3. Världens befolkning

3.1 Befolkningsutveckling 

Världens befolkning är år 2020 cirka 7,8 miljarder människor men befolkningen växer fort och närmar sig 8 miljarder. Om man ser tillbaka historiskt sett har befolkningen växt hela tiden. I början gick det väldigt långsamt men de senaste 200 åren har befolkningsökningen varit som allra störst. Dock verkar takten på ökningen minska något de senaste åren. Befolkningsutvecklingen har gått igenom ett antal olika steg:

Jägarsamhället

Under människans tidigaste historia växte befolkningen väldigt sakta. Det var svårt att få en ökning av familjernas storlek då mattillgången var begränsad. Eftersom man levde som jägare och samlare kunde man bara försörja ett litet antal människor i varje samhälle. Maten var begränsad i det område du bodde och när den tog slut var man tvungen att flytta. För 12 000 år sen beräknas världens befolkning ha varit ca 4 miljoner.

Jordbrukssamhället 

När jordbruket slog igenom för ca 12 000 år sen så förändrades tillvaron för människan då man tack vare en säkrare mattillgång kunde bli bofast och möjligheterna för att befolkningen skulle växa ökade. När man fick en jämnare tillgång på mat så kunde lite fler människor försörjas i varje område. Trots detta var befolkningsökningen väldigt långsamt ändra fram till 1700-talet. Vid år 1700 beräknas jordens befolkning ha varit runt 600 miljoner.

Industrisamhället 

I och med industrialiseringen under slutet av 1700-talet och 1800-talet och de stora förändringarna den medförde så började befolkningen öka allt snabbare. Både en kraftigt förbättrad tillgång på mat samt vaccin mot sjukdomar gjorde att allt fler barn överlevde och människor levde längre. Detta steg började i Europa och i vissa delar av världen pågår det fortfarande. Mellan åren 1800 – 2017 växte befolkningen från 1 miljard till 7,5 miljarder.

Nutid och framtid

Befolkningen i världen fortsätter att öka och varje år växer befolkningen med cirka 80 miljoner människor. Dock har ökningen stannat av lite och i procent räknat är ökningen inte lika stor som tidigare.

Världens befolkning kommer fortsätta att öka och år 2030 beräknas den vara runt 8,5 miljarder. Vid år 2100 tror FN:s befolkningsavdelning att det kommer finnas över 10,5 miljarder människor. Den största ökningen kommer att ske i Afrika (i länderna under Sahara) samt i Indien och Indonesien.

3.2 Demografi

Ett annat ord för demografi är befolkningslära. Det är läran om en befolknings storlek, hur den är fördelad i landet och hur den är sammansatt med åldrar och kön. Inom demografi studerar man bland annat barnafödande och dödstal är i ett land samt hur invandring och utvandring påverkar befolkningen. Den demografiska transitionen är ett begrepp som förklarar hur ett lands befolkning ändras genom fem olika faser. Från en situation med höga födelsetal och höga dödstal till ett läge med låga sådana tal. Födelsetal respektive dödstal innebär helt enkelt hur många som föds respektive dör i ett land under ett år. Födelsetal kan även kallas för nativitet och dödstal kan kallas för mortalitet.

Fas 1 - stillastående/svag ökning 

Det som är typiskt för denna fas är att det både är höga födelsetal och höga dödstal i landet. Medellivslängden är kort. Då ökar befolkningen knappt alls eller väldigt långsamt. Sverige var i fas 1 fram till runt mitten av 1700-talet. En del fattiga länder i världen är fortfarande i denna fas. Man skaffar många barn på grund av att få arbetskraft och någon som tar hand om föräldrarna när de blir gamla. Dessutom är barnadödligheten hög på grund av dålig näring, hygien och sjukvård samt brist på kunskaper.

Fas 2 - ökande 

I denna fas så är det fortfarande höga födelsetal, men nu börjar dödstalen minska. Då börjar befolkningen öka. Men medellivslängden är fortfarande kort. Sverige kom i denna fas på 1800-talet. Då lyckades man minska barnadödligheten och nya mediciner kom.

