1. FN och mänskliga rättigheter

1.1 Vad är samhällskunskap?

Samhällskunskap handlar om att skaffa sig förståelse för hur samhället runt omkring oss fungerar samt kunskap om hur man kan förändra det som man inte är nöjd med i sitt samhälle. Om man vet hur samhället fungerar så är det lättare att klara sig bra i framtiden. 

Eftersom Sverige är ett demokratiskt samhälle så gäller det att kunna ta del av denna demokrati och vara med och påverka samhället. Detta är inte bara en rättighet utan faktiskt en skyldighet i en demokrati. Dessutom händer det saker utanför Sveriges gränser som kan påverka ditt liv och därför är det bra att ha koll på hur det är och vad som händer runt om i världen.

1.2 Delta i samhället

Att leva i Sverige idag innebär att vara del av ett demokratiskt styrelseskick med både rättigheter och skyldigheter. En del av dessa tänker man kanske inte på varje dag men de är nog så viktiga. 

Rättigheter 

• Personliga rättigheter: Tankar om detta började växa fram under 1700-talet. Man började tycka att alla människor skulle ha rätt till bland annat yttrandefrihet, religionsfrihet och rättssäkerhet. 

• Politiska rättigheter: Under 1800-talet började idéer om politiska rättigheter växa sig starka. Det handlade om rätten att delta i det politiska livet genom bland annat lika och allmän rösträtt, och att själv kunna få ställa upp i ett val.

• Ekonomiska och sociala rättigheter: När de personliga och politiska rättigheterna började bli tillgodosedda blev aktuellt under 1900-talet med ekonomiska och sociala rättigheter. Dessa innebär att alla i ett land ska ha rätt till ett bra liv med sjukvård, skola och ett arbete.

Skyldigheter

Förutom att man som medborgare har ett antal rättigheter så finns det som sagt även vissa skyldigheter för att ett demokratiskt samhälle ska fungera. Några exempel på skyldigheter i Sverige är:

• Räddningstjänstplikt – vid en allvarlig olycka är alla mellan 18 och 65 år skyldiga att hjälpa till om behov finns, om man själv har rätt kunskaper och är frisk

• Skolplikt – alla i Sverige ska gå nio år i grundskolan, från hösten det år du fyller sju.

• Totalförsvarsplikt – om du är svensk medborgare, 18-60 år, så måste du vid krig ställa upp och försvara Sverige. Du måste även ställa upp vid allvarliga händelser om behov finns, t ex vid en miljökatastrof. 

• Vittnesplikt – blir du kallad som vittne i en rättegång så är det din skyldighet att komma dit.

• Anmäla dig till läkare om du blir sjuk i en del smittsamma sjukdomar.

• Om du upptäcker ett brott som är på gång måste du anmäla detta.

1.3 Mänskliga rättigheterna

De mänskliga rättigheternas historia är ganska kort om man ser till mänsklighetens historia. Att äga andra människor som till exempel slavar var något som länge ansågs naturligt. Det finns än idag människor som lever under slavliknande förhållanden i världen. En annan syn på människors värde under historien har varit att kungar och adelsmän ansågs mer värda än den övriga befolkningen. Dessutom har kvinnor genom historien inte haft samma värde som männen, tex fick kvinnor i Sverige inte rösta förrän 1921 medan alla män fick lika rösträtt 1909.

Det var inte förrän under den så kallade upplysningstiden på 1700-talet som på allvar började fundera på att alla människor är födda lika och har samma värde. Dock gällde detta inte alla utan de man i första hand menade var vita män, alltså inte kvinnor eller människor med annan hudfärg. Det var först under 1900-talet som allt fler länder utvecklade en riktig demokrati och införde allmän rösträtt som gällde både män och kvinnor. Under första hälften av 1900-talet när första världskriget och andra världskriget pågick så var det många länder som inte respekterade människors lika värde. Det var bland annat i vissa diktaturer som många människor drabbades. Värst var det i Tyskland och Sovjetunionen. I Sovjetunionen dödade och fängslade den kommunistiska diktaturen miljoner människor, speciellt under diktatorn Stalins tid, 1926-1953. I Hitlers Tyskland avrättades ca sex miljoner judar, hundratusentals romer samt många homosexuella och funktionshindrade människor. Hitler ansåg att dessa människor var mindre värda än de ”vanliga” tyskarna och att det därför var rätt att döda dem.

