5. Vår miljö

5.1 Kretsloppssamhället

För att se till att jordens resurser ska räcka till i framtiden måste vi skapa ett kretsloppssamhälle. Livet på jorden är helt beroende av solen. Utan värmen från solen skulle vår planet vara en kall, ogästvänlig plats, utan möjlighet till liv. Det är solen som driver de flesta av naturens kretslopp. Kretsloppen i naturen utmärks framförallt av två saker: Ingenting försvinner och allting sprids.

Ingenting försvinner. Ta till exempel ett träd. Trädet börjar som ett frö som gror i marken. Trädet växer under många år, för att till slut vissna, förmultna och bilda ny jord som sedan nya frön kan växa i.

Allting sprids. När man eldar trä bildas rök, aska och andra smutspartiklar. Vinden sprider detta till andra platser. Askan och smutsen kan sedan via regnet transporteras vidare ut i bland annat olika vattendrag.

Om jordens resurser och råvaror ska räcka till i framtiden måste vi försöka efterlikna de naturliga kretsloppen. När samhället är bra på att återanvända och återvinna allt material vi använder och föra tillbaka detta till naturen, har vi skapat ett kretsloppssamhälle. Ett samhälle där man tar hänsyn till jordens naturliga förutsättningar och där det inte finns någon risk för att jordens tillgångar kommer att ta slut.

5.2 Människans samhällen och deras miljöpåverkan

Människan har i alla tider påverkat sin miljö på olika sätt. Olika samhällen och människors sätt att leva, människans livsvillkor, sätter olika spår i miljön. I detta avsnitt får du läsa om några av dessa.

Jägar- och samlarsamhället

För mer än 10 000 år sedan levde människorna genom att jaga, fiska samt att samla rötter, frukter och frön av olika slag. Ett sådant sätt att leva kan inte försörja så många människor. Man kan säga att människan på ett annat sätt än i dag, levde i harmoni med naturen och sin livsmiljö. Människan levde ett nomadliv där man inte var bofast utan istället flyttade runt på jakt efter nya byten att jaga.

Som samlare och jägare var människan helt beroende av naturen och var själv en naturlig del av denna. Det finns i dag få samhällen i världen som man kan säga är utpräglade jägar- och samlarsamhällen. Några exempel som finns kvar idag är vissa folkgrupper i Amazonområdet i Sydamerika samt de inre delarna av Nya Guinea i Sydostasien.

Även om jägar- och samlarsamhället inte påverkade sin miljö negativt i så stor utsträckning så kunde framförallt jakt på storvilt leda till vissa djurarters utrotning. Det var trots detta i huvudsak ett kretsloppssamhälle, där människan inte påverkade miljön i särskilt stor utsträckning.

Jordbrukssamhället

För cirka 10 000 år sedan skedde människans första riktigt stora ingrepp i miljön. Människan lärde sig att odla och bruka jorden samt att tämja boskap. Detta skedde vid flodslätter, där jorden var extra bördig, och där man kunde odla med hjälp av konstbevattning. Denna "agrara revolution" (jordbruksrevolution) ledde även fram till en allt snabbare befolkningsfolkökning. Tillgången på mat ökade vilket gjorde att människorna kunde bli fler.

Människan blev bofast då matproduktionen var knuten till en viss plats vilket också påverkade miljön på ett negativt sätt. Det är nu problemen med jordförstörelse börjar. Överbetning, avskogning, konstbevattning och försaltning är några av de ingrepp människan gjorde i naturen.

Jordbrukssamhällets överskott på mat ledde fram till att vissa människor i samhället kunde ägna sin tid till annat än att skaffa mat. De blev specialister som kunde syssla med handel och hantverk. Detta var en viktig förutsättning för den industriella utvecklingen.

Industrisamhället

Den industriella utvecklingen tog fart på allvar för cirka 200-300 år sedan. Då skedde människans andra stora ingrepp i miljön. Man började i allt större utsträckning använda maskiner av olika slag när man skulle tillverka varor. Samhället gick från hantverksproduktion till industriproduktion. Man utnyttjade ångkraften i dessa maskiner. Ångkraft man fick genom att elda kol. Även järn- och ståltillverkningen skedde med hjälp av kolkraft vilket ledde till stora utsläpp av miljögifter av olika slag.

