4.1 Bakgrund och historia

Hinduismen är den äldsta av de stora världsreligionerna. Den har uppkommit i nuvarande Indien. Ordet hindu betyder indier. Utav världsreligionerna uppvisar Hinduismen kanske den största mångfalden i sätt att utöva religionen på. Alla hinduer tror eller gör inte på samma sätt. Därför kan det vara svårt att göra en enkel sammanställning över Hinduismen.

Hinduismen har sitt ursprung i Induskulturen som existerade för mer än 4000 år sedan kring floden Indus i norra Indien. Där har man funnit spår av stora städer och en flodkultur där man dyrkat många olika gudar. Att tro på många gudar kallas polyteism. Dessutom kom ett nytt folkslag, Arierna, att bosätta sig i Indien och de bägge kulturernas trosuppfattningar kom att smälta samman och blandas. Det gör att man på 1000-talet f.v.t kan tala om en gemensam religion. Hinduerna kallar den för Sanatana Dharma, "den eviga världsordningen", eller kort för Dharma vilket står för "lagen om allt".

4.2 Grundare saknas

Det sätt som hinduismen växte fram på, under en lång tid och under påverkan av många olika folk och kulturer, gör att det inte finns någon grundare. Det finns helt enkelt ingen enskild person man kan knyta till hinduismens uppkomst.

4.3 Heliga texter "Veda"

Hinduismens texter är många och består av flera olika textsamlingar. De äldsta är Vedaböckerna. Vedaböckerna består av hymner och sånger om och till olika gudar. Från början lärde man sig dessa utantill, men efter ett tag kom de att skrivas ner. Det gör att uttalet av vissa ord och ljud är extra viktiga inom Hinduismen. Ett Mantra är ett ljud som har särskild helig kraft om det uttalas rätt. Veda betyder "vetande". Böckerna är skrivna på Sanskrit, ett språk man inte längre använder i Indien. Vid sidan av de äldsta och viktiga Vedaböckerna finns det även många andra textsamlingar.

Upanishaderna

I Upanishaderna står många av de grundläggande tankarna inom hindusimen. Här står till exempel om flera centrala hinduiska ord och begrepp: brahman, atman och reinkarnation för att nämna några. Upanishaderna är olika lärda mäns diskussioner om dessa begrepp och andra trosfrågor.

Mahabarata

Det är kanske den mest lästa av alla de hindusiska textsamlingarna. Det är en samling äventyrsberättelser på vers som handlar om olika gudar och hjältar. En känd del av Mahabarata är Bhagavadgita som handlar om två olika släkters maktkamp.

Ramayana

Ramayana är en annan mycket populär helig berättelse som handlar om guden Rama och hans hustru Sita. Sita rövas bort men efter många äventyr blir hon till slut räddad. Berättelsen visar för troende hinduer att trohet och kärlek kan besegra ondskan.

Alla dessa berättelser är fortfarande mycket populära och levande i det indiska samhället. Det görs idag många böcker, serietidningar, filmer och pjäser med dem som tema.

4.4 Läran

Inom Hinduismen eller Dharma "lagen om allt" finns en cirkulär tidsuppfattning. Det betyder att det inte finns någon början eller något slut, allt bara är. Allt är en del av ett evigt kretslopp som kallas Samsara.

Brahman eller det gudomliga ligger bakom allt i universum. Allt levande är en del av denna andliga kraft. Det betyder att livet är heligt. Människan har en själ, atman, som också naturligtvis är en del av Brahman. Atman ingår i det eviga kretsloppet och därför tror hinduer att när vi dör kommer vi att återfödas på nytt i en ny kropp. Detta kallas för reinkarnation eller "själavandring". Det är inte bara människor som är del av Samsara, kretsloppet, utan allt levande, växter och djur.

Enligt hinduer strävar själen, atman, efter att lämna kretsloppet och förenas med Brahman. En troende Hindu har som mål att nå Moksha. Moksha innebär en befrielse" från det eviga kretsloppet (Samsara).

En människas Karma bestämmer vad man kommer att återfödas till. Karma är summan av de goda och onda handlingar vi gör under vårt liv. Begår man goda handlingar får man bra Karma, och begår man onda får man dålig Karma. Ibland kallas detta för karmalagen.