FN:s deklaration om mänskliga rättigheter

Efter två världskrig inom 30 år så var många länder trötta på krig och sådana fasor som krigen fört med sig för befolkningen i världen och särskilt de förföljelser som nazismen utsatte vissa folkgrupper för. För att förhindra fler krig bildades FN, Förenta Nationerna, år 1945. Bland det första som FN såg till att ta fram var deklarationen om de mänskliga rättigheterna som antogs av FN:s generalförsamling den 10 december 1948. Denna skrift innehåller 30 artiklar om vilka rättigheter människor ska ha i hela världen. Den börjar med orden ”Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter” och dess regler ska gälla alla oavsett t ex kön, hudfärg eller religiös tro. Förklaringen kom till år 1948 och är en överenskommelse mellan många länder som sedan ska anpassa sina lagar efter den. Några av de 30 artiklarna är:

Artikel 1. Alla människor är födda fria och i lika värde och rättigheter.

Artikel 2. Ingen diskriminering ska ske.

Artikel 4. Allt slaveri är förbjudet.

Artikel 5. Ingen ska utsättas för tortyr eller förnedrande behandling.

Artikel 17.  Alla har rätt att äga egendom

Artikel 21.  Alla ska ha rätt att ta del i sitt lands styre genom demokratiska val.

1. 4 Organisationer för mänskliga rättigheter 

Det finns flera tusen olika organisationer som arbetar för att se till att de mänskliga rättigheterna följs. De flesta av dessa är uppbyggda med hjälp av människor som jobbar frivilligt med dessa frågor. Detta innebär att för många organisationer finns det ingen myndighet som säger att de måste göra ett visst arbete. 

• FN – Förenta Nationerna och de olika organ som finns inom FN (tex UNICEF, UN Women) arbetar bland annat för de mänskliga rättigheterna.

• Amnesty – Amnesty International är en organisation som bildades 1961 och har som huvudsyfte att se till att de mänskliga rättigheterna efterlevs. Amnesty finns i hela världen och stöds av över 3 miljoner människor. Amnesty arbetar bland annat mot tortyr, dödsstraff, diskriminering och försöker öka rätten till yttrande- och åsiktsfrihet. Amnestys arbete är inte styrt av vare sig politisk övertygelse, religiös tro eller vad regeringar tycker.

• Röda korset – Bildades 1863 då syftet i huvudsak var att hjälpa sårade under krig, men har även verkat för människors rätt till trygghet och hälsa bland annat vid olika katastrofer.

• Human Rights Watch – Organisationen började bildas under 1980-talet då olika ”vaktavdelningar” uppstod runt om i världen och 1989 bildades sedan Human Rights Watch. Det är en oberoende organisation som inte tar emot pengar från några länder utan endast tar emot bidrag från stiftelser och privatpersoner. De arbetar för mänskliga rättigheter i hela världen och försöker visa människor vilka brott som begås i världen mot mänskliga rättigheter samt att försöka få makthavare att respektera människors rättigheter.

1.5 Individers arbete

Förutom att stora och små organisationer arbetar för de mänskliga rättigheterna finns det även många enskilda personer som gjort stora insatser för människans rättigheter genom historien.  Här kan du läsa om några av dem.

Martin Luther King

Marin Luther King var en amerikansk pastor som stred för de svartas rättigheter. Han är liksom Gandhi en som använde tanken om icke-våld och civil olydnad. I hans mest berömda tal som hölls 1963 då han uttalade orden ”I have a dream” pratar han om ett samhälle där alla människor skulle behandlas som jämlika. Han fick Nobels fredspris 1964. Martin Luter King föddes 1929. Han mördades 1968.

Mahatma Gandhi

Mahatma Gandhi föddes 1869 och levde i Indien under den tiden som Storbritannien kontrollerade Indien som en så kallad koloni (område som tagits över av annat land). Gandhi kämpade för att befolkning i Indien skulle behandlas mer jämlikt och att Indien skulle få bli ett eget land. 

Han är berömd för sin idé om icke-våld. Genom fredliga protester och så kallad civil olydnad fick Gandhi bland annat igenom att Indien blev självständigt 1947. En kort tid efter detta, 1948, mördades Gandhi.

Nelson Mandela

Nelson Mandela är en berömd Sydafrikansk frihetskämpe som stred för de svartas rättigheter. Sydafrika var mycket orättvist med svaga rättigheter för de svarta. Nelson Mandela var med i ANC (Afrikan National Congress) och de stred mot den sydafrikanska regeringen och den apartheidpolitik som fanns i landet. Apartheid innebär en rasdelning i samhället där svarta och vita till exempel inte fick använda samma bänkar, sjukhus eller bussar. Det fanns skyltar som visade på vem som fick använda vad. Mandela dömdes till livstids fängelse 1962 för förräderi. 1990 blev han frisläppt och 1993 fick han Nobels fredspris. I det första fria valet i Sydafrika 1994 valdes Nelson Mandela till president, han blev då landets förste svarte president. Mandela avled 2013 och var då 95 år.

Rosa Parks

Rosa Parks (1913-2005) var en svart medborgrarrättskämpe som är berömd för att ha trotsat den rasåtskillnad som användes i USA. 1955 var hon på väg hem från sitt jobb i Mongomery och skulle ta bussen. Det var uppdelade platser på bussarna där svarta skulle sitta på vissa bestämda platser och vita på vissa. Om det inte fanns sittplatser kvar till de vita så skulle någon av de svarta flytta på sig. Rosa Parks vägrade denna dag göra detta och blev då arresterad. Detta startade en protest från svarta i USA som slutade åka buss. Efter 381 dagar beslutade USA:s högsta domstol att det var mot grundlagen att ha en rasåtskillnad i bussar och annan kollektivtrafik.

Malala Yousafzai

Malala Yousafzai föddes i Pakistan 1997 och skrev en anonym blogg om hur det vara att gå i skolan som flicka i Pakistan. 2010 avslöjades det vem hon var och 2012 blev hon skjuten i huvudet av talibaner när hon var på väg hem från skolan, men hon klarade sig. Malala kämpar än idag för flickors rätt till skolgång i Pakistan.

2014 fick hon tillsammans med Kailash Satyarthi från Indien, som i decennier har kämpat mot barnarbete Nobels fredspris för sitt arbete. De fick priset för sin kamp mot förtryck av barn och ungdomar, och för alla barns rätt till utbildning.

1.6 Barnkonventionen

Trots att FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna kom till redan 1948 så var det även långt efter det många människor som fortfarande behandlades dåligt och inte fick rätt till ett bra liv. FN har fortsatt arbeta fram regler för bland annat hur flyktingar och kvinnor ska behandlas. En annan grupp som var utsatt var barn och unga. Det har varit (och är fortfarande) vanligt i flera länder med tvångsäktenskap, barnmisshandel och sexuella övergrepp. Detta gjorde att FN 1989 antog ”konventionen om barns rättigheter”. Barnkonventionens syfte är att låta alla barn oavsett bakgrund rätt att få komma till tals och behandlas med respekt. Barnens rättigheter ska vara viktigast i alla frågor som rör barn. 

Barnkonventionen är en lista med 54 artiklar som beskriver vilka rättigheter barn ska ha. Alla som är under 18 år räknas som barn. 193 länder i världen har skrivit under att de accepterar barnkonventionen, för tillfället är det endast USA och Somalia som inte anslutit sig till konventionen. Av de 54 artiklarna finns det 4 stycken som visar på hur de andra ska tolkas och därför anses lite viktigare än de andra:

• Artikel 2 - Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras. 

• Artikel 3 - Barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla beslut som rör barn. 

• Artikel 6 - Alla barn har rätt till liv, överlevnad och utveckling. 

• Artikel 12 - Varje barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör henne/honom. Barnets åsikt ska beaktas i förhållande till barnets ålder och mognad. 

Ett land som inte följer barnkonventionen kan få kritik från FN och varje land måste lämna in rapporter till FN regelbundet. Barn i Sverige kan få hjälp av Barnombudsmannen (BO) som ska skydda barns intressen, eller av Barn- och Elevombudsmannen (BEO) som är någon som man kan vända sig till om du blir kränkt i skolan.