Samtidigt som den industriella utvecklingen tog fart förbättrades gradvis livsvillkoren för många människor eftersom man utvecklade ett större medicinskt kunnande. Människorna koncentrerades även alltmer till städerna där industriproduktionen skedde. Det ledde till en ökad urbanisering (folk flyttade från landsbygden till städerna).

Nutiden - ett IT- och tjänstesamhälle

Då allt fler människor flyttade in till städerna och större samhällen skapas behövdes inte enbart industriarbetare utan man behövde även olika typer av tjänster. Tjänster som lärare, administratörer, sjuksköterskor, poliser, lokförare och många andra yrken. Denna utveckling pågår än idag med en ökad specialisering.

Under senare år har IT-samhället lett fram till att allt fler människor försörjer sig genom att utföra tjänster av olika slag. I IT- och tjänstesamhället har människan även blivit mer medveten om de problem som industrisamhället fört med sig. Inte minst dess miljöproblem.

Framtiden - ett kunskapssamhälle?

Hur framtidens samhällen kommer att se ut vet ingen. Men mycket talar för att vi framtiden kommer vara mindre bundna till en viss arbetsplats. Kanske kan vi arbeta mer hemifrån? I en datoriserad IT-värld med goda kommunikationer skapas många möjligheter att arbeta på olika platser.

De kunskaper man har skaffat sig behöver förmodligen förnyas och uppdateras allteftersom samhället förändras. Då utvecklingen sker allt snabbare blir det kanske viktigare i framtiden att fortbilda sig och lära sig nytt flera gånger under sin livstid.

Kanske är vi på väg in i ett kunskapssamhälle? Ett kunskapssamhälle som tar större hänsyn till naturen och som på sikt leder in oss i ett nytt kretsloppssamhälle?

5.3 Energikällor

Solen ger med sina strålar energi till många av jordens naturliga processer. Solstrålarna värmer upp luften, marken och vattnet. Detta leder till väder och vind som skapar vågor, strömmar och nederbörd. Genom växterna så binds en del av denna energi i levande och dött material. Denna bundna energi ger oss mat och bränsle för att vi ska kunna överleva.

När vi behöver mer kraft än vad människans muskler ger oss har vi använt oss av djur, men också av eld för värme och maskiner för att utföra arbetet åt oss. Det finns olika energikällor som människan har använt för att värma sig och ge sina maskiner kraft.

Förnybara och icke förnybara energikällor

Jordens olika energikällor brukar delas upp i två olika huvudgrupper; förnybara energikällor och icke förnybara (eller ändliga) energikällor. Förnybara energikällor är sådana som inte kan ta slut inom en mycket lång framtid, nästan hur mycket vi än använder dem. Dessa är solkraft, vindkraft, vattenkraft och geotermisk energi.

Sedan finns det även förnybara energikällor som är oändliga om vi inte använder dem för mycket och om vi tar hand om dem ordentligt. Biobränslen som till exempel ved, flis, biogas och etanol är exempel på dessa.

Icke förnybara energikällor är de så kallade fossila bränslena; olja, kol och naturgas. Även kärnkraft brukar räknas till icke förnybara energikällor och ibland även torv.

(I kapitlet om Naturens resurser kan du läsa mer om olika energikällor.)

5.4 Energin

För att skapa en framtida hållbar utveckling bör vi utnyttja de energirika resurser som finns för ekonomins skull, men dessutom använda de naturliga kretsloppen så mycket som möjligt för att inte miljön ska skadas för alltid. Det finns en rad olika miljöproblem orsakade av vår energianvändning, men det finns också många åtgärder för att minska eller komma tillrätta med problemen.

