lands kuster. Det sträcker sig 12 sjömil (cirka 22 km) ut från kusten. Territorialvatten ska ses som en absolut gräns där landet har suverän rätt (bestämmer helt) och området anses vara landets yttersta gräns. Det finns även en större ekonomisk zon som är upptill 200 sjömil. I detta område har länder ensamrätt att utnyttja de resurser som finns. Alla länder har dock rätt att åka med fartyg, flyg samt lägga ut ledningar och rör i andra länders ekonomiska zon.

Vem äger flodens vatten? Om en flod rinner genom flera länder eller utgör en gräns mellan länder kan konflikter kring vattnet i floden uppstå. Ett land kan till exempel bygga en vattenkraftdamm och därmed strypa eller kontrollera vattenflödet i floden. Ett annat exempel är att ett land kan använda mycket av flodens vatten till konstbevattning eller i industrier, vilket leder till minskat vattenflöde i floden. Då påverkar man länder som ligger nedströms som därmed får mindre vatten.

4.4 Jorden

Jorden är minst lika viktig för oss människor som luften och vattnet. De flesta av de resurser vi använder och behöver finner vi i vår jord. Det är härifrån vi får våra viktigaste råvaror som malmer och mineraler. Det är i jorden våra skogar och ätbara grödor växer.

Malm

I vår berggrund finns metaller. Jordskorpan består av många olika metaller några exempel är aluminium (bauxit) 8% och järn 6%. Det lönar sig inte att utvinna metaller ur alla bergarter. En bergart eller mineral som det lönar att bryta kallar man malm. När man ska undersöka om det lönar sig att bryta en malm kollar man på metallhalten, brytningskostnaderna och transportkostnaderna.

I Sverige bryter vi malmer av många olika slag. Järn, bly, zink, guld, silver och koppar för att nämna några av de vanligaste. Av dessa är järnet överlägset viktigast. Sverige står för över 90% av allt järn som produceras i EU. Däremot bryter vi ingen aluminium. Nedan kan du läsa om två exempel på våra vanligaste malmer, järn och aluminium.

Järn

Järnets betydelse för utvecklingen av vårt industriella samhälle kan nog inte överskattas. (Om detta kan du läsa i Historia kap 4 - Industriella revolutionen.) Järnet har otroligt många användningsområden och används i bland annat byggnader, maskiner och industrin.

Kina står för över 40% av världsproduktionen följt av Australien som ligger på cirka 20%. Brasilien, Indien och Ryssland är andra stora producenter. Sverige ligger på plats 10 och är EU:s största järnproducent.

Aluminium

Aluminium är en vanlig metall som det finns mycket av i jordskorpan. Metallen utvinns främst från mineralen bauxit. Aluminium har precis som järnet många användningsområden. Det används inom förpackningsindustrin, i byggnader och i våra fordon för att nämna några.

Det är i Kina, Indien och Ryssland som man smälter ner aluminiumet. Kina står ensam för runt 50% av smältverken. Medan de stora bauxitgruvorna finns i Australien, Guinea (Afrika) och Kina. I Sverige finns ingen bauxitgruva men vi har industrier där man smälter ner aluminium.

Jordbruk

Jordbruket är livsnödvändigt för mänskligheten. Det är ju via jordbruket vi producerar den mat vi äter. Förr i tiden var nästan alla människor i Sverige bönder men idag arbetar mindre än 5% av befolkningen med jordbruk och ungefär 7% av vår yta används idag till jordbruk. I den rikare delen av världen har man sedan industrialiseringen på 1800-talet bedrivit en allt effektivare jordbruksproduktion. Utvecklingen har gått snabbt framåt. Idag kan kan man få ut upp till 5 gånger så stora skördar jämfört med vad man kunde för bara 50 år sedan. Ökad mekanisering, stordrift, konstgödsel, växtförädling, utdikning av sanka åkrar samt användning av bekämpningsmedel mot skadeinsekter och ogräs är några av de viktigaste orsakerna bakom denna effektivisering.

På motsvarande sätt har man ökat boskapsproduktionen. Där använder man idag bättre foder, mer antibiotika för att motverka sjukdomar, förädlade kor och grisar samt bättre lokaler.

