2. Lag och rätt

2.1 Norm, regel och lag

Ända sen de första människorna har det funnits någon sorts gemensamma förhållningssätt mellan människorna som har gjort att de kunnat leva tillsammans i olika samhällen och grupper. Dock är det stor skillnad mellan dagens samhälle och tidigare kulturer.  Nuförtiden är det mycket mer uppstyrt med lagar och regler än det var förr.

Normer

De första gemensamma grunderna som växte fram för människan var så kallade normer. En norm är det som anses vara det normala i samhället och som alla människor som bor i det samhället känner till. Normer innebär det mönster av regler och förväntningar som alla människor i en viss grupp eller gemenskap samt större samhälle förväntas känna till och kunna följa. Normer har sitt ursprung i ett lands värderingar och kultur. Exempel på normer i Sverige är:

• Att man inte tränger sig i kön.

• Ta av skorna när du kommer till någons hem.

• Människor förväntas ha bordsskick i Sverige.

Regler

När man pratar om regler så handlar det om något som är mer strukturerat och styrt jämfört med normer. Regler är även det något som vuxit fram under en ganska lång tid, men samtidigt är regler lättare att förändra i samhället jämfört med normer. Regler kan vara olika inom ett land. Till exempel så kan skolor och arbetsplatser ha olika regler beroende på vilken kommun de finns i, men även inom samma kommun kan regler skilja sig. Likaväl kan regler skilja sig mellan olika familjer. Om man bryter mot reglerna finns oftast en konsekvens, till exempel något slags straff. Det finns dock inte någon rättslig grund för dessa straff, alltså det står inget i lagarna om vad som händer om man bryter reglerna. Exempel på regler kan vara:

• Det är förbjudet att ha jacka inomhus på skolan.

• På denna arbetsplats får man inte snusa.

• Mobiltelefoner får inte störa arbetet.

• Utespelare i fotboll får inte röra bollen med händerna.

Lagar

Utifrån de normer och regler som växt fram så har lagarna skapats. Det dröjde dock länge innan lagar blev något som gällde alla människor. I vissa länder gäller de fortfarande inte alla, eller åtminstone att de gäller olika för olika grupper av människor. 

En lag är en regel som finns nedskriven och som ett land beslutat ska gälla alla som bor i landet. Ett exempel på en lag är att det är förbjudet att köra mot rödljus.

2.2 Sveriges lagar

De svenska lagarna är samlade i Sveriges författningssamling (SFS) och den finns på nätet. Det finns även några olika lagböcker som ges ut i Sverige, till exempel  ”Sveriges rikes lag”, men eftersom lagarna förändras mer eller mindre hela tiden och nya lagar tillkommer så finns inte alla lagar med i böckerna. Sveriges lagar är sammanlagt flera tusen sidor som beskriver hur samhället ska fungera. Trots att det är många lagar förväntas alla människor känna till dem. Ingen kan komma till domstolen och försvara sig med att man inte kände till lagarna och att man därför ska slippa straff.

Civilrätt och offentlig rätt

Sveriges lagar kan delas in i två områden, civilrätt och offentlig rätt. Civilrätten handlar om lagar som gäller i det privata livet och om hur människor ska vara mot varandra. Inom civilrätten finns sedan områdena förmögenhetsrätten och familjerätten. Förmögenhetsrätt handlar om ekonomiska frågor som till exempel avtal mellan företag eller mellan enskilda personer. Familjerätten tar upp regler om arv, skilsmässa, äktenskap och vårdnadstvister. Ett annat namn för civilrätt är privaträtt.

Den offentliga rätten handlar om hur samhället (staten) ska vara mot sina invånare. Det är regler för hur privatpersoner och myndigheter ska förhålla sig till varandra. Det är även regler om hur myndigheter ska förhålla sig till varandra. Även straffrätten är en del av den offentliga rätten. Straffrätten tar upp alla brott och vilka olika påföljder (straff) som man kan dömas till för dessa brott. Straffrätten handlar om det som staten vill förhindra.