Global uppvärmning - växthuseffekten

Vissa gaser kan släppa igenom kortvågig strålning från solen men även stänga inne långvågig strålning. Gaserna lägger sig som ett skyddande hölje runt jordklotet. Höljet av gas förhindrar värme att stråla ut från jorden. Det är samma princip man använder i ett växthus där växthusets väggar och tak fungerar som ett hölje runt huset. De gaser som har denna förmåga är framförallt vattenånga och koldioxid. Koldioxid bildas när man förbränner kol eller material som innehåller kol. Det är framförallt de fossila bränslena som bildar koldioxid men även biobränslen.

Det forskarna är alltmer oroliga för är att växthuseffekten leder till global uppvärmning och att det i sin tur höjer medeltemperaturen på jorden. Det är viktigt att komma ihåg att vi behöver den naturliga växthuseffekten på jorden. Utan växthuseffekten hade det varit alldeles för kallt för liv på jorden. Det forskarna talar om är en förstärkt växthuseffekt som är orsakad av människan.

Det är svårt att riktigt veta vad följderna av denna temperaturhöjning skulle bli men global uppvärmning räknas idag som ett stort hot mot vår miljö. Exempelvis befarar man att delar av inlandsisarna samt glaciärarena kan smälta vilket leder till stigande havsyta vilket i sin tur gör att låglänta kustområden översvämmas. Man tror också att förekomsten av extremväder som torka, oväder som stormar och orkaner kan öka på grund av uppvärmningen.

För att komma tillrätta med människans påverkan på den globala uppvärmningen måste man på något sätt begränsa utsläppen av växthusgaserna, främst koldioxid och metan.

Försurning

När vi förbränner framförallt de fossila bränslena (kol, olja och gas) bildas bland annat svaveldioxid. Svaveldioxid tillsammans med syrgas och vatten som naturligt finns i luften bildar svavelsyra. Svavelsyra är en mycket stark syra som leder till att skogar och sjöar blir försurade, vilket i sin tur leder till att träden dör och att livet i sjöarna försvinner.

För att minska effekterna av försurningen, kan man använda sig av kalkning. Då sprider man ut kalk i naturen och över sjöarna. Oftast använder man flygplan eller helikoptrar för att sprida ut kalken. Kalken hjälper till att neutralisera syran och på så vis kan djur och växtliv återhämta sig.

Utsläpp av miljögifter

Svaveldioxid är farligt för oss människor. När vi andas in luft som innehåller svaveldioxid påverkar de våra luftvägar. Man kan få lunginflammation eller i värsta fall drabbas av emfysem. I flera av världens större städer är dessa utsläpp ett stort bekymmer och städerna är inneslutna i en dimma eller en smog av smutspartiklar. Många människor använder munskydd för att försöka skydda sig från den dåliga luften. Svaveldioxid bidrar även till försurningen av vatten och mark.

Kväveoxid bildas vid förbränning av framförallt fossila bränslen. Kväveoxid bidrar till försurningen och till övergödningen av våra vattendrag.

Koldioxid bildas vid förbränning av framförallt fossila bränslen. Koldioxid bidrar till den globala uppvärmningen och är giftigt för människor att andas in.

För att minska effekterna av miljögifterna kan man dels förbjuda användningen av de mest skadliga av dem eller se till att kraftigt minska användningen. Man har också satsat mycket resurser på att rena utsläppen och via teknikutveckling få fram nya metoder för utsläppsminskningar.

En annan sak man prövar är att genom samhällsplanering försöka minska användningen av de skadliga energityperna till förmån för de mer miljövänliga. Det kan man göra via exempelvis olika skatter och bidrag. Exempelvis att ge bidrag till människor som installerar solceller hemma eller att ha höga skatter på bensin och diesel.

5.5 Bostäderna

Vi använder mycket energi för uppvärmningen av våra bostäder samt för att hålla igång olika hushållsapparater. Många av problemen som energianvändningen ger upphov till gäller därför även för våra bostäder.

Avfall

Vi producerar genom vår livsstil stora mängder avfall och sopor. Vi köper industrins produkter som är förpackade i olika typer av förpackningar. Förpackningarna är ofta av papper, glas, plast eller metall. När vi sedan slänger dem kan skadliga ämnen komma ut i naturen och i värsta fall bildas stora sopberg.

