Publiceringsdatum: 2016-apr-04 09:22:02
Idag gick vi igenom läxförhöret om FN och EU. Det är väldigt viktigt att du har koll på den viktigaste politiska samhällsstrukturen vi har i Sverige; riksdag och regering. Det är grunden för att sedan kunna se samband inom och mellan politiska samhällsstrukturer som FN och EU samt se fördelar, nackdelar, problem och möjligheter.
Riksdagens och regeringens viktigaste uppgifter:
Riksdagen (349 ledamöter) Regeringen (statsministern och övriga ministrar)
Kunskapskravet ser ut så här:
Eleven har grundläggande kunskaper om olika samhällsstrukturer. Eleven visar det genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då enkla samband inom och mellan olika samhällsstrukturer. I beskrivningarna kan eleven använda begrepp och modeller på ett i huvudsak fungerande sätt.
Eleven har goda kunskaper om olika samhällsstrukturer. Eleven visar det genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då förhållandevis komplexa samband inom och mellan olika samhällsstrukturer. I beskrivningarna kan eleven använda begrepp och modeller på ett relativt väl fungerande sätt.
Eleven har mycket goda kunskaper om olika samhällsstrukturer. Eleven visar det genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då komplexa samband inom och mellan olika samhällsstrukturer. I beskrivningarna kan eleven använda begrepp och modeller på ett väl fungerande sätt.
Tänk i tre steg:
Exempel hämtade från elevsvar från 9a och 9e:
Fråga 3. EU:s och FN:s organisation kan till viss del jämföras med Sveriges riksdag och regering. Vilka institutioner (både inom FN och EU) skulle du jämföra med Sveriges regering? Motivera ditt svar!
Riksdag
Ministerrådet eftersom de också stiftar lagar. Besluten är bindande. De har koll på kommissionen precis som riksdagen har koll på regeringen.
EU-parlamentet eftersom ledamöterna är folkvalda (vart 5:e år) precis som riksdagsledamöterna (vart 4:e år). I EU-parlamentet beror antalet röster på befolkningens storlek och i riksdagen på antalet röster.
FN:s säkerhetsråd eftersom deras beslut är bindande. Där har de fem permanenta länderna vetorätt vilket man inte har i riksdagen men majoriteten måste vara överens för att det ska bli ett beslut.
Generalförsamlingen där flera olika länders ledamöter kan komma med förslag precis som riksdagsledamöterna kan ge förslag (motioner)
Regering
Kommissionen eftersom de kommer med förslag (propositioner som det heter när regeringen lägger förslag) och förbereder och verkställer sedan besluten är tagna av Ministerrådet och Europaparlamentet (som jag skulle kunna jämföra med riksdagen). Regeringen tar inte besluten precis som kommissionen inte gör det. En skillnad mellan kommissionen och regeringen är att kommissionen måste tänka på EU:s bästa och vara objektiva medan regeringen tänker på sina egna mål, de är subjektiva. I regeringen sitter inte alla riksdagspartier medan i kommissionen sitter representanter från alla 28 medlemsländer.
Europeiska rådet liknar regeringen eftersom de drar upp riktlinjer för EU:s gemenskap i framtiden
I FN är det inte lika klart men jag skulle ha jämfört regeringen med både säkerhetsrådet och generalförsamlingen. Säkerhetsrådet eftersom det är en mindre del av FN ( inte alla länder utan några få utvalda) som diskuterar olika saker, men de har beslutsmakt vilket regeringen inte har (det är riksdagen som beslutar). Generalförsamlingen eftersom det är ett stort diskussionsforum, dessutom är besluten ej bindande. Både regeringen och säkerhetsrådet är mer ”exklusiva” eftersom inte alla är med. Dock kan regeringspartier inte använda sig av veto – om det är flera partier kompromissar de om de är oense.
Fråga 4. EU växer och får alltfler medlemsländer. Vad kan det finnas för fördelar och nackdelar för ett land att vara med i EU?
Fördelar:
Handel – frihandel (varor, tjänster, människor, kapital), slipper tullavgifter – tjänar mer om man är exportberoende som Sverige (har sin största handel med EU-länder) – bättre ekonomi- investera i viktiga saker som utbildning, sjukvård, infrastruktur. Det blir billigare att importera.
Handel skapar jobb. Enklare att söka jobb i olika länder – arbetsmarknaden blir större och det finns fler möjligheter både för de som söker jobb och företag
Började med syftet att skapa fred genom kol- och stålunionen 1952. Mindre risk för konflikter när man samarbetar och är beroende av varandra.- mer fredligt
Man måste följa de lagar som beslutas om - EU-domstolen håller koll på att lagarna följs – till exempel de mänskliga rättigheterna
Samarbete kring kriminalitet ex. smuggling gör att polisen löser fler brott
Nackdelar:
Svårt att komma fram till beslut med så många länder (28 st) där det dessutom är olika ideologier som styr (alltifrån socialism, ekologism i Sverige till de länder som styrs av konservativa eller liberala partier.)
Eftersom EU är en överstatlig organisation kan länder känna att mycket av deras frihet försvinner. – motståndsgrupper kan växa (missnöje).Detta gör att många EU-kritiska partier (som Front national i Frankrike) får fler röster.
Man måste följa de regler och lagar som EU beslutar om och då måste man kompromissa då EU:s bästa inte alltid är det bästa för landet. Uppoffringar för att ta del av förmånerna ex. ekonomiskt bistånd till Grekland. Just nu är det flyktingfrågan som alla måste komma överens om
Om två länder skulle börja kriga kan det bryta upp hela organisationen
Man betalar en avgift. Vissa får tillbaka mycket genom bistånd andra får inte tillbaka så mycket. Ett tag fick Grekland problem med sin ekonomi som gjorde att eurovalutan sjönk i värde. Problemet med det här var att det dabbade alla EU-länder eftersom det var samma valuta. Det är en nackdel- det som drabbar ett land drabbar alla. Det är kostsamt för rika länder som betalar mer än de får tillbaka
Att det blir billigare att importera kan också vara en nackdel eftersom det kan leda till att folk hellre importerar an köper från sitt eget land vilket minskar produktionen i landet som i sin tur leder till att landet inte får in lika mycket pengar
Miljön tar skada att alla transporter
Exempel:
Grekland ekonomiska kris
Oenigheten i flyktingfrågan – vem som ska ta emot
Storbritannien som funderar på att lämna EU
EU-migranterna från Rumänien