Gudar

Hinduismen kallar man ibland för en polyteistisk religion. Det betyder att det finns många gudar. För de flesta troende hinduer representerar gudarna olika sidor av Brahman, det gudomliga. Det finns 1000-tals gudar inom Hinduismen, men de flesta är lokala och tillbeds bara i vissa byar eller i mindre områden.

Det finns dock några gudar som många hinduer anser vara viktigare än andra: Brahma, Vishnu, Shiva och Devi.

Brahma är skaparguden. Han återskapar universum, men samtidigt tillbeds han inte så ofta eftersom han inte ingriper direkt i människors liv. Vishnu är den populäraste av alla gudar. Många troende hinduer menar att han är den ende guden. Han kallas ibland för bevararen och han upprätthåller skapelsen. Shiva kallas återskaparen eller ibland förgöraren. Han kommer en dag att förgöra universum så att allt kan skapas på nytt. Många troende hinduer som mediterar och ägnar sig åt yoga dyrkar Shiva, och han ses som "den store yogin". Devi är den stora gudinnan. Hon kan uppträda i en mängd olika gestalter ofta som följeslagare eller hustru till de andra gudarna. Då kan hon heta Sita, Parvati, Lakshmi, Kali eller Durga.

Vägar till Moksha

Moksha, eller befrielsen ur det eviga kretsloppet, är målet för en troende hindu. Det har bildats olika sätt, eller vägar, att nå detta mål som en hindu kan följa:

Handlingens väg - karma yoga

Man lever sitt liv och följer sin plikt, sin Dharma. Man visar vördnad mot allt liv och hela skapelsen. Man skaffar sig god karma för att få en god återfödelse och närma sig Brahman.

Mystikens väg - raya yoga

Man genomför meditation och olika kroppsövningar, yoga, för att bli ett med Brahman, det gudomliga.

Hängivenhetens väg - bhakti yoga

Man tillber en gud och visar denne kärlek genom lovsånger och offer och på så vis kan man närma sig Brahman.

Kunskapens väg - jnana yoga

Man studerar det heliga texterna och undervisas av religiösa lärare, Gurus, för att nå insikt om Brahman.

4.5 Högtider och ceremonier

Hinduismen är inte en sammanhållen religion och därför finns det hundratals olika högtider. Alla hinduer firar inte alla högtider eftersom då skulle de få fira varje dag. Två av de viktigare högtiderna är dock Holi och Divali som firas av många hinduer.

Holi

Holi firas till minne av guden Krishnas födelse. Krishna är en inkarnation eller aspekt av Vishnu en av de viktigaste gudarna. Krishna är en mycket populär gud i Indien. Krishna framställs ofta som lekfull och ett av inslagen i firandet är att barnen hittar på olika slags bus. De brukar till exempel spruta färgat vatten på varandra.

Divali

Divali eller "ljusfesten" handlar om hur det goda segrar över det onda. Man brukar städa och utsmycka sina hem och tända oljelampor eller ljus. Festen avslutas med att man delar ut presenter till släkt och vänner.

Puja

I de flesta hinduiska hem finns ett husaltare där man samlat bilder och statyer av gudar. Här är det vanligt att man utför Puja. En puja är en slags gudstjänst eller ritual då man offrar till gudarna. Vid en puja använder man ljus, vatten, rökelse och ljud när man tillber gudarna. Man brukar offra lite mat eller kanske någon vacker blomma. När Pujan är över kan man sedan äta av den mat man offrade.

Puja kan utföras som en slags morgonritual, innan man går till sitt arbete, men man kan även utföra puja i samband med andra högtider.

Yoga

Yoga är olika andliga och kroppsliga övningar där utövaren försöker få kontakt med Brahman. Man försätter sinnet i ett tillstånd av avslappning, samtidigt som man är väldigt koncentrerad. Ordet yoga kan kopplas samman med just koncentration. Inom hinduismen är det vanligt att asketer utövar yoga. En asket strävar efter att nå andlig och fysisk fullkomlighet. Inom hinduismen ses guden Shiva som den store yogin och många asketer anser att han är den viktigaste guden.

4.6 Heliga platser och utbredning

Hinduismen har sitt ursprung i Indien. Ordet Hindu betyder just Indier. På sätt och vis är därför hela landet Indien heligt inom Hinduismen. Det finns ca 1 miljard hinduer i världen de flesta bor i Indien. I Sverige finns det ca 7000 - 10000 hinduer.