I de rikare länderna, till exempel Sverige, har man satsat på att bygga upp ett system för återvinning och återanvändning. I Sverige är det vanligt att man i hushållen sopsorterar och vi har många återvinningsstationer för att ta hand om förpackningarna. Exempelvis finns det ett pantsystem för återanvändning av glasflaskor och återvinning av plasten i plastflaskor.

Sopor och hushållsavfall kan man också använda för att skapa ny energi. I värmekraftverk kan man bränna sopor och i biogasanläggningar kan man via olika förruttnelseprocesser skapa biogas.

Avloppsvatten

Vi använder mycket vatten för vår hygien och i vår matlagning. Avloppsvattnet som hushållen förbrukat måste tas om hand på något sätt. I värsta fall släpps avloppsvattnet direkt ut i naturen igen och kan då orsaka övergödning. Det kan också ge upphov till olika sjukdomar som exempelvis kolera. Via vattnet förs även olika giftiga kemikalier ut i naturen igen.

I många länder har man byggt upp ett system med reningsverk för att minska problemen som avloppsvattnet ger upphov till. Men i många länder fungerar inte detta och man renar inte avloppsvattnet tillräckligt eller i värsta fall inte alls.

Energieffektivisering

En annan sak som på senare år har förts fram är att vi alla måste bli mer sparsamma när det gäller energianvändningen. Man satsar på teknikutveckling för att skapa allt energisnålare hushållsapparater och energisnåla hus. Exempelvis strävar man efter att byta ut de energikrävande glödlamporna mot mer energisnåla, så kallade lågenergilampor.

Vid husbyggande utvecklar man nya isoleringsmaterial och nya byggmetoder för att få fram mer energisnåla hus. Man bygger även in olika tekniska lösningar för att underlätta för människor att minska sitt energibehov.

Samhällsplanering

Det är också möjligt att via samhällsplanering försöka minska användningen av de skadliga energikällorna till förmån för de mer miljövänliga. Exempelvis genom olika skatter och bidrag.

Många i Sverige har till exempel bytt ut sina oljepannor, som tidigare stod för en mycket stor andel av all uppvärmning i småhus, mot mer miljövänliga alternativ som till exempel bergvärme. När man bygger städerna kan man via stadsplanering se till att öka de gröna ytorna genom att anlägga parker och områden med växtlighet för att förbättra luftkvalitén.

5.6 Industrin

Våra industrier använder mycket energi vid tillverkning av olika produkter. Många av problemen som energianvändningen ger upphov till finns därför även i industrin.

Råvaror - gruvor

De varor som industrin producerar har sitt ursprung i naturen. Olika råvaror förädlas till nya produkter som man sedan säljer. Många råvaror utvinns ur naturen genom att man gräver upp dem och då skapar man gruvor.

Gruvdriften är en förutsättning för att tillverka olika industriprodukter men den ger även upphov till olika lokala miljöproblem. Dels sker ju ett ingrepp i naturen genom att man tar bort skogen och jorden när man gräver och dels används stora mängder vatten vid gruvdriften. Vatten som sedan inte alltid renas innan det kommer ut i naturen igen. I vattnet medföljer olika typer av kemikalier som använts i gruvdriften. Kemikalier som sedan kan sprida sig via grundvattnet.

Vid dagens moderna gruvor, i de rika länderna, tar man mer hänsyn till miljön än man gjorde tidigare. För att driva en gruva i Sverige idag krävs speciella tillstånd. Dessa tillstånd bestäms av särskilda miljödomstolar.

Förpackningar

Industrins varor förpackas i många olika material. Främst papper, plast, glas och metall. Förpackningarna används av företagen i reklamsyfte, de vill få oss att köpa deras produkter. De olika förpackningarna ger i värsta fall upphov till stora sopberg om de endast deponeras vid olika soptippar. I rikare länder försöker man bygga upp olika system, som att återvinna och återanvända förpackningar, för att minska deras miljöpåverkan.