Fas 3 – kraftigt ökande 

Under denna fas så börjar födelsetalen sjunka och dödstalen är låga. Fler barn överlever och kan i sin tur skaffa barn. Det gör att befolkningen ökar snabbt. Medellivslängden ökar i landet. Under första halvan av 1900-talet var Sverige i denna fas. Det som hände var bättre livsvillkor och ett förändrat levnadssätt. Urbanisering gjorde att man skaffade mindre antal barn och bättre mattillgång och förbättrad sjukvård minskade dödligheten.

Fas 4 – stillastående 

I denna fas är både födelsetal och dödstal låga. Det gör att befolkningsökningen är liten. Sverige och de rika länderna i världen är i denna fas idag, eller till och med i fas 5. Fler människor blir äldre. Medellivslängden är hög, barnadödligheten är låg och få barn föds.

Fas 5 – minskande 

Även i denna fas är både födelsetal och dödstal låga. Medellivslängden är hög och barnadödligheten låg. Barnafödandet har minskat ytterligare och ligger under 2 barn per kvinna i genomsnitt. Då minskar befolkningen i landet eftersom det föds för lite barn i landet om det inte flyttar in människor från andra länder. En del rika länder i världen är i denna fas.

3.3 Var bor människor och varför just där? 

Historiskt sett finns det fyra olika faktorer som spelat in gällande var folk vill bosätta sig någonstans: vatten, odling, transport och resurser.

Vatten

Att bo nära vatten har alltid varit viktigt för människan och är det än idag. Sett till hela världen bor väldigt många nära vatten. Över 80 procent av världens befolkning bor mindre än 10 mil från havet. Dessutom bor över hälften av jordens befolkning mindre än tre kilometer från sötvatten. Vattnet har varit till nytta för människor dels som dricksvatten och fiske men även till andra delar som odling och transporter.

Odlingsmark

Människor har historiskt sett bott även i närheten av bra odlingsmark. Det var ännu mer tydligt före den industriella revolutionen då den allra största delen av befolkningen var jordbrukare. När uppfinningar kom och förändrade jordbruket och samhällets transporter så var det inte längre lika viktigt för många människor att bo i närheten av den bra odlingsmarken.

Transport

Transporter är något som också är viktigt för människors bosättning. De tidigaste transportvägarna hänger ihop med vatten. Mycket av transporterna skedde i början via vatten och de första samhällena växte fram vid floder. När samhället utvecklats har transporter fortsatt vara viktigt för var människan bor. Nuförtiden är det inte bara vatten som är viktiga transportleder utan såklart även järnvägarna och stora vägar.

Resurser

Ytterligare en faktor som kan spela roll för var människan bosätter sig är resurser. Om det finns mycket naturtillgångar vid en plats så ökar sannolikheten att där uppstår bosättningar. Dock så har utvecklingen av transporterna gjort att man inte längre behöver bosätta sig nära resurserna. Det kan fortfarande växa upp större bosättningar i närheten av viktiga naturtillgångar, men det är inte lika vanligt längre.

3.4 Befolkningen i världen

Om man tittar på hur befolkningen i världen är fördelad år 2019 i de olika världsdelarna så är det en ganska ojämn fördelning. Den allra största delen av världens befolkning bor i Asien. Där bor ungefär 60 procent av befolkningen, knappt 4,6 miljarder människor. Därefter kommer Afrika med ungefär 1,3 miljarder människor, men här ökar befolkningen som snabbast. På tredje plats kommer Europa med cirka 740 miljoner invånare. Nordamerika har runt 580 miljoner människor och i Sydamerika bor det runt 420 miljoner. Den näst minsta kontinenten sett till befolkning är Oceanien med knappt 40 miljoner invånare. Absolut minst befolkning har Antarktis där det man inte räknar att det bor någon permanent, men runt 1000 personer bor där som forskare.

Länder

Eftersom de flesta människorna bor i Asien så finns det där många länder som har en stor befolkning. Bland de 15 länder som 2019 har den största befolkningen så ligger 10 av dessa i Asien. Däremot om man tittar framåt till de beräknade siffrorna för år 2050 så är det bara 6 länder från Asien bland de 15 länderna med störst befolkning. (Se tabell.)

