Bygga ordförråd

11 Bygga ordförråd

”Ordkunskap är troligtvis den enskilt viktigaste faktorn för att utveckla en god läsförståelse, och således har ordkunskap en direkt påverkan på inlärningsförmågan och elevers resultat. Vårt vardagsspråk består av ett antal frekvent förekommande ord, och det är i mer ämnesfördjupande diskussioner och samtal samt i skriven form som språket utmanar oss mer. Att lära sig ett nytt ord är inte ett allt eller inget förhållande, utan en gradvis process som kan ta lång tid. Vi behöver höra ordet i många sammanhang, och själva använda det i olika kontexter för att erövra ordets fulla betydelse och nyans.”

Detta säger språkforskarna Anna W Gustafsson och David Håkansson som bl a har studerat högskoleprovets ORD-del för att förstå hur ordförståelsen har förändrats över tid. (språkutvecklarna.wordpress.com)

De menar vidare att man kan hänga upp sig eller fastna på ord som man inte förstår och därmed riskera att tappa fokus på resterande text eller samtal. Ju fler ord vi kan desto fler ord kan vi också gissa oss till, kanske bara på ett ungefär, men förståelsen ökar trots allt.

Det är av yttersta vikt att barn och elever kommer i kontakt med många ord tidigt och ofta. Högläsning av sagor och berättelser och samtal med barnen både kring texterna men också vardagssamtal är grundläggande både för att kunna tillgodgöra sig undervisning och fungera som samhällsmedborgare i ett demokratiskt samhälle. En nyligen publicerad studie visar att ungas ordförståelse av ord i media och offentliga samtal sjunker.

Den ”uppmärksammar därmed den uppenbara kopplingen mellan god språkförmåga och upprätthållandet av demokrati. Om ordförståelsen minskar kan det bli svårt att delta i det medborgerliga samtalet.” poängterar Gustafsson och Håkansson. (språkutvecklarna.wordpress.com)

Dessutom behöver man bli rustad för kunna förstå och kommunicera på engelska och andra språk i en ökad internationaliserad värld vilket kräver stukturerad och målinriktad ordinlärning menar Luleå tekniska universitet på sin hemsida.

Mats Myrberg, professor emeritus i specialpedagogik, accentuerar vikten av att utveckla ordförrådsdidaktiken och att man måste jobba mer än bara med veckans ord. En dagstidningsartikel kräver att man kan 50-70 000 ord. För att nå dit måste man kontinuerligt läsa böcker under hela skolgången. Den 17-åring som inte har läst under sin uppväxt har endast ett ordförråd på 15-17 000 ord enligt en forskningsstudie i Handbook of Reading Research (1991). Med ett begränsat ordförråd har man också sämre möjligheter på arbetsmarknaden, sämre levnadsvillkor och sämre hälsa. Här har alltså skolan ett stort uppdrag att kompensera hem med fattigare språkmiljöer!

Vad betyder det egentligen då att kunna ett ord? Myrberg förklarar att det kan beskrivas som en stege med fyra nivåer:

Nivå 1 – eleven vet inte betydelsen, men känner igen ordet.

Nivå 2 – eleven kan sätta in ordet i ett sammanhang men kan inte någon/några synonym/er.

Nivå 3 – eleven kan säga synonymer till ordet.

Nivå 4 – eleven kan definiera ordet.

Bildkälla: Maria Björsells lärandelek.se

Att kunna ett ord är att kunna använda detsamma, varför det bör läras i ett sammanhang och inte i fristående övningar. Ordförrådet i talspråk och skriftspråk skiljer sig mycket åt.