Vid sidan av alltmer avancerade jordbruksmetoder så bedrivs fortfarande idag även ett småskaligt jordbruk med enklare metoder. I framförallt delar av Asien, Afrika och Sydamerika är det vanligt. Där finns mindre familjejordbruk och på en och samma lilla åkerfält kan man odla många olika grödor som främst täcker familjens behov av mat. Om man får ett litet överskott säljer man detta för att tjäna lite pengar. I vissa länder kan en ganska stor andel av befolkningen fortfarande arbeta med jordbruk av detta slag. Till exempel exporterar länder i Afrika förhållandevis mycket jordbruksprodukter. Exempel på detta är bomull, kaffe, te, kakao, jordnötter och vin.

Plantager är utpräglade monokulturer. En monokultur är jordbruk där man odlar en och samma gröda år efter år. De flesta av jordbruken i den industrialiserade rikare delen av världen är monokulturer. Dessutom står plantagernas andel av de jordbruksprodukter från Afrika som går på export för en mycket stor andel. Monokulturer är inte lika bra för jorden som ett mer varierat jordbruk. De suger ut näringen från jorden och man är tvungen att använda mycket konstgödsel och bekämpningsmedel för att få fram stora skördar.

Skogsbruk

Skogen i Sverige är vår kanske viktigaste naturresurs, inte minst ekonomiskt sett. Bioekonomin står för cirka 10% av Sveriges BNP (Brutto National Produkt) och för cirka 20% av varuexporten. Av skogen får vi många olika produkter. Viktigast är kanske papper och pappersmassa men även sågade trävaror spelar en viktig roll. I Sverige täcks ungefär 60% av landytan av skog där gran och tall är vanligast. Den överlägset största delen av skogen i Sverige är odlad skog, även kallad kulturskog. För att skydda naturskogen, den skog som inte är odlad, har man skapat nationalparker och naturreservat. Skogen har en hög grad av biologisk mångfald vilket är viktigt ur miljösynpunkt.

Sverige och de andra nordiska länderna Norge och Finland utgör en del av det norra barrskogsbältet kallat "Tajgan". Ibland pratar man även om den Kanadensiska tajgan som är motsvarande område i Nordamerika. Tajgan utgör nästan 30% av all skog i världen.

Regnskogarna längs ekvatorn är ett annat mycket viktigt skogsområde i världen. Regnskogarna står för cirka 20% av vår syreproduktion och täcker runt 7% av jordytan. Den biologiska mångfalden i världens regnskogar är enorm. I Regnskogarna lever hälften av alla djur- och växtarter på jorden. Under de senaste 100 åren har regnskogens yta halverats. Idag avverkas 1-2% av regnskogen varje år vilket gör att den riskerar att helt försvinna inom en inte alltför avlägsen framtid. En mycket stor del av avverkningen är olaglig och omsätter 100-tals miljoner årligen.

Energi

Det är från jorden vi hämtar många av våra energiresurser. Några exempel är de fossila bränslena (kol, olja och naturgas). Dessutom finns det biobränslen samt geotermisk energi.

4.5 Energiresurser

Solen ger med sina strålar energi till många av jordens naturliga processer. Solstrålarna värmer upp luften, vattnet och jorden. Detta leder till väder och vind som skapar vågor, strömmar och nederbörd. Genom växterna så binds en del av denna energi i levande och dött material. Denna bundna energi ger oss mat och bränsle för att vi ska kunna överleva. När vi behöver mer kraft än vad människans muskler ger oss har vi använt oss av djur, men också av eld för värme samt maskiner för att utföra arbetet åt oss. Det finns olika energikällor som människan har använt för att värma sig och ge sina maskiner kraft.

För vår överlevnad är vi ju beroende av vad jorden ger och dess resurser. Med en ökande befolkning så behöver man vårda världens resurser än mer. Det vi måste göra är att sluta använda ändliga resurser, alltså de resurser som kommer ta slut. Exempel på ändliga resurser är kol och olja. Istället måste vi använda förnybara resurser, till exempel vindkraft, samt att återvinna mer av förbrukat material så att vi kan överleva i framtiden.

Förnybara och icke förnybara energikällor

Jordens olika energikällor brukar delas upp i två olika huvudgrupper, förnybara energikällor och icke förnybara (eller ändliga) energikällor. Förnybara energikällor är sådana som inte kan ta slut inom en mycket lång framtid nästan oavsett hur mycket vi än använder dem. Dessa är solkraft, vindkraft, vattenkraft och geotermisk energi.