Städer

Efter industrialiseringen började under 1800-talet så har alltfler människor bosatt sig i städerna. Att människor flyttar in till städerna kallas för urbanisering. Idag bor ungefär hälften av alla världens människor i städer och andelen ökar hela tiden. Det skiljer sig dock mycket mellan länder i världen. I till exempel Sverige och Japan bor över 85 procent av befolkningen i städer, men i Kenya bor endast 25 procent i städer. År 2050 beräknas 70 procent av världens befolkning bo i en stad.

Precis som när det gäller länderna i världen så ligger många av världens största städer i Asien. Det är dock lite svårare att bestämma hur många människor som bor i en stad eftersom stadsgränser kan vara otydliga. Ibland växer flera städer samman till en enda storstad, detta kan då kallas för megastäder eller storstadsområden. Tokyo brukar räknas som världens största stad med en befolkning på över 35 miljoner. Därefter räknar olika källor på sätt. Men bland annat Delhi, Jakarta, Seoul, Shanghai, Kairo, Mexico City, São Paolo, Bombay, New York och Dhaka brukar vara med bland de största städerna i världen. Dock kommer listan över världens största städer förändras i framtiden. Bland annat på grund av att befolkningen växer olika mycket i de olika länderna.

Slumområden

Runt många av världens storstäder växer det fram så kallade slumområden där många av de fattiga människor som flyttar in till städerna tvingas bosätta sig. I slummen är det ofta dåliga förhållanden med väldigt enkla bostäder som ofta är byggda av materialet man får tag i, som till exempel trälådor, plåtbitar och kartonger. Dessutom saknas ofta fungerande vatten- och avloppsystem. Tillsammans med trångboddheten gör det att sjukdomar sprids lätt. Ungefär en miljard människor i världen beräknas bo i slumområden. Olika länder och städer har olika namn på dessa områden. Till exempel i Brasilien kallas slumområden för Favelas och i Bombay kallas det för Dharavi.

Sveriges befolkning

Sveriges befolkning är bosatt enligt ungefär samma sätt som världens befolkning. De allra flesta i Sverige bor utmed kusterna eller i närheten av vatten. Över 70 procent av befolkningen bor max 50 km från kusten. Dessutom är närheten till annat större vatten också vanligt. Utöver vatten är närhet till större transportleder vanligt när det gäller var folk i Sverige bor. Sett till världens länder är Sveriges befolkning ganska liten. Sverige kommer med sina 10,3 miljoner invånare (2019)  runt plats 90 gällande länders befolkningsstorlek.

Befolkningsfördelningen över världen

När man pratar om hur befolkningen är fördelad brukar man använda begreppet befolkningstäthet. Med befolkningstäthet menas hur många invånare det bor i ett land på en viss yta, oftast mäter man det i invånare per kvadratkilometer (inv./km2). Precis som att det skiljer mycket mellan länder i hur stor befolkning man har så skiljer det mycket i hur tätt invånarna bor i ett land. Dessutom så kan det skilja mycket inom ett land gällande hur tätt befolkningen bor. Befolkningstätheten i Sverige är 25,4 inv./km2, men jämfört med till exempel snittet i EU:s medlemsländer som är 117 inv./km2 så det inte så mycket. Världens folkrikaste land, Kina, har en befolkningstäthet på 143 inv./km2 och i världens största land, Ryssland, bor det 9 inv./km2. Det land som har högst befolkningstäthet är Monaco och där bor 15 267 inv./km2. 

På en kvadratmeter får det plats ungefär 10 personer som står. Det innebär att hela världens befolkning skulle få plats på Öland om alla står upp. Det gör ju att det finns stora delar av jordens landmassa som är väldigt glest befolkat. Till exempel så bor 85 procent av Sveriges befolkning på 1,5 procent av ytan. Liknande situationer finns det i många av världens länder eftersom människor gärna bosatte sig i närheten av kusten. I Kina bor det till exempel väldigt många i östra delarna men i de inre västra delarna bland bergskedjorna. Skälen till den ojämna fördelningen av befolkningen i världen hänger ihop med de historiska orsakerna gällande människors bosättning.

Försörjning/odling: Människor bosätter sig vid de platser där man kan försörja sig. Vid de platser som har dåliga odlingsmöjligheter och där det är svårt att försörja sig bor det färre människor. Till exempel

Klimat: En annan sak som spelar stor roll är klimatet. Desto tuffare klimat att bo i ju färre människor bosätter sig där. Till exempel i öknen, på Antarktis eller högt uppe i bergskedjor är det svårt att överleva. Det finns bland annat ett samband mellan höjd över havet och befolkningstäthet. Ju högre över havet, desto färre människor bor det.