2.3 Från brott till straff

Om man själv råkar ut för ett brott eller upptäcker ett brott så ska man göra en anmälan till polisen. Antingen kan man ringa till 112 om de är ett pågående brott eller så kan man ringa 114 14 om det inte är något som är lika akut. Polisen tar emot anmälan och inleder sedan en förundersökning. Under förundersökningen försöker polisen ta reda på så mycket som möjligt om det brott som anmälts. Polisen letar efter teknisk bevisning som till exempel fingeravtryck eller dna-bevisning. Dessutom försöker polisen få tag i vittnen som har sett vad som hände under den anmälda händelsen. Förutom att någon anmäler ett brott kan även polisen upptäcka brott själva genom spaning. 

Om det finns en misstänkt person så har polisen rätt att gripa denna för att kunna hålla förhör och utreda brottet. Den misstänkte hamnar då först i en cell i arresten. Den misstänkte kan hållas i sex timmar för förhör. När den misstänkte är under 18 år får polisen inte förhöra personen utan att någon vårdnadshavare eller en person från socialtjänsten är med. 

Polisen måste sedan kontakta åklagaren som ska bestämma om den misstänkte ska anhållas eller släppas fri. Blir personen anhållen så har polisen rätt att hålla kvar den misstänkte i fyra dygn för att fortsätta utreda brottet. Efter de fyra dygnen måste den misstänkte antingen häktas eller släppas fri. Om en misstänkt ska häktas eller inte bestäms av tingsrätten. Blir personen häktad så kan den få sitta inlåst på ett häkte i fjorton dagar, eller längre om tingsrätten anser att häktningen ska förlängas innan rättegången. 

Förundersökningen fortsätter under hela förloppet för att kunna få fram så mycket fakta som möjligt. När polisen gjort färdigt förundersökningen lämnar de över allt material till åklagaren. Det är sen åklagaren som beslutar om det finns tillräckligt med underlag (bevis, vittnen och teknisk bevisning) för att väcka åtal. Att väcka åtal innebär att det blir en rättegång. I en rättegång bestäms en dom och i domen står vilket eventuellt straff den som blivit dömd ska få.

Från brott till straff, en sammanfattning:

1. Ett misstänkt brott begås

2. Polisanmälan

3. Polisen genomför en förundersökning

4. Åklagaren beslutar om att "väcka åtal" eller inte

5. En rättegång hålls i en domstol

6. Domstolen kommer fram till en dom och en påföljd

2.4 Rättegången

När man ska hålla en  rättegång i Sverige inleds det  i tingsrätten, som är den första nivån på domstolar i Sverige. Rättegången är själva sammanträdet i en domstol. Man håller en rättegång för att komma fram till om den misstänkte ska dömas eller inte.

Rättegångens deltagare

• Rättens ordförande – Kan även kallas domare och är den som leder arbetet i tingsrätten och fördelar ordet i rättssalen. Ordföranden är en person som har juridisk utbildning och lång erfarenhet.

• Nämndemän – Är ett antal privatpersoner (3-5 st) som har till uppdrag att hjälpa ordföranden att döma i målet. Nämndemännen behöver inte ha en juridisk utbildning och är utsedda av de politiska partierna.

• Tingsnotarie – En person som skriver protokoll över vad som sägs i rättegången. Denna sekreterare kan vara en person som håller på att utbilda sig inom juridik. Kan även kallas protokollförare.

• Åklagare – Är den som ska försöka få den misstänkte dömd för brottet i fråga. Alltså ska åklagaren bevisa att den tilltalade är skyldig. Åklagaren är en som har juridisk utbildning.

• Målsägande – Den person som har blivit utsatt för brottet kallas målsägande. Andra begrepp som kan användas för denna person är den drabbade eller den utsatte.

• Tilltalad – Personen som är misstänkt för att ha begått brottet kallas för tilltalad. Den som är åtalad för brottet. Kan även kallas för den misstänkte.

• Försvarsadvokat – Den tilltalade har rätt till en advokat som försvarar hen. Den tilltalade har rätt till advokat både före och under rättegången.

• Vittne – En person som har sett brottet och redogör för detta i tingsrätten. Är bara med i rättssalen under den tid hen är förhörd.

• Målsägandebiträde – Har till uppgift att vara ett stöd för den som drabbats av ett brott.

• Vittnesbiträde – Ska hjälpa vittnet inför och under rättegången och fungera som ett stöd. Ett vittnesstöd är utbildad och har tystnadsplikt.