Varanasi

Varanasi, ibland kallad Benares, är en stad i norra Indien som är ett religiöst centrum dit miljontals hinduer vallfärdar varje år. I Varanasi finns många viktiga tempel och det sägs att det var här gudarna Shiva och Paravati gifte sig. På sätt och vis är därför platsen en symbol för skapelsen. Här kan man renas i den heliga floden och det är vanligt att man låter sina döda anhöriga kremeras här, så att man kan strö deras aska över vattnet.

Ganges

Ganges är en av Indiens största floder och anses av de flesta hinduer vara den heligaste. Dess vatten sägs rena en människas själ, atman, från synder och därmed förbättra dess karma. Många hinduer brukar därför vallfärda till floden för att bada och låta sig renas i den. När en hindu dör kremeras kroppen och man strör askan ut över floden för att man ska få en bra återfödelse.

Tempel och husaltare

Hinduiska tempel, eller Mandirer, är ofta rikt utsmyckade och innehåller statyer och bilder över gudar. Dessa kallas Murtis. Ofta är templet tillägnat en särskild Gud. Det finns ofta altare där man kan offra mat, kryddor, blommor eller rökelse till guden eller gudarna. Ibland finns det bassänger i anslutning till templet där man kan rena sig själv innan man går in. Vid ingången till Mandiren finns ofta en liten klocka, Ghanta, som man ringer i när man går in för att påkalla guden eller gudarnas uppmärksamhet.

I de flesta hinduiska hem finns även ett litet husaltare där man kan utföra enklare pujaritualer.

4.7 Inriktningar

Hinduismen är en religion som uppvisar en mycket stor mångfald. Ibland kan man säga att det inte enbart finns en hinduism utan flera "hinduismer". I varje Indisk by finns ett eller flera tempel där människorna dyrkar olika lokala gudar.

Vissa hinduer menar att det endast finns en gud, de är monoteister, medans andra menar att det finns flera, de är polyteister. Det myllrar av gudar och trosuppfattningar inom denna religion och därför kan det vara svårt att tala om olika inriktningar när man ska försöka beskriva hinduismen.

4.8 Hinduism och samhälle

Hinduismen är starkt knuten till det indiska samhället. En särskilt inslag i detta samhälle är kastsystemet.

Kastsystemet

Kastsystemet har en lång historia i Indien. Alla människor sägs tillhöra en viss kast. Människorna i de olika kasterna har olika rättigheter och skyldigheter i samhället. Vissa kaster har även högre status än andra kaster. Högst status har prästkasten, därefter krigarna osv.

• Prästerna - Brahmaner

• Krigarna - Kshatriyas

• Bönder och hantverkare - Vaishyas

• Tjänare - Sudras

Utanför detta system finns de kastlösa, Daliterna. I Indien har man i det moderna samhället försökt motverka kastsystemet på olika sätt. Man har till exempel stiftat lagar som förbjuder diskriminering av Daliterna. Dock lever det traditionella kastsystmet fortfarande kvar i det indiska samhället.

Kastsystemet passar väl in i tanken på karma och reinkarnation. Om man får god karma så kan man återfödas till en högre kast.

Heliga djur

Inom hinduismen är allt levande heligt eftersom att allt är ju en del av det gudomliga, av Brahman. Det gör att många hinduer är vegetarianer. Vissa troende hinduer menar även att vissa djur kan vara extra heliga. Mest känt är kanske den heliga kon. Kon står som en symbol för godhet och moderlighet. Det gör att det ses som ett mycket svårt brott att skada en ko. Även apor, råttor och ormar kan av många hinduer ses som extra heliga.

4.9 Bakgrund och historia

Buddhismen har sitt ursprung ur Hinduismen. Många av de ord och begrepp som finns inom Hinduismen återfinns därför även inom Buddhismen. Buddhismen startade för c.a 2500 år sedan i norra Indien. Det berättas att då levde en man vid namn Siddharta, som kom att bli Buddha, vilket betyder "den upplyste". Hans tankar och idéer kom att ge upphov till Buddhismen.

Buddhismen fick tidigt en stor spridning i norra Indien. Många av de indiska kungarna gav Buddhisterna stöd och skydd. På 200-talet f.v.t levde till exempel en mäktig kung, Ashoka som kom att arbeta för att sprida Buddhismen.