Transporter och kommunikation: Om det inte finns bra kommunikationsmöjligheter med vägar, järnvägar, flyg och internet så vill människor inte gärna bo där. Ofta hänger detta ihop med de andra faktorerna.

Eftersom 70 procent av jordens yta är vatten och många delar av de återstående 30 procenten är i princip obefolkade på grund av klimatet och geografin så innebär det att hela jordens befolkning bor på 20 procent av jordklotets yta. 

3.5 Orsaker till befolkningsförändringar

Förändringar i ett lands befolkning beror i huvudsak på två saker, födelsetalsförändring och migrationsförändringar. Gällande födelsetalen finns det födelseöverskott eller födelseunderskott. Detta kan även kallas naturliga befolkningsförändringar. Födelseöverskottet är skillnaden mellan nativitet och mortalitet, alltså mellan födelsetalen och dödstalen. När det föds fler i ett land än det dör så har man ett födelseöverskott. Födelseunderskott blir helt enkelt tvärtom, när mortaliteten är högre än nativiteten i ett land. 

Migrationsförändringar finns också i två varianter, nämligen invandringsöverskott eller utvandringsöverskott. Förändringarna handlar om skillnaden mellan antalet immigranter och emigranter ett land har. En immigrant är en person som flyttar in i ett land medan en emigrant är en person som flyttar ut ur ett land. När antalet immigranter är större än emigranterna så har landet ett invandringsöverskott. Om man har fler emigranter än immigranter blir det ett underskott i befolkningen.

3.6 Migration

När människor flyttar inom ett land eller mellan länder så brukar man prata om migration. Migration handlar helt enkelt om hur människor flyttar på sig. Dels så pratar man om emigration, vilket är utflyttningen från ett land. Och dels så pratar man om immigration, vilket är inflyttningen till ett land. De båda begreppen hänger så klart ihop, när någon emigrerat från ett land blir personen en immigrant i det land den hamnar i. Det kan finnas många olika anledningar eller orsaker till att människor väljer att flytta från ett land till ett annat. Nedan listas de fyra vanligaste:

• Ekonomisk migration: att flytta för att hitta arbete eller för att göra karriär.

• Politisk migration: att flytta för att undvika krig eller slippa bli förföljd på grund av sina åsikter.

• Social migration: att flytta för att vara närmre familj eller vänner eller för att få en bättre livskvalité.

• Miljömässig migration: att flytta på grund av naturkatastrofer som till exempel jordbävningar eller översvämningar.

Push- och pullfaktorer

Det finns givetvis olika faktorer som påverkar människor till att migrera. Man brukar dela in faktorerna i två kategorier, push och pull. 

Push-faktorer innebär saker som ”puttar iväg” människor från ett land. Exempel på detta är arbetslöshet, fattigdom, krig, missväxt, svält, naturkatastrofer, diktatur och personlig ofrihet. Med personlig ofrihet menar man att man blir diskriminerad på grund av till exempel kön, sexuell läggning, etnicitet eller klass. 

Pull-faktorerna är saker som ”drar till” sig människor. De är i princip motsatser till push-faktorerna. Bland pull-faktorerna finns jobb, utbildning, pengar, fred, odlingsmark, mat, demokrati, mänskliga rättigheter och ”reklam”. Med reklam menar man att människor få höra från andra som flyttat att de har det väldigt bra och att fler borde komma till det nya stället. Under svenskarnas emigration till USA för ungefär 100 år sen skrev många så kallade Amerikabrev hem till Sverige för att locka dit sina släktingar och vänner.

Migrationstyper

När man pratar om migration så kan man dessutom dela in migration några olika typer.

•      Permanent migration: Det innebär att man lämnar sin gamla boplats ”för alltid” och bosätter sig någon annan stans.

•      Tillfällig migration: Att man inte tänker sig att flytten ska vara så länge. Man tänker sig återvända hem ganska snart. Till exempel om man flyttar ett tag för ett säsongsarbete.