• Tolk - Om någon som är inblandad i rättegången har behov av tolk så ska det finnas tillgängligt.

• Sakkunnig  - En person som har extra bra kunskaper inom ett område som kallas in till rättegången.

• Åhörare - I Sverige är rättegångar oftast öppna för publik som kan närvara.

Vad händer under rättegången?

1. Närvarokontroll: Rättegången inleds med att ordförande kontrollerar att alla som är inblandade är närvarande.  Om det finns vittnen så får de lämna salen tills de blir inropade igen.

2. Åklagarens yrkande: Därefter får åklagaren kort berätta vad den tilltalade är misstänkt för. Målsäganden har möjlighet att begära skadestånd.

3. Den tilltalade får svara: Ordföranden frågar sedan den tilltalade hur hen ställer sig till anklagelserna, om denne erkänner eller nekar till brottet. 

4. Åklagarens sakframställan: Åklagaren får nu mer detaljerat beskriva vad som hänt. Åklagaren utgår då från den information man tagit reda på i polisens förundersökning.

5. Förhör med målsäganden: Efter detta så kommer åklagaren så utförligt som möjligt redogöra för det som hänt och lägga fram sina bevis för rätten. Åklagaren ställer bland annat frågor till målsäganden. När åklagaren är klar så får försvarsadvokaten möjlighet att ställa frågor till målsäganden. Rättens ordförande och nämndemännen har även de rätt att ställa frågor.

6. Förhör med tilltalade: Den tilltalade får lämna sin berättelse och svara på frågor. Både försvarsadvokat, åklagare, domaren och nämndemännen får ställa frågor.

7.  Förhör med vittnen: Om det finns vittnen så får de berätta om vad de sett och både försvarsadvokaten, åklagaren, nämndemännen och ordföranden får ställa frågor till vittnet. Det är viktigt sett till rättssäkerheten att alla får komma till tals i rättegången och att man tar hänsyn till all bevisning som finns. Annars finns risk för att personer döms på felaktiga grunder eller till och med blir oskyldigt dömda. 

8. Personliga förhållanden: Ordföranden berättar om eventuella tidigare brott den tilltalade gjort. Den tilltalade får även själv berätta om till exempel sin ekonomi.

9. Slutanföranden: Åklagaren och försvarsadvokaten gör en sammanfattning av rättegången. De berättar vad de tycker är bevisat och vilket straff de anser lämpligt. Det kallas för plädering.

10. Överläggning: När all bevisning lagts fram och alla som har något att framföra fått göra det så ska rättens ordförande och nämndemännen tillsammans bestämma om det var tillräckligt med bevis för att döma den tilltalade eller om den ska släppas fri. När de gör detta får alla andra lämna rättssalen. 

11. Tingsrättens dom: Därefter meddelar domaren om den tilltalade är skyldig eller oskyldig. Är domen skyldig så meddelar rätten även vilken påföljd (straff) som ska utdelas. Det är sedan kriminalvården som ser till att påföljden genomförs. Ibland ges inte domen under själva rättegången utan vid ett senare tillfälle, och då berättar domaren när det kommer ske.

2.5 Rättssäkerhet

En viktig del i en demokrati är att rättssystemet är säkert för invånarna i landet. Även i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna står det att detta är viktigt för alla människor i världens länder. I Sverige är det rättsväsendet som ska till att lagarna följs och som ansvarar för rättssäkerheten. Rättsväsendet består av åklagarna, polisen, domstolarna och kriminalvården. Rättssäkerhet innebär att landets medborgare ska ha skydd mot övergrepp från samhället. Några viktiga saker som ingår i begreppet rättssäkerhet är:

• att man inte kan bli dömd utan rättegång

• att man inte kan dömas utan bevis

• lagarna är tydliga och man ska kunna få veta vilka straff man kan få för ett brott 

• att man ska ha rätt till advokat

• att alla medborgare bedöms rättvist, oavsett till exempel hudfärg eller hur rik man är

• man ska kunna överklaga sin dom till en högre nivå och få en ny prövning

2.6 Sveriges domstolar

Det svenska rättssystemet är uppdelat i tre olika delar, de allmänna domstolarna, de allmänna förvaltningsdomstolarna och specialdomstolarna. Dessa delar är sedan uppdelade i olika nivåer. 