Minskat ozonskikt

I jordens atmosfär finns gaser som skyddar jorden från solens farliga ultravioletta strålning. Det är samma strålning som gör att vi blir brunbrända när vi solar. I små mängder behöver vi denna strålning. Den bildar bland annat D-vitamin i huden. Men om man drabbas av för mycket av strålningen kan man få hudcancer.

Ozon är en av de gaser som är viktiga för att skydda oss från solens farliga strålar. Vid utsläpp av andra gaser som till exempel freoner, förr användes freonerna i kylskåp och sprayburkar, har man försvagat ozonskiktet i atmosfären. Detta påverkar i sin tur instrålningen från solen som blir mer skadlig för människan. Numera har man begränsat användningen av freoner och ozonhalten i atmosfären har ökat igen.

Miljömärkning

För att underlätta för konsumenterna att göra mer medvetna miljöval när de ska köpa industrins produkter, och på så sätt driva på utvecklingen av mer miljövänliga alternativ, finns olika miljömärkningar. Det är märken som man ger olika varor och som syns på deras förpackningar.

Exempel på miljömärken är: Svanen, Bra Miljöval och EU Ecolabel. De är seriösa och oberoende märken som finns på många varor och tjänster. De tar bland annat hänsyn till energianvändning, klimatpåverkan, användning av miljöfarliga kemikalier, utsläpp till luft, vatten och mark, resursanvändning samt avfallshantering.

Samtidigt ska man som konsument vara medveten om att det finns en hel del andra märken och symboler som inte är ”äkta” miljömärken. Det kan till exempel vara märken som företag själva sätter på sina produkter för att de ska framstå som mer miljövänliga än de i själva verket är.

Energieffektivisering

Energi är dyrt. Om en industri kan minska sitt energibehov kan de tillverka sina varor billigare. Därför sker en ständig teknikutveckling där man försöker hitta energisnålare maskiner och tillverkningssätt. Mycket av den energi vi producerar används inte, den tas inte tillvara. Energin går förlorad då man via elledningar transporterar den långa sträckor.

Samhällsplanering

De styrande i samhället kan också via samhällsplanering med olika skatter och bidrag påverka användningen av miljövänliga produkter. Ett exempel på detta är skapandet av ett system med utsläppsrättigheter. Systemet bygger på att industrin ska minska sina utsläpp av framförallt växthusgaser, till exempel koldioxid. De industrier som lyckas minska sina utsläpp blir belönade ekonomiskt medan de som inte lyckas, eller ökar sina utsläpp, blir bestraffade.

5.7 Transporterna

Vid våra transporter använder vi energi. Fortfarande står trafiken för en mycket stor andel av de farliga utsläppen och är idag baserad främst på fossila bränslen, framförallt olja. Det är industrins behov av att transportera sina råvaror och produkter över jordytan, men även de enskilda människornas resande, som skapar problemen ur miljösynpunkt.

Vägar och järnvägar

Att bygga vägar och järnvägar innebär ett stort ingrepp i naturen. Vägarna tar plats och man hugger ner skog för att bereda marken för vägen. På så vis blir vägen ett direkt ingrepp i naturen och livsmiljön. Samtidigt har vi behov av vägar för att kunna transportera varor och människor.

Vägar påverkar den lokala miljön på flera sätt: buller, smutspartiklar och avgaser är några exempel. Dessutom transporteras även miljöfarligt gods på vägarna, och det finns alltid risk för olyckor där olika gifter i värsta fall kan spridas ut i naturen.

Avgaser

Transporternas enskilt största miljöpåverkan är de avgasutsläpp de ger upphov till. Trafiken släpper ut stora mängder miljögifter som till exempel svaveldioxid, koloxid och koldioxid för att nämna några. De flesta båtar, bilar och flygplan använder sig av fossila bränslen vilket är bränslen som inte är bra ur miljösynpunkt.

Transporterna bidrar till att luftkvalitén i många av världens större städer är mycket dålig. I flera städer bildas smog (dimma) av smutspartiklar som är farlig att andas in. Det är bland annat därför en del människor använder munskydd i dessa städer. Avgaserna bidrar även till växthuseffekten.