Sedan finns det även förnybara energikällor som är oändliga om vi inte använder dem för mycket och om vi tar hand om dem ordentligt. Biobränslen som till exempel ved, flis, biogas och etanol är exempel på sådana.

Icke förnybara energikällor är de så kallade fossila bränslena; olja, kol och naturgas. Även kärnkraft brukar räknas till de icke förnybara energikällorna och ibland även torv.

4.6 Förnybara energikällor

Solkraft

Solkraft är när solens strålar omvandlas till elektricitet. Det sker med hjälp av solceller eller att solstrålarna värmer vatten. Det kan användas direkt till uppvärmning av bostäder eller kokas, förångas och driva en turbin från vilken man får elektricitet. Solenergi fungerar genom att vakuumrör som liknar lysrör värms upp av solen och som i sin tur värmer vatten. El kan också produceras och då sker det med hjälp av solceller och dessa solceller producerar ström när solen lyser. Solenergi är effektivast i områden som har mycket sol och har liknade problem som vindkraft. Den är nämligen svår att lagra. En fördel är att husägare kan producera sin egen energi på ett miljövänligt sätt och det har blivit allt vanligare i Sverige.

Vindkraft

Till solenergin kan man på ett sätt också räkna vindkraften. För det är när solens strålar värmer marken eller vattenytan som det uppstår vindar. Vindkraft i äldre tider var segel och väderkvarnar. Det kan också vara moderna vindkraftverk från vilka vi får elektricitet. På senare år har vindkraften blivit allt mer populär i Sverige och cirka femton procent av Sveriges energi kommer idag från vindkraft. Vindkraften fungerar bara när det blåser och därför måste det fungera i kombination med andra sätt att producera energi.

Ett vindkraftverk är ofta ganska högt och med rotorbladen så kan de nå en bra bit över hundra meters höjd. Vindkraftverken fungerar genom att rotorbladen ställer sig mot vinden och när det börjar snurra så driver de en generator.

Genom att vindkraften kan upplevas som bullrig så försöker man bygga den på platser som inte skall störa boende så mycket eller så bygger man vindkraftparker ute till havs.

Vattenkraft

Vattenkraft är när man utnyttjar höjdskillnader som vid ett vattenfall, och bygger en damm och låter vattnet strömma igenom en turbin. Den kopplas till en generator från vilken man får elektricitet.

Vågkraft är när man bygger kraftverk vid kusten där vågor och tidvattenvågor kan strömma igenom och elektricitet alstras från turbinen. Det kan också vara bojar som placeras på bottnen i kustnära områden.

Människan har kunnat utnyttja vattenkraft för att få energi sedan länge. Man har bland annat drivit kvarnar för att mala säd till mjöl med hjälp av stora vattenhjul. I slutet av 1800-talet började Sverige bygga ut sin vattenkraft och flera stor älvar i Norrland dämdes upp.

De bästa förutsättningarna i Sverige för vattenkraft finns i norra delarna av landet där de stora älvarna ligger. Fram till 1950-talet byggde man ut nästan alla älvar i Sverige vilket fick konsekvenser för fiskar och naturen kring dammarna. Det skapar problem för fiskarna att vandra till sina naturliga lekplatser. För att fisken inte skall bli helt utrotad så har man byggt vägar för fisken att vandra, så kallade laxtrappor, men de har visat sig att inte vara särskilt effektiva.

Trots dessa nackdelar så anses vattenkraft som miljövänlig genom att den är förnybar och det är en billig energi att producera. Vattenkraften har också en annan fördel och det är att man kan få en jämn tillgång av energi under största delen av året. Det får man genom att de stora dammarna fungerar som ett stort lager av energi och kan producera el när det behövs.

Geotermisk energi

Geotermisk energi kan vara att man utnyttjar vulkanisk aktivitet med varma källor eller gejsrar. Det varma vattnet kan värma hus direkt eller driva en turbin med ångan och utvinna elektricitet. Det kan dock räcka med att pumpa ned vatten i den svenska berggrunden och utnyttja skillnaden mellan värme och kyla för att värma bostäder med värmeväxlare. I Sverige kallas detta ofta för bergvärme.