De allmänna domstolarna

• Tingsrätten är den första nivån som finns för en rättegång i Sverige. Det är här alla brottsmål behandlas första gången. De flesta brott tas endast upp i tingsrätten och överklagas inte. Tingsrätterna tar även upp tvister/fall mellan enskilda personer. Dessutom kan andra ärenden som till exempel adoptioner behandlas i tingsrätten. Det finns 48 stycken tingsrätter i Sverige från Gällivare i norr till Ystad i söder.

• Hovrätten är den andra nivån för de fall som tagits upp i tingsrätten. Om man är missnöjd med domen i tingsrätten kan man alltså överklaga till hovrätten. Det finns sex stycken hovrätter i Sverige och de har varsitt geografiskt område som de har hand om. De ligger i Stockholm, Göteborg, Malmö, Jönköping, Umeå och Sundsvall.

• Högsta domstolen är den tredje och högsta nivån för de fall som började i en tingsrätt. Om man inte är nöjde med de tidigare domarna kan man försöka överklaga till Högsta domstolen. Det är dock inte alla mål som kan överklagas till Högsta domstolen. För att Högsta domstolen ska ta upp ett fall från hovrätten krävs att det är så speciellt att domen i fallet i framtiden kommer vara vägledande för tingsrätten och hovrätten. Det finns en Högsta domstol och den ligger i Stockholm.

De allmänna förvaltningsdomstolarna

• Förvaltningsrätten. Det finns 12 stycken runt om i landet och de dömer i huvudsak i tvister mellan enskilda personer och myndigheter. Det kan till exempel vara i skattemål, en tvist med Försäkringskassan eller med kommunen.

• Kammarrätten är den andra nivån och hit kan man överklaga om man inte är nöjd med domen i förvaltningsdomstolen. Det finns 4 stycken i Sverige.

• Högsta förvaltningsdomstolen är den tredje nivån och hit kan man överklaga kammarrättens dom. Liksom för Högsta domstolen tas endast speciella fall upp. Den Högsta förvaltningsdomstolen ligger i Stockholm.

Specialdomstolarna

Det är domstolar som dömer inom vissa särskilda områden, till exempel Marknadsdomstolen och Arbetsdomstolen.

2.7 Kriminalvård och påföljder

Det är kriminalvården som ser till att den som döms för ett brott får sitt straff, sin påföljd. Det finns flera olika påföljder som man kan dömas till. I Sverige är man straffmyndig vid 15 års ålder och kan då dömas till en påföljd. Dock hänger straffets sort till viss del ihop med åldern på personen som döms.

Fängelse

Fängelse blir påföljden för de allvarligare brotten. Längden på fängelsestraffet varierar från alltifrån några veckor upp till 10 år. För de som begått flera brott kan straffet bli ändå upp till 18 år. Utöver detta finns även livstids fängelse som kan bil straffet vid mycket grova brott. Blir man dömd till livstid så måste straffet omvandlas till ett tidsbestämt straff innan man kan bli fri. I Sverige finns två sorters fängelser, öppen anstalt och kriminalvårdsanstalt. Om man blir dömd till ett kortare fängelsestraff så hamnar man på en öppen anstalt och där blir man inte inlåst på samma sätt som i kriminalvårdsanstalten. Där blir man inlåst i celler och runt fängelset finns höga murar och stängsel för att försöka hindra att man rymmer därifrån.

Fotboja

Fotboja är ett straff som kan utdelas om man blir dömd till fängelse i mindre än 6 månader. Du får då en elektronisk fotboja som bevakar var du är någonstans och du får endast vistas på vissa ställen, till exempel hemma och på ditt jobb.

Villkorlig dom

Villkorlig dom är att man slipper fängelsestraff om man lovar att inte göra om brottet. Har man dömts till villkorlig dom och ändå gör om brottet inom två år kan man påföljden ändras till fängelse. Något som är vanligt är att villkorlig dom kombineras med böter eller samhällstjänst.

Böter

Böter utdöms vid mindre allvarliga brott och innebär att den dömde ska betala pengar. Det finns två olika sorters böter; penningböter och dagsböter. Dagsböter betyder att du får betala en viss summa under ett visst antal dagar. Hur mycket du ska betala beror på hur stor inkomst du har. De som tjänar mycket pengar får betala högre dagsböter än en person med lägre inkomst. Detta beror på att dagsböter ska kännas lika mycket oavsett vem det är som ska betala. Till exempel kan man dömas till 50 dagsböter á 100 kronor vilket totalt blir 5000 kronor. Även brottets allvarlighet påverkar dagsböterna. Ju grövre brott, desto högre dagsböter. 150 dagsböter är det högsta antalet dagsböter man kan dömas till. Penningböter är att du får betala en fast summa för ett visst brott. Det finns bestämda summor för många brott. Till exempel får man böta 1500 kronor om man kör bil utan bälte eller 800 kronor för nedskräpning med bland annat snabbmatsförpackningar. Är man över 15 år kan man dömas till böter till exempel om man kör moped för fort. Förutom bötesstraffet kan man få svårare att få körkortstillstånd när man ska övningsköra.

Samhällstjänst/ungdomstjänst

Samhällstjänst är ett straff som betyder att man får jobba gratis åt samhället och används mestadels för unga. Om man är under 21 år så kallas det för ungdomstjänst. Exempel på detta kan vara att plocka skräp utmed vägar, jobba på ett ålderdomshem eller i en idrottsklubb.

Skyddstillsyn

Skyddstillsyn betyder att man slipper fängelse men man får en övervakare utsedd som ska hjälpa den dömde och se till att denne följer lagen. Om den som döms sköter sig under tre år så upphör övervakningen. Skyddstillsyn är en påföljd som används vid lite allvarligare brott. 

Särskild vård

Rättspsykiatrisk vård är det straff som ges till personer som behöver psykisk vård och bedöms vara psykiskt sjuka. De behandlas då med samtal och vid behov även medicinering. Döms man till detta så avtjänar man sitt straff på en rättspsykiatrisk anstalt.

Vård inom socialtjänsten är det som sker när det handlar om när den som begår brottet är under 15 år när inte någon av de andra påföljderna är lämpliga. Då kan det vara så att tingsrätten beslutar att den som gjort brottet ska placeras i familjehem eller på ett ungdomshem.

2.8 Kriminalitet

Det finns ett antal olika handlingar som bryter mot Sveriges lagar och därför räknas som brottsliga. Varje år kommer ca 1,7 miljoner brott till polisens kännedom i Sverige. Utöver dessa så kallade registrerade brott finns alla de brott som polisen inte får reda på. Det är den dolda brottsligheten och det är de brott som inte anmäls till polisen. Till exempel kan det vara mobbing, misshandel eller fortkörning som aldrig upptäcks. Av de brott som polisen får kännedom om är det cirka en tredjedel som klaras upp varje år. 

Brottslingar

De personer som begår brott kallas för brottslingar eller kriminella. Det är relativt vanligt att unga begår något brott. Av de som döms eller är misstänkta för brott är många under 20 år men endast en mindre del av dessa fortsätter att begå brott som vuxna. Bland de vanligaste ungdomsbrotten finns misshandel, skadegörelse, snatteri, stöld och trafikbrott. De som begår sitt första brott kallas förstagångsbrottslingar, eller förstagångsförbrytare. Av dessa är det inte många som begår brott igen. Om man däremot tar de som begått mer än 10 brott,  är det väldigt vanligt att man fortsätter begå brott efter sitt straff. Ett annat ord för brott är kriminalitet.

Personbrott

Misshandel, sexualbrott, hot, trakasserier och andra våldsbrott räknas som brott mot person. Misshandel är att skada en annan person fysiskt. Det finns även grov misshandel då misshandel orsakar livsfarliga skador eller allvarlig kroppsskada. Döms man för grov misshandel kan man få 10 års fängelse. Om föräldrar slår sina barn eller om man använder slag och sparkar vid mobbing så kan detta räknas som misshandel. Till sexualbrotten räknas bland annat våldtäkt och att blotta sig. 

Stöld

Det finns ett antal olika brott som hänger ihop med begreppet stöld. Stöld är ett av de vanligaste brotten.

• Snatteri är när man tar något av mindre värde. Förr fanns en gräns i pengar för vad som räknades som snatteri men så är inte fallet längre. Många affärer anmäler allt snatteri till polisen oavsett hur mycket det man tagit är värt.

• Inbrott är ett exempel på stöld, men även att ta en cykel räknas som stöld. Stöld kan ge högst 2 års fängelse.

• Försök till stöld är när man olovligt tar sig in i ett låst utrymme. Det finns även ett brott som heter olaga intrång vilket är när man utan lov tar sig in där någon glömt låsa.

• Häleri är att man medvetet köper eller säljer stulna saker. Om man köper saker alldeles för billigt jämfört med vad de är värda egentligen finns en risk för att man gör sig skyldig till häleri.

• Rån innebär att genom hot eller våld ta något från till exempel en person eller en bank. Värdet på det man tar har ingen betydelse utan man kan bli dömd för rån om man hotar sig till tjugo kronor. Det finns även grovt rån som innebär att rånaren använder mycket våld. Grovt rån kan ge 10 års fängelse.

Skadegörelse

När man medvetet tar sönder något som ägs av samhället eller andra personer räknas som skadegörelse. Till exempel att krossa en ruta eller klottra. Även personer under 15 år kan bli skyldig att betala skadestånd, trots att man inte är straffmyndig. För personer över 15 år blir straffet böter, vilket även är det vanligaste straffet för personer över 18 år gällande skadegörelse. Dock kan man om man är över 18 år dömas till fängelse om det är allvarlig skadegörelse.

Andra typer av brott

Utöver tidigare nämnda brott finns många andra sorters brott, bland annat följande:

• Familjerelaterade brott – Det är till exempel hot, misshandel eller våld där den utsatte och förövaren är nära släkt. Det kan vara föräldrar som misshandlar sina barn eller par där den ene slår sin partner. Även så kallade hedersrelaterade brott där förövaren vill försvara sin släkts heder räknas som familjevåld. De som oftast drabbas av våld inom familjen är kvinnor eller barn.

• Hatbrott – När man väljer ut sitt offer på grund av sexuell läggning, tro, bakgrund eller identitet så räknas det som ett hatbrott. Brotten som sker kan vara misshandel, hot eller ofredande. I de mänskliga rättigheterna står bland annat att alla människor har samma värde så om man begår ett hatbrott så bryter man mot de mänskliga rättigheterna.

• Grooming – Att som vuxen ta kontakt med barn under 15 år med syfte att begå sexuella övergrepp kallas för grooming. Detta blev olagligt 2009 och kan ge böter eller fängelse i ett år. Många flickor i 15-årsåldern och även en hel del killar har blivit utsatta för detta på internet.

Organiserad brottslighet 

Grupper av kriminella som går samman i ett större gemensamt nätverk räknas till organiserad brottslighet. Det kan vara nätverk som sysslar med pengatvätt, trafficking (människohandel) eller smuggling av narkotika, tobak och alkohol. Grupperna samarbetar för att tjäna mycket pengar och brotten upprepas om och om igen. Dessa grupper kan bli ett hot mot demokratin i samhället när de hotar till exempel domare eller åklagare, eller när de utpressar företag. Förutom polisen så arbetar flera andra myndigheter mot organiserad brottslighet. Det är bland annat Skatteverket, Kronofogden, Tullverket och Ekobrottsmyndigheten.

2.9 Brottsoffer 

Den som blivit drabbad av ett brott kallas för brottsoffer. Många som blivit utsatta för ett brott mår mycket dåligt efteråt och det kan vara både fysiskt och psykiskt. Det kan vara kvinnor som blivit våldtagna eller barn som sett våld i hemmet men även vid mindre allvarliga brott kan den drabbade känna sig otrygg och ledsen. 

Kommunerna i Sverige ska enligt socialtjänstlagen ge stöd åt brottsoffer och deras anhöriga. Organisationer och myndigheter som arbetar med stöd till brottsoffer är Polisen, BRIS (Barnens rätt i samhället), Brottsoffermyndigheten och Barnombudsmannen (BO). Brottsoffer kan av Brottsoffermyndigheten få hjälp med skadestånd om den dömde inte kan betala skadestånd. 

Brottsofferfonden

Om man dömts till ett brott som kan ge fängelse så måste man dessutom betala 500 kronor till Brottsofferfonden. Dessa pengar använder Brottsofferfonden för att hjälpa brottsoffer, till exempel genom vittnesstöd och brottsofferjourer dit man kan vända sig för att få stöd och hjälp.