Alternativa drivmedel

För att minska utsläppen och beroendet av de fossila bränslena vid transporter gör man försök att ta fram motorer som kan utnyttja andra drivmedel. Etanol är ett sådant exempel. Etanol kan göras på en mängd olika växter som raps, majs, spannmål och sockerrör. Etanol är därför en förnybar energikälla och dessutom släpper etanol inte ut lika mycket avgaser som de fossila bränslena. En annan lösning är att man utvecklar elbilar som kan drivas av miljövänligare energi alternativ. En elbil ger inte heller upphov till några avgaser.

Tåg

Tåg kan vara eldrivna men drivs även med hjälp av diesel vilket är ett oljebaserat drivmedel. Många menar att tåg, då de drivs med el, är det mest miljövänliga transportalternativet. Tågen kan även transportera tunga laster. Samtidigt är tågen begränsade, då de är knutna till järnvägsrälsen, och man måste lasta och lossa varor från tågen. Detta gör ofta tågtransporterna dyrare än de mer flexibla lastbilstransporterna.

Kollektivtrafik

Genom att bygga ut kollektivtrafiken (tåg, buss, tunnelbana osv), och se till att fler människor väljer detta transportsätt kan man även minska utsläppen av avgaser. En buss som transporterar 50 personer släpper ut mindre än 50 personbilar.

Energieffektivisering

Om man kan få fram bilar, båtar och flyg som kräver mindre bränsle blir det billigare och även mer miljövänligt. Det sker hela tiden en teknikutveckling där man försöker få fram bränslesnålare motorer. Moderna bilar släpper ut mindre mängder avgaser än äldre bilar. Man bygger bland annat in katalysatorer i bilar som tar bort en del av de farliga avgaserna.

Samhällsplanering

Man kan också via samhällsplanering se till att minska behovet av bilar. Hur bygger vi våra städer? Genom stadsplanering kan man se till att bygga ut kollektivtrafik och cykelvägar. På så vis kan man bidra till att minska utsläppen av de miljöfarliga avgaserna. Man kan även fatta medvetna beslut om att använda närodlade produkter vid matproduktion för att ytterligare minska transportbehovet.

5.8 Jordbruket

I jordbruket och industrier kopplade till matproduktion används mycket energi. Mycket av de problem som är förknippade med energianvändningen återfinns därför även i jordbruket. Jordbruket är livsnödvändigt för oss människor eftersom det är på detta sätt vi tillverkar mat. Men jordbruket påverkar även miljön negativt.

Överbetning och jordförstörelse

Ett av problemen är överbetning. Överbetning sker då människan låter djuren beta för länge, och för mycket, på en och samma plats. Tamboskapen betar till och med bort gräsets rötter. Då ligger jorden bar och öppen. Om det senare regnar eller ännu värre kommer ett skyfall så finns det inget som binder den näringsrika jorden till marken utan den spolas bort. Detta kallas jorderosion.

Jorderosionen leder till jordförstörelse och i värsta fall till ökenspridning. Det kan helt enkelt inte växa längre på platsen. Marken saknar jord. Detta är ett problem i bland annat området Sahel, söder om Sahara i Afrika.

Jordförstörelse är också vanligt när man odlar på sluttningar. Ett sätt att minska jorderosionen är att använda sig av konturplöjning och terrassodlingar.

Avskogning

Om man låter hugga ner skogar utan att återplantera träden sker avskogning. Människan kanske behöver marken till jordbruk, bostäder, vägar eller industrimark. Även avskogningen kan i värsta fall leda till jorderosion då marken blir bar och oskyddad. Då kan regn och vindar leda till jordförstörelse.

Avskogningen påverkar även växthuseffekten då skog fungerar som så kallade kolsänkor. Träden binder kolet och minskar på så vis mängden koldioxid i luften. Skogarna tillsammans med havets plankton bidrar även till att syresätta atmosfären. De är jordklotets lungor.

Det pågår många projekt världen över för att återplantera träd och på så vis minska problemen som avskogningen och jorderosionen ställer till med. År 2004 tilldelades Wangari Maathai från Kenya Nobels fredspris för sitt arbete som bland annat organiserade trädplanteringar i Afrika.

Vattenbrist - konstbevattning - försaltning

En stor del av allt vatten på jorden är saltvatten och kan därför inte användas i jordbruket. Det sötvatten som finns är på många håll i världen en bristvara. Framförallt i den subtropiska klimatzonen, där det är varmt och liten nederbörd, kan vattenbristen leda till stora bekymmer. Det är också här man behöver konstbevattning som bäst.

Konstbevattning kan dock medföra att marken med tiden försaltas. Avdunstningen är ofta mycket stor i de subtropiska områdena. Avdunstningen är mycket större än nederbörden och även sötvatten innehåller en viss mängd salt. Saltet blir då kvar på åkrarna och med tiden blir jorden obrukbar. Växterna tål helt enkelt inte saltet.

Överutnyttjande av konstbevattning kan även få andra förödande konsekvenser. Aralsjön i Kazakstan och Uzbekistan är ett skrämmande exempel på detta. Vattnet i de floder som förser Aralsjön med nytt vatten används till konstbevattning, främst bomullsodlingar. Bara en liten del vatten når idag Aralsjön. Aralsjön var förr världens näst största sjö, men har idag krympt och ligger inte ens på topp 20 listan.

Världens vattenbrist kan på sikt hota stabiliteten i världen och leda till konflikter inom och mellan olika länder.

Övergödning - konstgödsling

När vi använder konstgödsel på våra åkrar eller i våra skogar uppstår också problem. Konstgödsel är ju bra eftersom gödningen gör att man får större skördar. På så sätt producerar man mer mat vilket kan föda fler människor. Samtidigt sprider sig gödningen, som består av fosfor och kväve, via vattnet när det regnar ut i olika vattendrag. Det kan i sin tur leda till övergödning av sjöar med fiskdöd som följd. En annan konsekvens av övergödning är ökad algblomning i haven.

Förutom att vi använder konstgödsel vilket leder till övergödning är våra bostäders utsläpp av avloppsvatten samt den ökade förbränningen av fossila bränslen de viktigaste orsakerna till övergödning av våra vattendrag.

Bekämpningsmedel

Vi människor använder även bekämpningsmedel för att få större skördar. Bekämpningsmedel är kemiska ämnen man sprider ut över åkrarna. Det görs för att bekämpa skadeinsekter eller skadliga växter. Problemet är att bekämpningsmedlen inte stannar på åkrarna utan sprids ut i olika vattendrag. Att vi använder bekämpningsmedel på våra grödor är en av anledningarna till att man bör skölja grönsaker och frukter innan man äter dem.

Genmodifiering

Genom att använda sig av genteknik kan man förändra egenskaperna hos djur och växter. Då kan man till exempel göra grödor mer motståndskraftiga mot kyla, torka, salt och skadeinsekter. På så sätt kan man kraftigt öka skördarnas storlek.

Användningen av GMO-grödorna (Genetiskt Modifierade Organismer) är enligt många ett sätt att lösa matbristen i världen. Men många är även skeptiska och tveksamma till den nya gentekniken. De är oroliga för vad som kan hända om de nya egenskaperna sprids i naturen.

Ekologiska jordbruk

Ett sätt att minska övergödningen och användandet av bekämpningsmedel är att bedriva ekologiska jordbruk. Dessa jordbruk får mindre skördar men om tillräckligt många människor är beredda att betala ett högre pris för maten så kan ekologiska jordbruk leda fram till en bättre miljö. Kritik finns mot ekologiska jordbruk. Kritikerna menar att det är viktigare att få fram mycket mat för att kunna minska svälten i världen.

Miljömärkning

Ett sätt att göra konsumenterna, de som ska köpa jordbrukets produkter, mer medvetna om olika produkters miljöpåverkan är att använda sig av miljömärkningar. Ett tydligt exempel på detta är KRAV-märkningen. KRAV-märkningen visar att produkten är framtagen i ett ekologiskt jordbruk.

