Den demografiska transitionen (en geografisk modell och teori)

Den demografiska transitionen är en modell som beskriver hur ett lands befolkning förändras i olika faser som följer samma mönster: från U-land med hög nativitet (födelsetal) och hög mortalitet (dödstal) till att bli ett I-land med låg nativitet (födelsetal) och låg mortalitet (dödstal). Det finns 4-5 faser som alla länders befolkning genomgår:

Den demografiska transitionen är en modell för att beskriva hur en befolkningssammansättning övergår från höga födelse- och dödstal till låga födelse- och dödstal. Det finns fyra faser i den.

Fas 1: Höga födelsetal (nativitet) och höga dödstal (mortalitet). Det beror på hög spädbarns- och barnadödlighet, dålig tillgång på sjukvård, folk dör i enkla sjukdomar, näringsbrist. Det föds många för att kompensera det stora dödstalet. Befolkningen ökar inte nämnvärt (se den gröna linjen)

Fas 2: Hög nativitet men sjunkande mortalitet. Detta ger en befolkningsökning. Sjunkande mortalitet beror på bättre tillgång till sjukvård, bättre hygien, ofta tillgång till bättre mat. I Sverige brukar vi säga att "Freden , vaccinet och potäterna" gjorde att fler överlevde. Det är fortfarande hög nativitet beroende på att man fortfarande vill försäkra sig om att några barn överlever till vuxen ålder.

Fas 3:Sjunkande nativitet och sjunkande mortalitet. När en befolkning kommer in i skedet med ett industrisamhälle behövs det inte lika många barn som det behövs i ett fas 1 och 2-samhälle som är ett jordbrukssamhälle.

Fas 4:Fortsatt sjunkande nativitet och mortalitet. Befolkningen ökar inte.

Det finns faktiskt en fas 5 också där mortaliteten är högre än nativiteten, det vill säga det dör fler än det föds. Då får man en befolkningsminskning. Ofta gör invandring att det inte sker.

Så här ritade och skrev vi: