Koordinatsystem: Kallas även för gradnät. Består av längdgrader och breddgrader och används för att hitta en särskild punkt på jordytan.
Längdgrad: Kan även kallas för longitud. Är de strecken i gradnätet som går från nordpolen till sydpolen. Gradantalet är mellan 0 – 180 grader, antingen östlig längdgrad (ö.l.) eller västlig längdgrad (v.l.).
Breddgrad: Kan även kallas för latitud. Är de strecken i gradnätet som går i östlig och västlig riktning. Gradantalet är mellan 0 – 90 grader, antingen nordlig breddgrad (n.b.) eller sydlig breddgrad (s.b.).
Ekvatorn: Breddgraden som går på mitten av jordklotet och delar upp breddgraderna i sydliga och nordliga breddgrader. Den har gradantalet 0°.
Greenwichmeridian: Längdgraden som har gradantalet 0° och delar upp längdgraderna i östliga och västliga längdgrader. Denna linje går bland annat genom London. Kallas även ibland för nollmeridianen.
Datumgräns: På motsatta sidan av Greenwichmeridianen finns denna längdgrad som har gradantalet 180°. Det är den tänkta platsen där man växlar dag från till exempel söndag till måndag.
Tidszon: Ett område på jorden som har samma tid. Det finns 24 stycken och de baseras på längdgraderna.
Sydpol/Nordpol: Längst nere i syd på jorden på Antarktis finns sydpolen och längst uppe i norr på Arktis finns nordpolen. Dessa punkter har 90° som breddgrad.
GIS: Geografiska informationssystem.
Karta: Avbild av jordytan.
Tematisk karta: En karta som handlar om ett särskilt ämna, till exempel en befolkningskarta.
Skala: En karta visar länder i olika förminskningar. Om en karta är i skala 1:10000 så är varje centimeter på kartan 10000 centimeter i verkligheten.
Väderstreck: Det finns fyra olika väderstreck - nord, syd, öst och väst.
Jordskorpa: Det yttersta lagret på jordklotet. De olika kontinentalplattorna ligger som pusselbitar här.
Kontinentalplatta: De olika pusselbitar som jordskorpan och översta delen av manteln består av. Det finns sju större och flera mindre.
Mantel: Det mellersta lagret av jordklotet. Finns två delar, en inre och en yttre.
Kärnan: Det innersta lagret av jordklotet. Finns två delar, en inre och en yttre.
Spridningszon: De områden där kontinentalplattorna glider ifrån varandra.
Kollisionszon: De områden där kontinentalplattorna krockar med varandra.
Förkastningszon: De områden där kontinentalplattorna rör sig jäms med varandra.
Bergskedjebildning: När jordplattorna trycks mot varandra så bildas det bergskedjor. Kan även kallas för bergskedjeveckning.
Jordbävning: Uppstår när jordens plattor möts och de spänningar som uppstår släpper.
Magma: Massan inne i jordens mantel som kommer upp vid vulkanutbrott. Då kallas den för lava.
Vulkan: En öppning i jordytan där magma kan komma upp.
Exogena krafter: Ett annat namn för de yttre krafterna.
Endogena krafter: Ett annat namn för de inre krafterna.
Vittring: En kraft som långsamt bryter ner jordytan. Finns i mekanisk och kemisk variant.
Mekanisk vittring: Det är antingen solsprängning eller frostsprängning.
Frostsprängning: Vatten i sprickor som fryser spränger stenar.
Solsprängning: Stora skillnader i temperatur gör att berg kan spricka.
Kemisk vittring: När kolsyra bryter ner sten på jordytan.
Erosion: Kraften som långsamt bryter ner jordytan. Finns som flod, vind, våg is och regn.
Transport: Materialet som eroderat förflyttar sig någonstans.
Avlagring: När det eroderade materialet inte transporteras längre och istället stannar på en ny plats.
Delta: När en flod delar sig i flera förgreningar när den når havet eller en sjö.
Ö: Landmassa omringat av vatten.
Holme: Liten ö, ofta obebodd.
Atoll: En ö formad som en ring med en lagun inuti. Är uppbyggd av koraller.
Vik: En plats där vatten buktar in vid kusten.
Bukt: En bredare och grundare vik.
Fjord: En djupare och smalare vik.
Halvö: Landmassa som är omringad av vatten på tre sidor.
Sund: Smalare vatten mellan två landmassor.
Näs: Ett smalare område som binder ihop två landmassor. Kan även vara en långsmal halvö.
Udde: En mindre halvö.
Kanal: En konstgjord vattenväg som binder samman två vattenmassor.
Vattendrag: En sötvattenmassa som rinner från högre områden till lägre. Finns i varianterna flod, älv och å.
Älv: Vattendragen i norra Sverige brukar kallas detta. Oftast större än en å.
Å: Vattendragen i södra Sverige brukar kallas detta. Oftast mindre än en älv.
Flod: Vattendragen utanför Norden brukar kallas för detta.
Meander: En slingrande del av en flod med många kurvor som har skapats av erosionen.
Sjö: Vattensamling som inte är en del av havet och inte är ett vattendrag. De består oftast av sötvatten. Kallas även för insjö.
Hav: Vattenområde som skiljer kontinenterna åt. Består av saltvatten.