Långt senare på 1200-talet e.v.t erövrades stora delar av Indien av muslimska härskare, och då försvann nästan helt Buddhismen från Indien. Idag finns det därför inte många Buddhister kvar där.

4.10 Grundare "Buddha"

Berättelserna om Buddha är mycket viktiga inslag i Buddhismen. Det berättas att i norra Indien för c.a 2500 år sedan levde en man vid namn Siddharta. Han var en prins och levde ett skyddat liv i lyx och överflöd. Han var gift och hade fått en son. Siddhartas pappa ville skydda honom från allt ont. Han hade därför förbjudit honom att lämna palatset. Men en dag trotsar Siddharta sin far, av nyfikenhet och tar sig ut. Där får han ta del av det verkliga livet. Han får se att det finns lidande i världen. Vi människor blir sjuka, gamla och vi kommer alla att dö. Siddharta blir omtumlad av denna upplevelse. Han får då syn på en tiggarmunk som verkar nöjd och obekymrad trots allt lidande. Siddharta beslutar sig för att följa hans exempel och när han är 29 år gamal lämnar han sin hustru och sin son för att bli tiggarmunk.

Som tiggarmunk tar han tillnamnet Gautama. Siddharta Gautama vandrar därefter omkring i Indien. Han rakar sitt hår, klär sig i enkla kläder och undervisas av olika gurus (hinduiska religiösa lärare). Han försöker plåga och svälta sig själv genom olika yogaövningar för att nå befrielse från det eviga kretsloppet, men lyckas inte. Han har nu provat ett liv i lyx och överflöd som prins, samt ett liv som fattig tiggarmunk utan resultat. Siddharta Gautama beslutar sig därför att följa "den gyllene medelvägen". Han äter normalt och sätter sig under ett träd för att meditera och tänka. Där blir han på sin 35-års dag upplyst och förstår sanningen om livet och vägen ut ur lidandet. Han blir Buddha, "den upplyste".

Buddha börjar efter denna händelse predika och undervisa andra. En extra känd predikan höll Buddha i staden Varanasi eller Benares som den också kallas. I Benarespredikan tog Buddha upp de centrala tankarna i Buddhismen. Många började följa honom på hans vandringar. Han organiserade sina anhängare i en munk- och nunneorden. Efter Buddhas död samlades många av munkarna till ett möte, där de började sammanställa Buddhas lära och vad han hade sagt om hur man bör leva sitt liv för att nå befrielse.

4.11 Heliga texter "Tripitaka"

Buddhismens viktiga texter skrevs ner av munkarna efter Buddhas död. De består av flera tusen sidor. De viktigaste finns samlade i en text som kallas Tripitaka, vilket betyder "de tre korgarna". Den delas in i tre delar:

Sutta kallas den del där läran förklaras och den innehåller predikningar av Buddha samt olika berättelser, legender om hans liv. Abhidhamma är texter om hur man ska tolka Buddhas lära, predikningar och liv. Slutligen finns Vinaya som innehåller regler för hur munkar och nunnor ska leva.

4.12 Läran

Buddhismen har många likheter med Hinduismen. De har båda en cirkulär tidsuppfattning där de menar att allt levande är en del av det eviga kretsloppet. Därför tror buddhister att livet inte tar slut när vi dör, de tror på återfödelse, reinkarnation. De tror även på Karma. En människas Karma är de goda och onda handlingar vi gör under vårt liv. Men till skillnad från Hinduismen tror inte Buddhister på att människan har en evig själ. Det som återföds är den Karma man skaffat sig. En Buddhist bör därför leva sitt liv så att denne lämnar god Karma efter sig. Buddhismen sätter människan i centrum. Gudar och gudomliga väsen kan inte hjälpa människor, utan varje människa måste själv ta ansvar för sitt liv, och försöka nå befrielse från det eviga kretsloppet.

De fyra ädla sanningarna

Buddhismens tro kan sammanfattas i fyra punkter. "De fyra ädla sanningarna" kallade Buddha dem:

• Sanningen om lidandet: Det finns lidande i världen. Vi blir sjuka, gamla och vi dör.

• Sanningen om lidandets uppkomst: Vi lider för att vi har livstörst eller begär. Vi vill inte bli sjuka, gamla och dö.

• Sanningen om befrielse från lidandet: Vi kan utplåna vår livstörst eller våra begär.