•      Frivillig migration: När man själv väljer att flytta från sitt hem.

•      Påtvingad migration: När man inte har något val utan måste flytta. Kan till exempel bero på krig i landet.

•      Internationell migration: Då flyttar man från ett land till ett annat land.

•      Nationell migration: Att människor flyttar inom landet.

Migrationsmönster - Flyktingströmmar

Genom historien har människor alltid migrerat i stor eller lite omfattning. Ett av de tidiga exemplen är folkvandringarna som skedde cirka 370 – 600 e Kr då stora grupper flyttade över den europeiska kontinenten. Ett annat exempel är den emigration till Amerika som tog plats i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Då flyttade massor av européer till USA, bland annat över 1 miljon svenskar utvandrade under denna tid. Ända sen det tidiga 1800-talet då urbaniseringen började på allvar har det varit ett mönster i migrationen. Allt fler människor har bosatt sig i städerna och det fortsätter än idag i stor delar av världen. Dessutom skapar katastrofer runt om i världen olika migrationsmönster. Ibland kallas de även för flyktingströmmar. De kan bero på till exempel naturkatastrofer, svält eller krig. Till exempel kom många flyktingar till Sverige i börja av 1990-talet i samband med kriget på Balkanhalvön och likaså har inbördeskriget i Syrien skapat flyktingströmmar i dagens Europa.

Flykting – asyl

Vissa människor som emigrerar räknas även som flyktingar. En flykting är en människa som måste lämna sitt hem på grund av krig, förföljelse eller konflikter. De kan inte heller återvända hem i säkerhet. Beräkningar visar att det finns över 70 miljoner flyktingar i världen. De flesta av dem är dock på flykt inom sitt land, men över 25 miljoner har tvingats lämna sitt hemland. Om man räknas som flykting så har man även rätt att söka asyl i andra länder. Med asyl menas att du har rätt till skydd i ett annat land än sitt hemland.

3.7 Befolkningspyramider

En befolkningspyramid används för att se hur befolkningen är fördelad utifrån kön och ålder i ett visst geografiskt område. Pyramiden består av staplar som visar hur befolkningen är fördelad utifrån kön och ålder. Att det kallas för befolkningspyramid beror på att för vissa länder får diagrammet formen av en pyramid. Ett annat begrepp som kan användas är befolkningsdiagram. Staplarna på den högra sidan av diagrammet visar hur många kvinnor det finns och på den vänstra sidan visas antalet män, i olika åldersklasser. Varje åldersklass har olika intervall, 0-4 år, 5-9 år och så vidare. Med hjälp av diagrammen kan man tolka hur läget är med befolkningen i ett land eller en stad, till exempel andelen som är unga eller gamla och eventuell skillnad mellan könen.

Genom att jämföra olika länders befolkningsdiagram kan man få reda på en del om hur situationen är i dessa länder. Om man jämför bilderna på Sveriges och Mocambiques pyramider som finns nedan ser de ganska olika ut. 

Mocambiques diagram liknar mycket mer en pyramid än Sveriges. Det beror på att befolkningen är annorlunda fördelad i de olika åldersgrupperna i dessa länder. I Sverige är det mycket jämnare mellan åldrarna ända upp till 70-årsåldern. I Mocambique är det betydligt fler unga människor och större skillnad mellan varje åldersgrupp. Av detta kan man dra slutsatsen att medellivslängden i Sverige är hög medan medellivslängden i Mocambique är låg. Att befolkningspyramider ser ut som Sveriges är vanligt för de rika och utvecklade länderna. Likadant är det för de fattigare och mindre utvecklade länderna att deras diagram ser ut som Mocambiques. I de rikare länderna är det ett lågt barnafödande och människor lever länge, men i de fattigare är det högt barnafödande och där lever människor inte lika länge i genomsnitt. Detta kan bero på flera orsaker, till exempel brist på sjukvård och läkemedel, matbrist, krig eller brister i landets utbildningssystem. 

3.8 Problemområden

Världen står inför många svårigheter och problem som kan kopplas till befolkningsfrågan. Några av dessa är: Fattigdom och hälsa, Överbefolkning, urbanisering samt åldrande befolkning.