Ett exempel på ett land som kan utnyttja geotermisk energi i större omfattning är Island som ligger på den Atlantiska centralryggen med stor vulkanisk aktivitet.

Biobränslen

Biobränslen är organiskt material som man tillverkar bränsle av, exempelvis ved. Vid odling av biobränslen så gäller det att inte hugga ned för mycket skog utan att plantera ny och att inte gödsla för mycket eller använda vissa grödor till bränsle när fattiga människor istället skulle behöva grödorna till mat. Det finns en mängd olika biobränslen: ved, etanol, biogas, torv samt biodiesel är några av dessa.

Ved

Ved har fördelen att den är billig och i många fall till och med gratis. Men det tar lång tid att samla in samt att i längden kan det vara farligt att andas in röken från veden vid matlagning. Röken innehåller små partiklar som tränger in i kroppen och kan leda till lunginflammation och lungcancer. WHO beräknar 2011 att tre miljarder människor använder ved eller kol till uppvärmning och matlagning. Cirka 4,3 miljoner människor dör varje år på grund av grund av röken och det är främst kvinnor och barn som drabbas. Den stora användningen av ved i fattigare delar av världen har fått andra effekter som till exempel avskogning. Det leder i sin tur till en ökad jorderosion när skogen som binder marken försvinner. En ökad jorderosion kan i sin tur leda till en ökad ökenspridning. För att kunna få en hållbar framtid så måste vi inte bara minska koldioxidutsläppen i de rika länderna utan även kunna ge jordens fattiga befolkning alternativ till veden. De behöver en effektivare energikälla som inte leder till avskogning.

Etanol

Etanol kan göras på en mängd olika växter som raps, majs, spannmål och sockerrör. Etanol kan användas som drivmedel i fordon. Det stora användandet av fossila bränslen som bensin och diesel har lett till en efterfrågan på mer miljövänliga bränslen. Fördelen med att använda sig av etanol är att utsläppen är betydligt renare än de fossila bränslena. Men det finns en kritik mot att man använder sig av jordbruksmark för att producera bränsle och inte mat. Det krävs också en hel del energi för att producera bränslet så kritikerna menar att miljönyttan med bränslet inte är så stor. I Sverige så använder vi ganska mycket etanol till bränsle vilket beror på lägre skatt på etanol än exempelvis bensin, men också beroende på att vanliga bensinen blandas ut med några procent etanol.

Biogas

Biogas kan framställas vid reningsverk och idag är det vanligt att man även bränner sopor vid värmekraftverk.

Biodiesel

Biodieseln framställs av oljeväxter så som raps. Likt etanol så blandar man ofta ut biodieseln med vanlig diesel och kritiken är samma som med etanolen. Att man använder jordbruksmark till att framställa bränslen och inte mat.

Torv

Torv är ett bränsle som består av gamla växtdelar från mossar. Den är tusentals år gammal och det tar hundratals år att bilda ny torv därför kan man inte riktigt kalla torven för förnybar. Utsläppen av växthusgaser är dock ganska måttliga.

4.7 Icke förnybara energikällor

Fossila bränslen

Fossila bränslen är ett samlingsnamnet för olja, kol och naturgas. Det är tre energikällor som bildades för flera miljoner år sedan och finns gömda nere i jordskorpan. Råolja består av alger och plankton som föll ned på havsbottnen och sedan begravdes under sediment. Kol är bildat av växtdelar på land medans naturgas består mest av metan som ofta finns där man hittar olja.

Olja

Ur oljan kan man raffinera fram många olika produkter som bensin, diesel, fotogen. Av oljan kan även göra plast och gummi. Oljan är väldigt energirik men också farlig att utvinna och transportera samt smutsig att förbränna.

Oljeborrtorn och pipelines har orsakat stora utsläpp och oljetankrar har förorsakat stora skador vid olyckor vid kustområden. De farligaste ämnena är dock koldioxid, svaveldioxid och sotpartiklar som bildas vid förbränningen. De skadar människor, djur och natur utan att synas på samma sätt som den tjocka, svarta råoljan.

Den för tillfället viktigaste energikällan som vi har på jorden är olja. Olja använder man till transporter och uppvärmning samt att man gör olika plaster av olja. Av oljan gör man olika produkter som bland annat bensin, fotogen, diesel, plast och asfalt. Oljan är en ändlig resurs och den stora konsumtionen av olja har bidragit till att växthuseffekten har ökat.