• Sanningen om den åttafaldiga vägen: Vägen ut ur lidandet är att följa den åttafaldiga vägen.

Lidandet är inte bara plågor och smärtor utan allt som gör oss bekymrade och besvikna. Allt och alla vi tycker om, kommer förr eller senare att försvinna. Vi vill hela tiden få det bättre och bli lyckligare, men vi blir aldrig riktigt nöjda. Därför lider vi. Målet inom Buddhismen är att bli fri från dessa begär. Då når man ett tillstånd kallat Nirvana, som betyder "icke begär" eller "utslocknande". Man blir då en Buddha "en upplyst". Alla kan nå Nirvana bara man följer den åttafaldiga vägen.

Den åttafaldiga vägen

Buddha undervisade människorna om vägen ut ur lidandet och befrielse från det eviga kretsloppet. Buddhister menar att han satte igång lärans hjul, bestående av åtta ekrar som skulle spridas till människorna. Buddha kallade det för "Den åttafaldiga vägen":

• Rätt kunskap - Förstå de fyra ädla sanningarna.

• Rätt beslut - Medkänsla för hela skapelsen.

• Rätt tal - Tala sanning och inte använda hård ord.

• Rätt handlande - Göra det rätta. Inte döda eller stjäla.

• Rätt liv - Välj en bra sysselsättning som inte skadar andra.

• Rätt strävan - Att alltid försöka göra det rätta.

• Rätt tänkande - Tänk efter före du handlar, självkontroll.

• Rätt meditation - Att genom meditation nå Nirvana.

Levnadsregler

Troende buddhister bör leva efter de fem moralreglerna som Buddha satt upp. Det är regler som alla människor bör följa:

• Att inte skada eller döda levande varelser.

• Att inte stjäla från någon.

• Att inte vara otrogen mot någon.

• Att inte ljuga för någon.

• Att inte använda berusningsmedel som alkohol eller droger.

4.13 Munklivet

En stor och viktig del inom Buddhismen är munk och nunnelivet. Buddha organiserade tidigt sina anhängare i olika munkordnar och det byggdes upp många buddhistiska kloster och tempel runt omkring i Indien.

Att bli munk innebär att man lämnar sitt vanliga liv, sin familj och vänner för att bli en del av Sanghan, munkgemenskapen. I klostret som munk måste man avstå från nästan alla ägodelar. Munklivet regleras i Vinaya som är en av delarna i den heliga textsamlingen, Tripitaka. Det finns fler än 200-regler. Där står till exempel att en munk endast får äga åtta föremål: En mantel, tiggarskål, bälte, rakkniv, nål, vattenfilter, vandringsstav och en tandpetare.

Livet i klostret är väldigt styrt. En del av dagen ägnas åt att ge sig ut bland vanliga människor för att tigga mat. Munkarna ger därmed människorna tillfälle att skaffa sig god karma. De gör dem en tjänst. Vidare studerar, arbetar och mediterar de i klostret. Munkarna kan också besöka människor, för att utföra olika religiösa tjänster, som bön eller välsignelser i samband med högtider.

De tre juvelerna

Buddhismen kan sammanfattas i de tre juvelerna eller de tre tillflykterna. Det är de centrala delarna inom Buddhismen. Det heter att en Buddhist tar sin tillflykt till:

• Buddha, den upplyste

• Dharma, Buddhas lära

• Sangha, munkgemenskapen

De tre juvelerna utgör en slags Buddhistisk trosbekännelse: "Jag tar min tillflykt till Buddha. Jag tar min tillflykt till Dharma. Jag tar min tillflykt till Sangha."

4.14 Högtider och ceremonier

Buddhistiska högtider och ceremonier ser olika ut i olika delar av världen. Buddha angav inga speciella ceremonier eller ritualer, därför gör inte alla buddhister i världen på samma sätt.

Vesak

De större Buddhistiska högtiderna firas till minne av Buddhas födelse, upplysning och död. I Sri Lanka firar man alla dessa händelser på en och samma dag, Buddha dagen eller Vesak. Under Vesak brukar man tända ljus som symboliserar Buddhas upplysning. Människor skickar vesakkort till varandra med olika bilder av Buddha. Många människor besöker även Buddhistiska tempel för att delta i meditation och/eller skänka mat till munkarna.