Fattigdom – Välfärd

Fattigdom är en viktig orsak till många problem i världen och något som påverkar den globala hälsan mycket. Fattigdom och låg medellivslängd hänger ihop. Om man är fattig har man större risk att dö av undernäring, sjukdomar och olika kriser som krig och naturkatastrofer. Vad som räknas som fattigdom kan mätas på olika sätt i olika länder. Att vara fattig i Sverige innebär inte samma sak som att vara fattig i Somalia. Ett mått som gäller i hela världen är det för extrem fattigdom. Om man tjänar mindre än 1,9 dollar per person om dagen så räknas man lever i extrem fattigdom. Utvecklingen i världen gällande extrem fattigdom är positiv. Mellan 2005 – 2015 så halverades den extrema fattigdomen i världen. Dock lever fortfarande ungefär 10 procent, cirka 730 miljoner människor, i världen i extrem fattigdom. Den del av världen där det finns flest människor i extrem fattigdom är södra Afrika där fortfarande 40 procent beräknas som extremt fattiga. Men om man skulle höja nivån för extrem fattigdom till 4 dollar om dagen så skulle helt plötsligt 65 procent av jordens befolkning hamna under den nivån.

Sen är fattigdom mer än bara hur mycket man tjänar. FN har tagit fram ett mått som tar med tillgång till mat och vatten, sjukvård och fungerande levnadsstandard. Mäter man på detta sätt så lever omkring 2,2 miljarder i fattigdom.

Motsatsen till fattigdom kan mätas som välfärd. Välfärden ser väldigt olika ut i länder runt om i världen. I Sverige tar vi det för givet att skola och sjukvård finns tillgängligt för alla medborgarna. I många andra länder kan det skilja sig åt ganska mycket. För att mäta välfärd använder man några olika metoder, bland annat BNP och HDI.

BNP står för bruttonationalprodukt och det är en beräkning av det sammanlagda värdet på alla varor och tjänster som tillverkas i ett land under ett år. BNP kan användas för att jämföra olika länders rikedom med varandra och även för att se hur ekonomin i ett visst land utvecklats mellan olika år. Ofta använder man BNP per capita, BNP per person, när man jämför. Det är helt enkelt landets totala BNP delat med hur många invånare ett land har. BNP är bra om man vill få en enkel koll på hur landets ekonomi är men om man vill ha koll på hur det är socialt i ett land finns det problem med BNP. BNP visar inte hur pengarna är fördelade i ett land. Även om landets BNP per capita är högt kan pengarna vara ojämnt fördelade. Till exempel har USA många fattiga men har en hög BNP per capita. BNP mäter inte heller tillverkning i ett land som man inte tar betalt för som till exempel byteshandel och hemarbete.

HDI står för Human Development Index och har använts de senaste 35 åren av FN för att mäta välstånd och utveckling i olika länder. Det som är bra med HDI är att det förutom att använda BNP även tar med befolkningens förväntade livslängd och utbildningsnivå i beräkningen av landets välfärd. Sverige ligger enligt FN:s mätning år 2019 på 8 plats av världens länder sett till HDI.

Hälsa

Den globala hälsan blir allt bättre i alla delar av världen. Man brukar mäta hälsan inom några olika områden. Det vanligaste området är medellivslängden, den har ökat med 20 år sedan 1960-talet. Medellivslängden i världen ligger på ungefär 70 år. I de flesta länderna under Sahara är medellivslängden under 65 år. I så gott som alla andra länder är medellivslängden över 65 år.

Barnadödlighet är ett annat mått på global hälsa. Det visar hur många barn som dör innan de fyllt fem år. Det positiva är att barnadödlighet minskar i alla delar av världen och att den minskar tre gånger snabbare nu än under 1990-talets början. Trots detta så finns det negativa delar kvar. Varje år dör runt fem miljoner barn innan fem års ålder, det är cirka 16 000 barn varje dag. De flesta dör av sjukdomar och andra orsaker som hade kunnat förhindras. Värst är situationen i länderna under Sahara i Afrika där runt 8 procent av alla barn dör före de fyllt fem. Området med näst högst barnadödlighet är södra Asien i bland annat Indien och Pakistan.

