Närsamhälle: Samhället och miljön i närheten, det lokala samhället och miljön. Ett närsamhälle kan till exempel vara hela orten man bor i.
Närmiljö: Den miljön som finns i närheten. När man är i skolan så blir den och de gator som finns runtomkring ens närmiljö. När man är hemma så är det ens närmiljö.
Kretslopp: Det är när ett ämne cirkulerar och återanvänds som till exempel vattnets kretslopp.
Kretsloppssamhälle: Ett samhälle där allt sker i ett kretslopp. Produktion och konsumtion ska ske med minsta möjliga förbrukningen av råvaror och utsläpp och avfall genom att återanvända och återvinna.
Samhällsplanering: Man planerar ett samhälle på så sätt att det fungerar på bäst sätt i den hållbara utvecklingens synvinkel. Genom att till exempel placera återvinningsstationerna på lägliga ställen och att göra så att man kan använda cykel istället för bil.
Växthusgaser: Gaser som till exempel vattenånga, koldioxid och metangas. De finns naturligt i atmosfären, men ökar när vi förbränner fossila bränslen.
Växthuseffekt: Den uppvärmning av jordytan som sker av jordens atmosfär. Det beror på att en del av den värme som strålar ut från jordytan värmer upp luften i atmosfären i stället för att försvinna direkt ut i rymden. Jorden blir därigenom varmare än den skulle ha varit om den hade saknat atmosfär. Då fungerar atmosfären som ett växthus.
Förstärkt växthuseffekt: Det är att växthuseffekten blir förstärkt ju mer växthusgaser som stannar i atmosfären. Atmosfären släpper in värme men inte ut tillräckligt. Vår användning och förbränning av fossila bränslen ökar utsläppen av växthusgaser vilket gör att atmosfären blir tjockare och släpper ut ännu mindre värme.
Försurning: Förbränning av fossila bränslen gör att till exempel svaveloxid i atmosfären följer med regnvattnet och åker med ut i vattendragen och försurar. Detta ökar Ph-värdet vilket skadar djur och växtlivet i hav och sjöar.
Ozonlager: Ett tunt lager av gas i vår atmosfär som hindrar farlig uv-strålning att nå jordens yta.
Hållbar utveckling: En utveckling av som är bra för dagens samhälle men ändå inte förstör för nästkommande generationers behov.
Återvinning: Är att ta hand om själva materialet i ett föremål. Till exempel att smälta ner metaller och göra ny metall av det.
Återanvändning: Själva föremålet används igen till samma eller något annat syfte. Till exempel att göra om ett klädesplagg till ett annat klädesplagg.
Klimat: Det är genomsnittet av hur vädret är på en plats under en längre period. Det handlar om temperatur, fuktighet, vind och nederbörd.
Förnybara bränslen: Är bränslen som man även kan använda obegränsat med gånger som till exempel vindkraft och vattenkraft. De bidrar till den hållbara utvecklingen och släpper inte ut mycket växthusgaser.
Fossila bränslen: Det är bränslen som kommer att ta slut och som vi då inte får fram mer av. De vanligaste är olja, kol och naturgas och de släpper ut mycket växthusgaser.
Agenda 2030: FN har satt upp mål kring en rad olika områden varav miljöfrågor är några av dessa som världen ska uppnå fram till 2030.
Miljögifter: Kemiska ämnen som när de kommer ut i för stor mängd i naturen kan skada ekosystem med djur, växter och människor.
Energieffektivisering: Genom att utveckla nya metoder för att använda och tillverka energi kan man få ut större mängd energi eller spara mer energi.
Miljömärkning: Att ge konsumenter möjlighet att välja mer miljövänliga alternativ. Man upplyser dem om vilka varor som är mer miljövänliga än andra.
Överbetning: När man låter boskap eller andra djur beta bort för mycket växtlighet så att jorden inte längre binds av växternas rötter. Kan leda till jorderosion, jordförstörelse.
Avskogning: När man hugger ner skog utan att återplantera den. Kallas ibland även för skogsskövling.
Övergödning: Det släpps ut mycket växtnäring och gödsel (som innehåller mycket kväve och fosfor, vilket gör så att växter och dylikt växer snabbare) i hav och andra vattendrag, vilket leder till att det finns för mycket näring i vattendragen. Det gör att det inte kan finnas mycket liv i vattendraget.
Genmodifiering: Genom att på konstgjord väg påverka generna och arvsmassan hos växter och djur för att få fram vissa egenskaper.
Bekämpningsmedel: Kemiska eller biologiska preparat man använder för att ta bort skadliga insekter och växter för att viss gröda ska växa bättre.
Ekologiskt jordbruk: Ett jordbruk där man undviker att använda konstgödsel och bekämpningsmedel.
IPCC: FN:s klimatpanel. En förkortning för: "Intergovernmental Panel of Climate Change". Sammanställer den vetenskapliga kunskapen om klimatet.