Man började att använda olja i större skala under 1800-talet och då främst som ett bränsle i lampor. Den stora efterfrågan på olja började när man uppfann förbränningsmotorn och bilen under 1900-talet. Den stora efterfrågan på olja har gjort att de länder som har haft en god tillgång på olja har i de flesta fall fått en god ekonomisk utveckling. Det land som producerar mest olja i världen idag är Saudiarabien och det land som konsumerar mest olja är USA. Kontroll över oljeresurserna har blivit en maktfaktor i världen. Under 1970-talet skapades en organisation av flera oljeproducerande länder som hade syftet till att få bra betalt för oljan, organisationen kallas för OPEC.

Oljeproduktion

Under 1900-talet har människan letat efter olja på olika platser. Den olja som har varit lättast att utvinna är den olja som man har kunnat borra efter på land. Den oljan har blivit svårare att hitta och man har tvingats att leta efter olja ut till havs. Olja till havs är dyrare att producera, men en hög efterfrågan på olja har gjort att priset har stigit och gjort det lönsamt att borra efter olja ut till havs.

Vårt grannland Norge har byggt sitt välstånd på olja som man har borrat efter från stora oljeplattformar som ligger flera mil ut från den norska kusten i det Norska havet.

Olika länder har också börjat leta olja i Arktis där miljön är känslig för oljeutsläpp. Dessutom fungerar tekniken för att rensa ett eventuellt oljeutsläpp dåligt i kyla. Flera miljöorganisationer är väldigt kritiska mot att man försöker utvinna olja i Arktis.

I USA har man kommit på en ny teknik för att utvinna olja. Metoden kallas för ”fracking” eller "cracking" eller hydraulisk sprängning. Den går ut på att man försöker göra sprickor i skifferlager och på så sätt försöker man frigöra den gas och olja som finns där. Metoden har fått stark kritik för att man använder stora mängder vatten och kemikalier som påverkar miljön i närområdet negativt.

Kol

Kol finns det väldigt mycket av på jorden. Det är billigt och enkelt att bryta och transportera men smutsigt att använda. Precis som för oljan bildas farliga utsläpp vid förbränningen.

Kol är det näst vanligaste bränslet. I Sverige använder vi inte kol i någon större utsträckning förutom när vi använder kol till stålframställning. Det är vanligare att man använder kol nere i Europa, till exempelvis i kolkraftverk som producerar el.

Det finns gott om kol och det är förhållandevis billigt jämfört med olja men det finns stora miljöproblem med att använda kol som bränsle. När kolet bryts så blir det ganska stor inverkan på naturen och kol är det bränsle som släpper ut mest koldioxid i världen.

Naturgas

Naturgasen är det renaste av de fossila bränslena men det är också mest komplicerat att använda. När man förbränner naturgas bildas också farliga ämnen. Olja och naturgas bildas på liknande sätt. Det gör att där man finner olja så finner man ofta även naturgas. Naturgas består till största delen av metangas men också av andra gaser som exempelvis butan och propan. Gasen är osynlig och luktfri. I Ryssland finns det stora mängder av naturgas. På senare tid har också USA blivit en betydande producent av naturgas. USA:s ökade produktion beror också på att man får upp naturgas genom ”fracking”.

Naturgasen används till uppvärmning, drivmedel samt som råvara till andra kemikalier. I Sverige använder man inte naturgas i någon större skala. I Stockholm så finns det ett stadsgasnät och där använder man gas till bland annat gasspisar. Som drivmedel används gasen främst i stadsbussar. I andra länder konsumeras gas i mycket högre grad och flera europeiska länder är beroende av gas från Ryssland.

Beroendet av rysk naturgas beror på att gasen är svår att transportera. Från Ryssland transporteras gasen i långa rör som kallas för pipeline. Ryska pipelines går bland annat genom Ukraina vilket lett till ansträngda relationer mellan Ryssland och Ukraina. För att inte Ryssland skall vara beroende av Ukraina så har man valt att lägga en pipeline på Östersjöns botten till Tyskland eftersom Tyskland är den största konsumenten av rysk gas.

Naturgas kan också transporteras med speciella fartyg där man kan kyla ner gasen till minus 163 grader. Då blir gasen flytande och fartygen kan få med sig mer gas. Detta är en komplicerad process och används när gasen skall transporteras längre sträckor.