Sjukdomar är ytterligare ett område som man mäter den globala hälsan inom. Det finns många olika sjukdomar som kräver miljontals människoliv varje år. Några exempel är hiv/aids, malaria, tuberkulos och mässlingen. Genom mediciner och vaccination har antalet smittade minskat och dödstalen sjunkit kraftigt. Mellan åren 2000 – 2015 räddades 51 miljoner människor från att dö av malaria, hiv/aids eller tuberkulos. Dessutom beräknas 15 miljoner barn ha räddats genom mässlingsvaccin de senaste åren enligt FN:s uppskattningar. Trots detta lever väldigt många, särskilt i södra Afrika, med sjukdomen hiv/aids. Man tror att 35 – 40 miljoner i världen har hiv/aids och varje år dör runt 1,2 miljoner av sjukdomen.

Överbefolkning

Bara för att ett land har en väldigt stor befolkning som till exempel Kina och Indien så innebär inte det att landet är överbefolkat. För att ett område ska räknas som överbefolkat så ska det bo mer invånare där än vad landet/området kan försörja gällande yta, ekonomi och naturresurser. Det innebär alltså att ett område kan ha ett ganska litet invånarantal men ändå vara överbefolkat. Ett land som har dåliga förutsättningar gällande naturresurser, svag ekonomi och begränsad landyta har svårare att försörja en stor befolkning och kan då lättare komma att räknas som överbefolkat.

Det vanligaste området man pratar om gällande överbefolkning är jordklotet. När jordens befolkning ökat snabbt har människan använt upp jordens resurser i allt snabbare takt. Ett begrepp som ibland kommer upp är ”Earth Overshoot Day” (Den ekologiska skuldens dag). Det är den dagen varje år då människan använt upp naturens årsbudget av förnybara resurser. De senaste åren har denna dag kommit tidigare och tidigare. År 2019 inträffade det redan den 29 juli, vilket var det tidigaste någonsin.

Ett annat uttryck som också används för att visa på människans påverkan på jorden är ekologiskt fotavtryck. Man kan då mäta hur många jordklot man skulle behöva om alla världens människor hade levt likadant som ett visst land. Om man tar Sverige som exempel så hade det behövts ungefär 4 jordklot för att resurserna skulle räcka.

Urbanisering - Landsbygd

I takt med att fler och fler i världen flyttar till städerna och att allt färre bor på landet så uppstår det nya problem och möjligheter. När människor flyttar till städerna kallas för urbanisering. De områden som förlorar sin befolkning kan kallas för landsbygd eller glesbygd. Med glesbygd menas att det är långa avstånd mellan människorna och de saker som människan behöver.

Fördelarna för människor som bor i en stad handlar mycket om närhet. I staden har man oftast nära till sjukvård, skolor, arbete, kultur-och fritidsaktiviteter. Det är även bra för landet som helhet att människor bor nära varandra gällande detta eftersom det blir billigare att hålla igång aktiviteter och tjänster i samhället om det är fler som kan utnyttja det. Nackdelar med att bo i städer kan handla mer om miljö. Det kan vara mycket luftföroreningar, oljud och långt till naturen. Dessutom kan bostadsbrist och trångboddhet vara problem i städerna.

Gällande landsbygden så är det i princip tvärtom med för- och nackdelar. Fördelarna handlar bland annat om miljö då man har nära till naturen, lugnare omgivning samt renare miljö. Nackdelar för de som bor på landet är mycket kopplat till avstånd. Det är längre till viktiga funktioner i samhället som sjukvård, skola, arbete, affärer och kultur- och fritidsaktiviteter. Det är även mer kostsamt för landet om det är för få människor som utnyttjar till exempel en skola eller ett sjukhus. Det blir dyrare att driva sett till hur många som använder dem. Man talar om att landsbygden avfolkas, vilket menas att fler och fler flyttar till städerna. Detta gör att även skatten kan vara högre i de områden där det bor mindre antal människor. Eftersom ett färre antal människor måste betala för att samhällets service ska fungera. I en stad däremot kan oftast hålla lägre skatt eftersom det är fler människor som delar på den totala skattekostnaden i tätbefolkade områden.

