Fiske

Det verkar inte ha funnits så många fiskare på ön under 1900-talet. Varför är svårt att säga, men flera olika faktorer bör ha spelat in, inte minst då öns historia som säteri, vilket inte direkt främjade enskilda initiativ, utan snarare låg som en tung hämsko på företagsamheten och även om det är fråga om en stor skärgårdsö, så ligger den ju i innerskärgården, där fisket antagligen aldrig har varit lika utvecklat som längre ut.

På Höganäs fanns fiskarena Persson och Karlsson, samt på Notholmen Lindh och detta var nog under 1930-, -40 och -50-talen. Det torde vara så att inga av dessa tidigare bodde på Tynningö, utan flyttade hit från andra öar i skärgården.

Först verkar Torgny Lindh ha kommit och bosatte sig med sin familj på Notholmen 1936.

Erik Persson kom närmast från Lilla Saxaren och köpte 1942 fastigheterna Björkhyddan 1 och 2 (1:27 och 1:45). Det sägs att familjen Persson först bodde på 1:27 och sedan flyttade till 1:45, som är sjötomten vilken vetter mot Vasholmen. Särskilt långvarig blev inte familjen Persson där, utan fastigheterna såldes redan vintern 1944 respektive hösten 1945. Bosatt i Vaxholm Utkiken 5 till 1949. 1950 - 1960 bosatt på Tynningö 1:9. Det torde ha varit då som Erik Persson övergick från fiske till enbart taxibåtsverksamhet och i samband därmed flyttade till Vaxholm. 

Fiskare Karlsson verkar ha funnits kvar på ön senare. Göran Johansson som var född 1940 har berättat att han i sin tidiga ungdom var med Karlsson och fiskade på Saxarfjärden. Man lade då nät på kvällen, för att ta upp dem tidigt påföljande morgon. Med den tidens långsamma fiskebåt tog färden från Tynningö till Saxarfjärden och vice versa så lång tid att det inte lönade sig att åka tillbaka hem över natten, så man övernattade i båten.