4.15 Heliga platser och utbredning

Det finns c.a 500 miljoner buddhister i världen. De flesta lever i östra delarna av Asien. I Sverige lever c.a 20.000 Buddhister. De flesta heliga platser är förknippade med Buddha och dennes liv och återfinns i norra delarna av Indien. Det finns fyra särskilt viktiga platser dit buddhister över hela världen brukar vallfärda.

Lumbini

Lumbini sägs vara Siddhartas födelsestad och det var härifrån han gav sig ut på sina vandringar.

Bodh Gaya

Det var i Bodh Gaya som Siddharta Gautama blev Buddha, "Den upplyste", när han mediterade under ett Bodhiträd. Där finns idag ett viktigt tempel, Mahabodi templet.

Sarnath

I en hjortpark i staden Sarnath höll Buddha sin första predikan och fick där sina första lärjungar. Där föddes Sanghan, munkgemenskapen. Det är även en händelse som är ett vanligt motiv i buddhistisk konst.

Kusinara

Det var i Kusinara som Buddha dog och lämnade jordelivet.

Buddhistiska tempel

Inom Buddhismen ser tempelbyggnaderna olika ut i olika delar av världen. Det finns Stupor, eller pagoder som är en rund kupolliknande byggnad eller ett torn. Ordet Stupa betyder "hårtofs". I en stupa förvaras reliker antingen från Buddha själv eller från andra framstående munkar. Det är inte meningen att man ska gå in i en Supa utan de troende brukar vandra runt den. I anslutning till Stupor har man ofta byggt munkkloster. Det är vanligt att Buddhister vallfärdar till kända stupor för att meditera eller få del av dess heliga kraft.

4.16 Inriktningar

Buddhismen finns i många länder och det har utvecklats många olika sätt att utöva religionen. Inom Buddhismen finns tre stora inriktningar: Hinayana, Mahayana och Lamaism.

Hinayana

Hinayana kallas för "den lilla vagnen" eller ibland också sydbuddhism. Den förknippar man med Theravada Buddhism. Theravada betyder ungefär "de äldstes lära". Den är vanlig i sydostasien till exempel i Thailand. I Theravada buddhismen anser man att munkarna är de som kan nå Nirvana och bli en Buddha. Det kan inte andra människor. Därför finns ett annat fokus på just munklivet inom denna inriktning.

Mahayana

Mahayana kallas för "den stora vagnen" eller ibland också nordbuddhism. De troende inom denna inriktning finns framförallt i Kina och Japan. De har en öppnare syn på vem som kan nå Nirvana och bli en Buddha. Inom Mahayana finns tron på Bhodisattvas. Det är människor som trots att de nått Nirvana låter sig återfödas eller stannar kvar i jordelivet för att undervisa och hjälpa andra människor. Bhodisattvas dyrkas nästan som om de vore gudar och det byggs särskilda tempel till deras ära.

Lamaism

Lamaismen eller Tibetansk buddhism växte fram i de stora bergsområdena i Tibet som ligger i nuvarande Kina. Buddhisterna i denna inriktning följer särskilda religiösa ledare kallade Lama. En av de mest kända Lamas är Dalai lama. Dalai lama anses vara en inkarnation av en bhodisattva kallad Avalokiteshvara.

4.17 Buddhism och samhälle

Buddhismen har fått en stor spridning till många länder. Det är en religion och trosuppfattning som aktivt strävar efter att nå fler människor. Buddha reste ju själv runt och undervisade i Indien. I många länder deltar munkarna aktivt i samhällslivet och det har uppstått buddhistiska partier. De engagerar sig särskilt mot orättvisor i samhället.

Buddhismen är populär även i västvärlden utanför Asien. En av de viktigaste företeelserna inom buddhismen är meditation och meditationstekniker, något som många människor ägnar sig åt idag. De ser meditation som en möjlighet till koncentration, vila och återhämtning. Buddhismen sätter även människan i centrum och menar att gud, gudar är oviktiga. Det tilltalar många människor i väst, som har blivit alltmer sekulariserade.

Tibet och Dalai lama

Dalai lama lever i exil, i landsflykt. Kina intog Tibet på 1950-talet och alltsedan dess har Dalai lama levt i norra Indien. Tibet strävar efter självständighet eller ökat självstyre gentemot Kina. Dalai lama som är Tibets andlige och politiske ledare, har fått Nobels fredspris, då han förespråkar lösningar som bygger på icke-våldsprinciper.