Åldersexplosionen

När allt fler människor lever längre i fler och fler länder ökar medellivslängden. Den ökade medellivslängden gör att det finns många fler människor som ska dela på jordens resurser. Det kommer vara ungefär lika stor del barn och unga i världen men andelen som är 60 år eller äldre kommer öka kraftigt. Dessutom föds det i flera av de rikaste länderna för lite barn, vilket gör att det till slut inte kommer finnas tillräckligt med unga människor som arbetar för att kunna ta hand om den allt äldre befolkningen.

 Fattiga och rika

När befolkningen ökar i världen så uppstår det olika följder beroende på om det är ett rikt eller fattigt land. För de rika länderna handlar det om att när det föds för få barn och medellivslängden är hög så blir det en för låg ökning av befolkningen. Då måste en mindre del av landets invånare försörja allt fler av befolkningen. Då är det viktigt med en framgångsrik export och välutbildade invånare. 

För de fattigare länderna är det en snabb befolkningsökning med höga dödstal på grund av bland annat sjukdomar, men födelsetalen är ännu högre. I de här länderna är det en brist på vuxna som kan försörja för den stora mängden barn i landet. Landets pengar räcker inte till sjukvård och utbildning för alla.

3.9 Möjligheter och lösningar 

För att kunna lösa de svårigheter som en ökad befolkning innebär för jorden så finns det olika möjligheter att prova.

Fattigdomsbekämpning

En av de viktigaste lösningar som finns för att minska befolkningsökningen i världen är att se till att antalet människor som lever i fattigdom minskar. Det finns ett tydligt samband som visar att när människor får det bättre ekonomiskt så föder kvinnorna i det landet inte lika många barn som tidigare. Till exempel så låg barnafödandet i Sverige på över 4 barn per kvinna under 1880-talet när de flesta i Sverige inte tjänade så mycket. Nu när Sveriges invånare har fått det bättre ekonomiskt så föder varje kvinna mindre än två barn var. Väldigt många av alla de länder som har det sämre ekonomiskt i världen idag har ett barnafödande på över 3,5 barn per kvinna.

Familjeplanering

Familjeplanering är ett annat sätt att som man kan försöka använda. Det innebär att länder försöker minska barnafödandet genom olika åtgärder. Det kan vara att sprida information om preventivmedel och barnbegränsning till befolkningen. Ett annat exempel är Kinas enbarnspolitik som gick ut på att varje familj bara fick föda ett barn. Denna idé avskaffades 2015 eftersom att det till slut föddes för få barn i Kina för att få en stabil befolkning.

Kunskap och utbildning

Utbildning är en viktig del i att minska befolkningsökningen. Gratis utbildning som är tillgänglig för alla i ett land gör att även flickor får gå i skola istället för att behöva hjälpa till hemma eller jobba med annat. Om fler flickor får en utbildning så ökar möjligheterna att de får ett jobb som kräver utbildning. Då kommer dessa flickor inte föda barn så tidigt eftersom de arbetar och då kommer varje kvinna inte föda så många barn. Det är även viktigt att hålla kvar sin utbildade befolkning i landet. Annars kan landet drabbas av så kallad ”brain drain”. Brain-drain innebär att de högutbildade människorna i ett land flyttar till ett annat land. Då förlorar man de människorna med bäst kunskaper som kunde utvecklat landet bäst.

Effektivisering och miljötänkande

Förbättringar av vårt sätt att leva kan lösa en del av problemen som uppstår med en ökande befolkning. Om man kan göra jordbruket effektivare så att vi kan få ut mer mat av den odlingsmark som finns så ökar mattillgången. Nya sätt att odla eller nya metoder att gödsla kan vara en metod. Dessutom kan genmanipulerade grödor lösa vissa problem. Till exempel om man kan framställa ris som klarar växa utan så stort behov av vatten eller att utveckla en potatissort som klarar fler klimat. Man kan även utbilda människor i nya former av jordbruk så att de får ut mer av sin odling eller att de kan odla en annan sorts grödor för att få bättre skördar.

En effektivisering av hur vi använder vatten och energi kan också bidra till lösningar. Om man använder mindre vatten i produktionen så räcker vattnet till fler. Det kanske kan renas bättre i vissa länder för att sen kunna återanvändas. Mer miljövänlig energi som fler lätt kan få tillgång till kan göra det möjligt för fler länder att bli miljövänligare. Det gör att klimatförändringarna kan hållas nere och då ökar möjligheterna till stabila skördar i fler länder.