Politiska ideologier

Liberalism

Liberalismen började växa fram i slutet av 1700-talet och i början av 1800-talet. Liberalismen anser att både samhället och människorna i det utvecklas bäst i frihet. Ordet liberalism kommer från latinska liber, vilket betyder fri. Dessa tankar om människors frihet växte sig stark hos de som tyckte det nya industrialiserade samhället var bra. De tyckte att det gamla ståndssamhället där adel och präster hade störst makt var fel uppbyggt och istället skulle alla få vara med och bestämma på ett mer demokratiskt jämlikt sätt. 

Liberalismen anser det är viktigt med yttrandefrihet, tryckfrihet, religionsfrihet och näringsfrihet. För att detta ska fungera så var det viktigt att staten inte fick för stor makt, om statens makt är för stor kan människor tvingas till sådant de inte skulle gjort om de fick bestämma själva. Staten ska kontrolleras genom att alla människor fick vara med att rösta fram vem som ska styra landet. Om detta ska fungera var det nödvändigt med allmän och lika rösträtt och de övriga tidigare nämnda friheterna. För att kunna kontrollera att staten inte utnyttjar sin makt så måste invånarna kunna granska vad staten gör och för att kunna göra detta var det viktigt att människor fick rätt att utbilda sig. De ansåg att skolan var viktig. 

Många av de som stödde de här idéerna i början var affärsmän och industriägare som kom fram i samband med industrialismen. De tyckte också det var viktigt att människor själva fick bestämma över det man ägde eller vad man ville göra med sin lön. Några av de som kom med idéer till liberalismen var John Locke, Adam Smith och John Stuart Mill vilka levde under 1600-talet fram till 1800-talet.

Konservatism

Konservatismen växte fram som ett svar på revolutionerna som skedde i Europa under 1700-talets slut, till exempel franska revolutionen 1789 och den industriella revolutionen. Före den franska revolutionen hade kungahusen styrt många länder men under den franska revolutionen avskaffades kungens makt och både kungen och tusentals adelsmän avrättades. Detta gjorde att många inom adeln och kungahusen i övriga Europa såg sig hotade av dessa förändringar. De ville inte att deras länder skulle förändras på samma sätt som i Frankrike. 

Rädslan för alltför snabba förändringar gjorde att tankar och idéer om att man borde konservera, bevara, det som är bra i samhället växa fram. För att samhället ska vara så stabilt som möjligt ska man endast förändra det långsamt så att alla i landet hinner med på förändringarna. Att bevara traditioner var viktigt, till exempel så var det mannen som tog han om familjen och kvinnan skulle sköta hem och barn. Gällande makten i samhället skulle de som enligt traditionen tidigare haft makten fortsätta vara viktiga för ett lands styrelse. Det var religionen, kungen, försvaret och familjen. 

Liksom liberalismen anser de konservativa att människan fritt ska äga det man jobbat ihop. Den som sedan tidigare äger mycket ska få fortsätta med detta. Till exempel adeln skulle få behålla sina rikedomar och inte riskera förlora dem som i Frankrike. Även likhet inför lagen var något som både liberalism och konservatism tyckte var viktigt. Dock ansåg de konservativa att de som tidigare skött rättvisan i ett land ska fortsätta med det. Det skulle vara kungen, militären och kyrkan som skötte den biten. En som kom med idéer till konservatismen var Edmund Burke, han levde 1729-1797 och var kritisk till franska revolutionen.

Socialism och kommunism

Socialismen växte sig stark under mitten av 1800-talet under den industriella revolutionen. Arbetarna i fabrikerna fick arbeta i dålig och farlig arbetsmiljö under långa arbetsdagar till en låg lön. År 1848 gav Karl Marx och Friedrich Engels ut boken ”Det kommunistiska manifestet”. De beskrev i den att samhället är uppdelat i två klasser, arbetarna och borgarna. Borgarna var bland annat de nya fabriksägarna som blev allt rikare, de kallades även för kapitalister. Arbetarna ägde i princip ingenting och utnyttjades av fabriksägarna. Arbetarklassen blev bara fattigare och fattigare. Denna orättvisa fördelning i samhället där några få ägde mycket och den största delen av befolkningen ägde väldigt lite var enligt Marx och Engels väldigt orättvist. 

Orättvisorna i samhället gjorde att nya politiska idéer uppstod bland arbetarna. Idéerna blev till socialismen som syftar på ordet gemensam, vilket betyder "social". De ansåg att inga privatpersoner skulle få äga fabrikerna utan istället skulle alla äga allt tillsammans. För att detta ska bli möjligt måste staten ha mycket makt. Staten ska samla in allt som människor behöver och sen fördela det rättvist mellan befolkningen efter människornas behov. Alla ska bidra efter sin förmåga. Kan man arbeta mycket så gör man det men de som inte kan arbeta mycket ska inte behöva det. Lika för alla, till exempel att alla har rätt att arbeta och att få leva ett lika bra liv. 

Inom socialismen blev man efter ett tag oense om vilken väg man skulle gå. Det uppstod en socialdemokratisk sida som ville förändra långsammare och på demokratiska vägar. Det fanns även en sida som ville förändra samhället fort och genomföra en revolution. De kallade sig för kommunister.

Ekologism

Ekologismen uppstod under slutet av 1900-talet som ett svar på det industrialiserade samhället och dess följder. Under den utveckling som varit hade människor fått det bättre men samtidigt hade miljön blivit kraftigt skadad. Utsläpp från fabrikerna och föroreningar hade skadat både människor och djur för att skapa större ekonomiska vinster. 

Det växte fram mer miljöinriktade rörelser som tyckte att man måste satsa på en mer hållbar utveckling av samhället där ekonomiska framsteg inte fick gå ut över vår miljö. Det är viktigt både för de som lever nu och för kommande generationer. Det är viktigt att tänka mer ur ett kretsloppstänk där allt vi gör nu finns kvar på ett eller annat sätt i framtiden.

Fascism och Nazism

Fascismen uppstod under 1800-talet slut och början på 1900-talet och vilar bland annat på Charles Darwins idéer om evolutionsteori. Darwin menade att den art som var bäst lämpad att överleva på jorden klarar sig bäst och andra arter dör ut. Under slutet på 1800-talet var det många som var fattiga och hade det svårt i Europa. Då tog vissa människor Darwins idéer och förde över dem till samhället i stort. De menade då att vissa människor och samhällen var sämre än andra och hade sämre egenskaper och därför klarade sig dåligt i samhället. Man delade in människor efter ras och ansåg att den vita rasen var bäst och andra raser sämre, allra sämst ansåg de att den svarta rasen var. Likadant tänkte man om andra samhällens kulturer, att de var sämre och att det inte gjorde något om de försvann. Dessa idéer om att en ras är sämre än en annan kallas idag för rasism. Ur dessa rastankar växte nazismen fram med mer rasistiska idéer än fascismen. 

Både fascister och nazister tycker att statens intressen är det de viktigaste. Individers friheter och rättigheter är inte lika viktiga. Det är ledarna i landet som har all makt, alltså en diktatur. De personer som ledarna anser vara bäst gynnas av ledarna medan de andra ofta saknar friheter och rättigheter.