4.8 Kärnkraft

Kärnkraft är en mycket effektiv energikälla där man splittrar atomer av metallen uran i en reaktor. Dock är brytningen av uran farlig och om det händer en olycka med reaktorn så kan mycket stora skador uppstå. Harrisburg i USA, Tjernobyl i det forna Sovjetunionen (i dagens Ukraina) och Fukushima i Japan är tre kärnkraftsolyckor som har fått stora konsekvenser för miljön. Dessutom är kärnavfallet mycket giftigt och måste tas om hand under mycket lång tid.

Kärnkraften i Sverige bidrar till ungefär 30% av all el som produceras i landet. I Sverige finns de tre kärnkraftverk och som tillsammans har sex kärnreaktorer. Kärnkraftverken ligger i Oskarshamn, Forsmark och Ringhals. Kärnkraften fungerar som en stor vattenkokare och vattenånga bildas. Ångan leds sedan under högt tryck till en turbin som i sin tur driver en generator som skapar ström. För att värma upp vattnet i kärnkraftverket så använder man sig av ett ämne som heter Uran 235. Detta ämnen skapar energi i stora mängder när uranets atomer klyvs i kärnreaktorn. Denna process kallas för fission.

Få saker har diskuterats så mycket som kärnkraft i Sverige. Vi har haft en folkomröstning om vi skall ha kärnkraft eller ej och svaret från den omröstningen blev att kärnkraften skulle avvecklas på sikt. Omröstningen skedde 1980 och dagens politiker bryr sig inte så mycket om den omröstningen. Det som har hänt är att vi har lagt ner ett kärnkraftverk i Sverige nämligen Barsebäck som ligger utanför Malmö. Anledningen till att kärnkraftverken är så omdiskuterad beror på lite olika saker. Om det sker en större olycka och radioaktivt material kommer ut så är det farligt för människor och djur samt att området som blir smittat blir obeboeligt under många år. Dessutom är kärnavfallet som bildas vid produktionen oerhört farlig under lång tid och man vet inte exakt hur man ska lagra det på ett säkert sätt.

Olyckor

Det har skett två riktigt stora kärnkraftsolyckor som har fått katastrofala följder. Den första skedde 1986 i Tjernobyl dåvarande Sovjetunionen. Personalen tappade kontrollen över reaktorhärden vilket ledde till en härdsmälta och stora mängder av radioaktivitet läckte ut i luften. Väderförhållandena och vindarna gjorde att även Sverige påverkades av radioaktivt nedfall. Runt kärnkraftverket har myndigheterna infört en förbjuden zon på en radie av 30 km och här får inga människorna bo.

Den andra stor olyckan skedde i Fukushima Japan. Olyckan berodde på en kraftig jordbävning som i sin tur gjorde att en stor tsunami bildades och sedan slog in över kärnkraftverket. Tsunamin gjorde att kylningen slogs ut i kärnkraftverket. Kylningen är viktig för att reaktorhärden inte skall bli överhettad och i sin tur få en härdsmälta. I Fukushima fanns det sex reaktorer och tre av dem drabbades av härdsmälta. Efter olyckan har man haft stora problem med radioaktivitet som läckt ut och även här har man infört en säkerhetszon på 20 km runt kärnkraftverket.

Avfallet

Ett annat problem är hur man hanterar utbränt kärnavfall. Kärnavfallet är väldigt radioaktivt och flera av de radioaktiva ämnena har en väldigt lång halveringstid på många hundratusen år. Det innebär att det tar lång tid för dessa ämnen att förstöras och inte vara radioaktiva längre. I Sverige så tänker man sig att slutförvara utbränt kärnavfall i borrade tunnlar långt ner i urberget. Tunnlarna skall sedan förseglas och kärnavfallet skall förvaras här under många tusen år.

Internationella handelsorganisationer

För att underlätta handeln och få bort tullar mellan länder har olika internationella organisationer bildats.