Rättigheter för barn 

Barn har många olika rättigheter. Nedan kan du läsa om tre av dem: Skydd mot aga, barnarbete och rättigheter när föräldrar skiljer sig.

Misshandel är något som är förbjudet enligt lag i Sverige. Förr var det vanligt att man agade, slog, sina barn som ett slags bestraffning. Detta är mindre vanligt idag men det förekommer att föräldrar eller andra vuxna slår barn trots att det är emot lagen. Likväl är det förbjudet för barn att slå någon annan.

Barnarbete är något som är vanligt i flera delar av världen trots att det är förbjudet. Barnen tvingas till farliga arbeten med långa arbetsdagar men tyvärr är ofta pengarna barnen tjänar väldigt viktiga för familjen. I Sverige arbetar en del barn också, men då är det frivilligt för att tjäna lite extra pengar. Det finns lagar som ska skydda barn som arbetar i Sverige: 

• Innan man fyllt 13 får man inte arbeta men man kan få göra enklare saker som plocka bär eller sälja jultidningar.

• När man är 13-14 år kan man jobba med ofarliga, lätta arbeten som att plocka varor i en affär eller vissa enkla kontorsuppgifter. Det finns även begränsningar i hur lång tid man får jobba varje dag.

• När man fyllt 16 år får man ta en anställning men bara arbeta under dagtid. Är man under 18 år får man heller inte ha ett farligt arbete som till exempel innefattar gifter eller vissa maskiner.

Gemensam vårdnad är något som man pratar om när föräldrar skiljer sig eller separerar. Det innebär att båda föräldrarna har ansvar för barnet. Om ens föräldrar ska dela på sig är det viktigt att man som barn får vara med att diskutera hur det ska vara i framtiden med till exempel boende. Om föräldrarna inte kan komma överens så kan det bli tal om att lösa problemen i en domstol. Då är barnets åsikter viktiga för domstolen. Ju äldre barn, desto mer betydelse har dess åsikter för domstolen. Oavsett vad domstolen dömer så har du som barn fortfarande umgängesrätt. Det innebär att du har rätt att träffa båda föräldrarna oavsett vem domstolen bestämt att man ska bo hos. 

1.7 Diskrimineringsgrunderna

När en människa behandlas orättvist eller olika utan någon speciell anledning kallas det för diskriminering. I Sverige har vi sju olika grunder för diskriminering. Dessa antogs i en ny lag år 2009 där det beskrivs vilka sju olika sätt man inte får särbehandla människor på:

• Ålder – hur gammal/ung man är.

• Kön – kvinna eller man.

• Könsöverskridande identitet – att inte känna sig som man eller kvinna, eller att genom klädsel eller annat sätt ge uttryck för att tillhöra ett annat kön till exempel transvestit, transsexuell och intergender.

• Etnisk tillhörighet – etniskt eller nationellt ursprung eller hudfärg. 

• Funktionshinder – fysiska, psykiska eller begåvningsmässig nedsättning som är varaktig.

• Sexuell läggning – om man är heterosexuell, bisexuell eller homosexuell.

• Religion eller annan trosuppfattning – religioner och livsåskådningar men inte rasistiska eller politiska övertygelser.

Jämlikhet och Jämställdhet

Dessa två begrepp låter lika men betydelsen skiljer sig en del.

Jämlikhet är det som tas upp i FN:s deklaration om mänskliga rättigheter. Jämlikhet innebär att alla människor har samma värde och behandlas lika. Alla har samma rättigheter.

Jämställdhet är ett ord som används när man pratar om samma rättigheter och möjligheter för kvinnor och män. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter att påverka i samhället och att få bestämma över sina egna liv.

1.8 Nationella minoriteter

Förutom att alla medborgare i Sverige lever i ett land där de mänskliga rättigheterna respekteras så finns det vissa grupper som har en speciell ställning. De kallas för nationella minoriteter och har ett extra skydd i Sverige utöver de mänskliga rättigheterna. Sveriges fem nationella minoriteter är:

• Samer: De är även ett så kallat urfolk och bor i området Sápmi som mestadels ligger i norra Skandinavien. Det finns idag ca 20000 – 35000 samer i Sverige.