5.9 Räcker jordens resurser?

Kommer jordens begränsade resurser att räcka till i framtiden? Vi har sett att människans livsstil orsakar miljöproblem inom en rad olika områden: energianvändning, bostäder, industri, transporter och jordbruk. Samtidigt har vi också sett att vi kan göra många saker för att minska eller lösa de olika problem som uppstår.

Om hela jordens befolkning skulle ha samma livsstil som den rika delen av världen har idag så skulle jordens resurser inte räcka till i framtiden. Vi måste därför förändra vårt sätt att leva. Några av de saker vi kan göra för att underlätta denna förändring är: samhällsplanering, energieffektivisering och teknikutveckling.

En annan sak vi också kan göra är att öka det internationella samarbetet mellan världens länder. Sverige är medlemmar i två internationella organisationer som arbetar med miljöfrågor: Förenta Nationerna (FN) och Europeiska Unionen (EU).

5.10 Internationellt miljösamarbete

Ingenting försvinner och allting sprider sig. Miljö och klimatfrågor är sådana frågor där det krävs ett internationellt samarbete. De farliga utsläppen påverkar inte enbart det egna landet utan sprider sig med vindar och vatten även till andra länder. Därför har världens länder i olika sammanhang startat olika former av samarbeten kring miljöfrågor.

FN

FN (Förenta Nationerna) har startat ett omfattande arbete där ett av de viktigare begreppen är: Hållbar utveckling. Med hållbar utveckling menas inte enbart att man ska ta hänsyn till naturen och miljön utan även ta hänsyn till olika ekonomiska förhållanden. FN är i första hand en fredsorganisation, men om människor har en bättre livsmiljö och bättre levnadsförhållanden bidrar detta till att minska konflikterna i världen.

Medlemsländerna i FN har kommit överens om att man ska arbeta för att uppnå vissa globala mål 2030. Agenda 2030 och de globala målen handlar om många olika saker men fokus ligger på hållbar utveckling. Hållbar utveckling inom tre centrala delar: ekonomi, sociala frågor samt miljö. Målen är sammanfattade i 17 olika områden med sammanlagt 169 delmål. Några exempel på viktiga mål är att utrota fattigdomen och att ingen människa ska svälta. Agenda 2030 har samtliga medlemsländer skrivit under på men arbetet är inte tvingande utan bygger på frivillighet.

Ett aktuellt problem för FN och världen är den globala uppvärmningen. IPCC (FN:s klimatpanel) har slagit fast att den pågående uppvärmningen i huvudsak orsakas av människan. De föreslår också olika lösningar för att minska effekterna och följderna av den globala uppvärmningen.

EU

Även inom ramen för EU (Europeiska Unionen) sker samarbete mellan länder. EU har bland annat arbetat med att motarbeta försurningen av våra vattendrag, minska påverkan på ozonlagret samt Natura 2000 som syftar till att skydda särskilt känsliga platser i naturen. Nu arbetar EU precis som FN gör med att försöka minska koldioxidutsläppen samt andra växthusgaser för att minska problemet med den globala uppvärmningen.

Internationella organisationer

Det finns även många ideella internationella organisationer som arbetar för att värna miljön. De drivs inte av några särskilda länder och de finansieras främst av privatpersoner.

Greenpeace är en av dessa. Greenpeace grundades i Kanada år 1971. Den grundades med målet att stoppa kärnvapenprov men har utvecklats till att bli en allmän, internationell miljöorganisation. Ett av Greenpeace arbetssätt är deras protestaktioner som ofta ges stor uppmärksamhet i media.

Oxfam är en annan internationell hjälporganisation som grundades 1995. Oxfam bekämpar främst fattigdom. Men för att bekämpa fattigdomen stödjer de många miljöprojekt runt omkring i världen. Miljöprojekt som syftar till att stödja det lokala jordbruket för att bekämpa svälten samt olika vattenprojekt för att få fram rent dricksvatten.