EU - Europeiska unionen

EU bildades efter andra världskriget och var från början en tullunion där man bland annat ville få insyn i varandras stål- och kolproduktion. De viktigaste råvarorna för att kunna tillverka vapen. Tanken var att om länderna i Europa började handla med varandra och öka sitt samarbete skulle risken för krig minska. Idag har EU utvecklats ytterligare och samarbetet länderna emellan har fördjupats. Idag råder en fri inre marknad mellan EU:s medlemsländer, det vill säga inga tullar. Dessutom råder fri rörlighet av arbetskraft. Däremot kan EU ha tullar gentemot länder utanför EU. Att Sverige är medlemmar i EU har medfört att svenska företag idag har en större hemmamarknad, de har ju tillgång till hela EU-området.

Andra organisationer

WTO står för World Trade Organisation, världshandels organisationen, och i stort sätt alla länder är med där. WTO arbetar för att underlätta handeln mellan länder. De ser till att medlemsländerna följer olika överenskommelser gällande handel och kan fungera som medlare vid handelskonflikter länder emellan.

G20 och G8 är också internationella samarbetsorganisationer för de 20 största ekonomierna i världen respektive de 8 största. De har regelbundna möten varje år för att diskutera finansiella och socioekonomiska frågor som är viktiga för dess medlemsländer. Medlemsländerna turas om att fungera som ordförandeland.

Världens transporter

En av mänsklighetens stora utmaningar under det kommande århundradet blir att hantera de globala klimatförändringarna. En nödvändig åtgärd för att undvika omfattande klimatförändringar är att man gör olika saker för att minska utsläppen av växthusgaser. En av de sektorer som ofta diskuteras i samband med klimatdebatten är världens transporter. Våra transporter ska underlätta resandet över jordytan samt handeln mellan länder.

Transportkedjan

Världens handel kan beskrivas med hjälp av en transportkedja. Det börjar med att flera underleverantörer (företag) skickar olika slags råvaror eller komponenter till en producent som tillverkar en viss vara. Råvarorna får man från naturens resurser. Därefter skickar producenten den färdiga varan till en grossist dit många andra producenter också skickar sina varor. En grossist handlar med många varor och fungerar som en mellanhand mellan olika företag. Ibland säger man även partihandel. Från grossisten skickas varan vidare till en detaljist (en affär eller detaljhandel) där du som konsument köper varan och ta hem den. Transporterna i alla leden i denna kedja är en förutsättning för världens handel och ekonomisk tillväxt. Världens transporter kan grovt indelas i fyra olika transportslag: fartyg, lastbil, flyg och tåg.

Fartyg

Sjöfarten står för en mycket stor andel av världens transporter globalt sätt. Handeln mellan länder över världshaven är omfattande. Över 11.000 miljoner ton gods transporterades över världen år 2018. År 1970 var siffran 2500 miljoner ton. Det betyder att världshandeln har ökat kraftigt under 2000-talet. Ungefär en tredjedel av transporterna är oljetransporter med oljetankers.

Den största delen av transporterna över världshaven sker dock med containerfartyg. Fartygstransporterna gör att hamnarna får en mycket viktig funktion i världens transportkedja. Det är där omlastningen från sjöfart till landbaserade transportslag som lastbil och tåg sker. Världens största hamn är Shanghai i Kina. Europas största hamnar är Rotterdam i Nederländerna och Antwerpen i Belgien, medan Sveriges viktigaste hamn är Göteborg.

Lastbil

Lastbilstransporterna är mycket viktiga för världens landtransporter. Lastbilen är flexibel. Den kan köra på vägnätet direkt ut till olika affärer och industrier. Lastbilen kan till och med köra ut varor direkt till enskilda konsumenter. Det gör att lastbilen används till de flesta landtransporter.

I Sverige går närmare 90 procent av allt gods på lastbil. Räknar man i stället om det till ton gånger den körda sträckan, så kallade tonkilometer, så står lastbilarna för omkring 70 procent. Det innebär att tågtrafiken står för den övriga delen, c.a 30 procent. Det är dubbelt så mycket som för övriga EU. En förklaring till att vi använder tåget i högre utsträckning är vårt behov av malmtransporter i Norrbotten.

Transportbehovet i Sverige liksom i övriga världen förväntas öka. Ökad befolkning, ökad rikedom, handel och tillväxt gör att vi kan och har behov av att producera ännu mer varor än idag, därför ökar även behovet av transporter. Man tror att fram till 2050 kommer behovet av landtransporter att öka med 50% i Sverige.