• Tornedalingar: De kommer från början ifrån gränsområdet mellan Sverige och Finland i Tornedalen. Det finns ca 50000 tornedalingar i Sverige. 

• Judar: Det finns judiska minoriteter i de flesta europeiska länderna. Under 1600-talet började judar komma till Sverige. Idag finns ca 20000 – 25000 judar i Sverige.

• Romer: Romerna är ett folk utan eget land och finns liksom judarna i de flesta av Europas länder. De började komma till Sverige under 1500-talet och behandlades mycket illa i början. Idag bor över 50000 romer i Sverige.

• Sverigefinnar: Som sverigefinne har man sina rötter i det finska språket. Många flyttade hit efter andra världskriget för att få arbete. Idag finns drygt en halv miljon sverigefinnar i Sverige.

Lagen om nationella minoriteter

De särskilda rättigheter som finns för nationella minoriteter är att: 

• minoritetsspråken ska skyddas och främjas. Den som ingår i en nationell minoritet ska ha rätt att lära sig, utveckla och använda sitt minoritetsspråk 

• att minoriteterna ska kunna bevara sin kultur och utveckla sin kultur

• att myndigheterna måste informera minoriteterna om deras rättigheter och låta dem få vara med och bestämma i egna frågor.

Anledningen till att de finns särskilda regler för nationella minoriteter är att i vissa länder har de inte samma möjligheter som befolkningen i det landet i övrigt. I vissa länder är de fattiga, arbetslösa, har dåliga bostäder och få som klarar skolan.

De nationella minoriteternas språk i Sverige är samiska (samer), meänkieli (tornedalingar), jiddisch (judar), romani chib (romer) och finska (sverigefinnar). 

1.9 Mänskliga rättigheter idag

Även om de mänskliga rättigheterna funnits sedan 1948 så pågår det kränkningar av dem runt om i världen även i vår tid. Många länder respekterar inte rättigheterna alls eller struntar i delar av dem. Kränkningar kan ske när människor utsätts för våld eller orättvis behandling eller personer blir diskriminerade på grund av sin hudfärg eller sitt kön. Det kan även vara att barn blir misshandlade i hemmet eller att kvinnor förtrycks i ett land. Men det kan även vara en sån sak som mobbing på en skola eller en arbetsplats.

• Krig – i många delar av världen pågår krig eller inbördeskrig och i dessa sammanhang drabbas människor av stort lidande och man struntar ofta i de mänskliga rättigheterna. Det kan vara att man tex utför våldshandlingar mot människors från fel folkgrupp eller att många kvinnor utsätts för våldtäkter.

• Religion – i en del länder tolkar ledarna de religiösa skrifterna på ett sätt som gör att tex kvinnor fråntas sina mänskliga rättigheter. Det kan vara att flickor inte får gå i skolan eller att man inte ska få gifta sig med vem man vill.

• Politik – i länder med en svag demokrati behandlas ofta motståndarna till de styrande brutalt och man dödar, fängslar eller torterar de som säger emot de som bestämmer i landet. 

• Yttrandefrihet – i en demokrat ska medborgarna kunna få kritisera och granska de styrande. I en del länder har man inte denna frihet utan istället arresteras både journalister och vanliga medborgare som protesterar mot makthavarna. Dock har det i takt med mobiltelefoner och internet blivit svårare för myndigheterna att kontrollera alla i länderna då information sprids så snabbt och lätt.

• Minoriteter – det är en vanlig kränkning att folkgrupper som tillhör en minoritetsgrupp inte får delta i samhället med samma rättigheter som befolkningen i landet i övrigt. Detta sker till exempel i Kina, Turkiet och Ryssland. Vanliga kränkningar kan vara att man fängslas på grund av sin tro eller att man inte får använda sitt eget språk.

• Kön – i vissa länder får kvinnor inte gifta sig med vem man vill och man kan även bli bortgift vid ung ålder mot sin vilja. Dessutom får kvinnor i en del länder inte ärva egendom.