Nackdelen med lastbilen och vägtransporterna är att de släpper ut växthusgaser. Därför vill man i Sverige försöka minska beroendet av lastbilar som drivs med fossila bränslen till förmån för tåget som till största delen går på eldrift.

Tåg

Tåget står för de tunga landtransporterna. På ett tåg kan man lasta mycket tyngre laster än vad en lastbil klarar av. Det är därför som våra järnmalms transporter i norra Sverige sker med tåg. Tågen kan även ta passagerare mellan olika tätbebyggda områden och i de flesta storstäder finns ett väl utbyggt spårbundet transportsystem. I Göteborg har man till exempel spårvagnar. En fördel som tåget har gentemot de andra trafikslagen är att det kan drivas med el. Det är mer miljövänligt. Att bygga järnväg är dock en stor investering, det kostar mycket. Många fattiga länder i till exempel Afrika drar sig för att bygga upp ett järnvägsnät. Det är även svårt att bygga järnväg i bergsområden, öknar eller skogsområden. Världens järnvägsnät är mest utbyggt i USA, Europa, Indien, Kina och Japan.

Flyg

Varje månad flyger över 350 miljoner människor någonstans på jordklotet. Sedan 1970 har antalet kilometer vi människor flyger över världen ökat med 16 gånger och godsfrakten har ökat 10 gånger. De mest trafikerade områdena finns idag i Indien, Kina, Japan och Sydostasien. Tre av världens största flygplatser är Atlanta i USA, Beijing i Kina och Dubai i Förenade Arabemiraten. Flyget transporterar framförallt människor men även en del lättare gods. Flygplanen går inte snabbare idag är de gjorde på 1970-talet men flygen kan flyga längre sträckor utan att mellanlanda. Ökad handel, turism och globalisering ligger bakom att behovet av flygresor har ökat kraftigt under senare år.

4.10 Världens industri och globalisering

De länder eller områden i världen som står för den största andelen av allt som produceras är EU, USA och Kina. Det mått man brukar använda för att mäta detta är BNP (Brutto National Produkten). Det är summan av allt som produceras under ett år i ett land. I de tre områdena är behovet av världens resurser, råvaror och energitillgångar störst. Det gör att de importerar dessa och därmed transporteras varorna dit. De exporterar i sin tur industriprodukter ut över världen. Även andra länder som till exempel Japan, Indien, Brasilien, Kanada samt Ryssland är stora ekonomier. Sverige är på 22:a plats när det gäller världens största ekonomi.

Globalisering

Vår värld globaliseras i allt snabbare takt. Globalisering innebär att världens länder knyts allt närmare varandra. Länderna blir mer beroende av utvecklingen i andra länder och komplicerade produktions- och handelsmönster byggs upp. De mer arbetsintensiva momenten i varuproduktionen har i ökad utsträckning förlagts till länder med en rik tillgång på arbetskraft som Kina och Indien, medan kunskaps- och kapitalintensiva länder som Sverige i dagens läge står för exempelvis produktutveckling.

Ett annat exempel på hur den alltmer ökande globaliseringen kan ta sig uttryck är hur en vanlig T-tröja produceras. Transportkedjan är global. En vanlig T-tröja tillverkas av bomull. Stora producenter av bomull är Indien, Pakistan, Uzbekistan och Turkmenistan. Där vet vi att tvångsarbete och barnarbete förekommer. Bomull kräver mycket vatten och man använder ofta bekämpningsmedel mot skadeinsekter och mögel vilket kan vara en fara för såväl de som odlar som de som bor i området. Bomullen ska sedan spinnas till tråd och vävas till tyg. Kina, Pakistan, Indien, Bangladesh och Turkiet är stora producenter. Det färdiga tyget ska sedan färgas och ytbehandlas och då används mycket kemikalier. Här finns det många risker som brist på skyddsutrustning, ventilering och brandsäkerhet. Även vattendrag i närheten kan förorenas. Därefter ska man sy en T-tröja av tyget. Stora producenter är Kina, Bangladesh, Vietnam och Indien. Den färdigsydda tröjan skickas med containerfartyg till en hamn där omlastning till lastbil sker. I Sverige är hamnen förmodligen Göteborg, vår största hamn. Lastbilen åker till en grossist som lagerhåller tröjan. Grossisten säljer den vidare till detaljisterna (affären) innan man som konsument köper T-tröjan.