• Sexuell läggning – i många länder är det svårt för de som är bi-, homo- eller transsexuella eftersom detta anses bryta mot det traditionella. Istället blir de förföljda och misshandlade på grund av sin sexuella läggning.

• Arbetskraft – många människor utnyttjas runt om i världen som arbetskraft. Det kan vara under slavliknande förhållanden eller som barnarbetare, men även i länder som Sverige finns exempel på utnyttjad arbetskraft. I Sverige har det varit bärplockare som inte fått ut sin lön eller att utländsk arbetskraft utnyttjas i farlig arbetsmiljö utan rätt lön eller rätt försäkringar. En annan grupp som saknar skydd är de som sålts i så kallad trafficking. Det är främst barn och kvinnor som drabbas. De säljs och skickas olagligt till ett annat land och har då inget lagligt skydd i detta land. De utnyttjas ofta till prostitution och barnarbete.

1.10 Förenta Nationerna

Förenta Nationerna – FN – bildades år 1945 efter andra världskrigets slut och kom till för att förhindra framtida krig. Eftersom många länder i världen varit med i de båda världskrigen skapade man en organisation där länder skulle kunna lösa problem på fredlig väg istället för med vapen.

När FN bildades så var det 51 länder som var med men idag har antalet medlemsländer stigit till 193. Liksom att antalet länder ökat i FN har även FN:s uppgifter ökat sen starten och idag sysslar FN med många olika uppgifter. FN är idag en organisation där självständiga länder tillsammans arbetar för fred och ekonomiska och sociala förbättringar i världen. Eftersom FN består av självständiga länder kan man inte tvinga några länder att göra något utan FN kan endast göra det som man tillsammans kommer överens om.

Förenta Nationernas mål

Det finns fyra stycken huvudmål för FN:s arbete:

• Att upprätthålla fred och säkerhet i världen.

• Att arbeta för att de mänskliga rättigheterna respekteras och utvecklas i hela världen.

• Att arbeta för en hållbar utveckling i världen. 

• Att fungera som en mötesplats för länder att träffas och samarbeta för att nå dessa mål.

Arbetssätt och arbetsområden

FN arbetar på olika sätt för att uppnå "Fred, säkerhet och nedrustning" i världen. Exempel på detta är:

• Diplomati och förhandlingar - att försöka diskutera fram lösningar när det är ett problem som t ex krig.

• Återuppbyggnad - att hjälpa till att bygga upp samhället i länder efter konflikter och krig.

• Fredsoperationer - att skicka FN-soldater till områden där krig/konflikter pågår för att hjälpa till att hålla det lugnt.

Organisation

Förenta Nationerna är uppbyggt runt 6 stycken huvudorgan samt en mängd underorgan och organisationer som har olika områden de ansvarar för. 

Generalförsamlingen

Generalförsamlingen är det viktigaste organet och där man fattar beslut om vad FN ska arbeta med. Alla 193 länderna är med och alla har en röst var, oavsett storlek på landet eller befolkningen.

Säkerhetsrådet

Säkerhetsrådet har som ansvar att se till att världsfreden behålls och att få bort hot mot säkerheten i världen. I Säkerhetsrådet finns 15 medlemsländer varav 5 är ständiga medlemmar. USA, Kina, Ryssland, Frankrike och Storbritannien är dessa 5 fasta medlemmar. Dessa har så kallad vetorätt vilket innebär att de kan stoppa alla förslag i säkerhetsrådet om de inte är överens. Det gör det svårare att enas i Säkerhetsrådet.

Övriga organ

De övriga huvudorganen är Internationella domstolen, Sekretariatet, Ekonomiska och Sociala rådet och Förvaltarskapsrådet. Till huvudorganen finns underorgan som till exempel WHO och UNICEF. WHO står för World Health Organisation och arbetar för att alla människor ska uppnå så god hälsa som möjligt. De hjälper till när områden drabbas av epidemier och ser även till att vaccinering sker mot smittsamma sjukdomar. UNICEF jobbar för barns rättigheter och barns rätt till överlevnad och utveckling. Dessutom arbetar de för barns skydd mot våld och övergrepp och mot fattigdom samt att barn ska ha rätt till utbildning.