Det lär finnas fler unika ord i en barnbok för 10-åringar än i ett underhållningsprogram för vuxna. Vi kommer inte upp i de medborgerliga färdigheterna om vi begränsar oss till talspråket, påpekar Myrberg. Han går också in på att det inte bara är mängden som avgör om ordförrådet utökas. Att bara läsa t ex hästböcker i samma serie kallar han för bekräftande läsning. Det kan vara en start och en ingång i läsning, men när eleverna väl har börjat läsa ska man utmana dem med nya böcker, böcker som handlar om nya saker, i nya genrer men även facklitteratur, för att bredda ordförrådet. Det är också här som vikten av en skolbibliotekarie blir tydlig. När lärare och skolbibliotekarier samarbetar blir det möjligt att hitta böckerna som har en text som:

är lagom svår, ger socialt utbyte och som intresserar läsaren.

Det är tre mycket viktiga faktorer hos texten för att läsaren ska vilja fortsätta att läsa. Vad är då en lagom svår text? Myrberg refererar till den nya zeeländska läsforskaren Marie Clay som talar om 90 %-kriteriet. Det innebär att texten ska innehålla 90 % kända ord och 10 % okända ord.

Som många andra tar även Myrberg upp vikten av högläsning. Lärarens högläsning i klassen, eller för den delen den vuxnes högläsning för det lilla barnet, är ett utmärkt medel för att läsa texter som är lite för svåra att läsa själv. Ledorden är läslust och läsmod!

(Intervjun med Mats Myrberg hittar du på: https://urplay.se/program/199122-didaktorn-jattemanga-ord-ar-jattebra)

En treåring kan mellan 1000 och 3000 ord. Vid skolstart kan man i snitt 7000 ord men det kan skilja mycket mellan de språksvaga som kan ca 5000 ord och språkstarka som kan upp till 20 000 ord. Dessa exempel visar på ett stort spann och skillnaderna beror nästan enbart på hur många böcker och hur mycket läsning barnet har mött innan skolan och lästräningen börjar. Hur många ord ett barn kan i förskoleklass avspeglar sig ända upp i gymnasiet och påverkar skolresultaten. Så det är aldrig för tidigt att börja läsa och bygga ordförrådet. Men det är heller aldrig för sent! (https://www.barnsidan.se/blogs/ego/50-000-ord.htm)

Förskolans roll och kompenserande uppdrag kan inte nog betonas. I en avhandling från 2014 av Christine Cox Eriksson visas att det krävs ett systematiskt och kvalitativt språkarbete för de barn som kommer från torftigt språkliga hemmiljöer för att dessa ska ha en chans att utveckla ett stort ordförråd. Som pedagog kan man analysera sitt eget språkbruk i interaktionen med barnen. Att filma sig själv kan vara ett sätt att analysera sitt språkliga förhållningssätt, sitt eget språkbruk och de språkutvecklande strategierna.

Högskoleprov.nu har utvecklat en övningsportal, HPSkolan, där man bland annat kan träna på svåra ord. Över 6000 av Sveriges svåraste ord med kompletterande exempelmeningar och synonymer finns där och att öva är ett av de bästa sätten att förbättra sin ordkunskap och höja sitt resultat på högskoleprovet. De ger följande tips på att förstå eller härleda ett nytt ord:

”Sätt in ordet i ett sammanhang

Om du har hört ordet i uppgiften tidigare men inte kan komma på den exakta betydelsen kan du försöka minnas vilket sammanhang du hörde ordet i. Det kan hjälpa dig att sålla bland svarsalternativen för att hitta rätt svar.

Lånade ord

Många av våra svenska ord är lånade från andra språk. Om du inte känner igen ordet kan du tänka efter om du hört ordet på något annat språk vilket kan ge en ledtråd till vad ordet egentligen innebär.

Dela upp ordet

Många komplexa ord kan delas upp i flera ord eller stavelser som kan ge en idé om ordets betydelse. Till exempel kan man dela upp ordet kanske i kan och ske.”

Att bygga upp ett stort och brett ordförråd är extra viktigt för andraspråkselever. Ett forskningsprojekt presenterat på Skolporten visar att dessa elever underskattar sin ordkunskap. Det visade också att elevernas användning av ordinlärningsstrategier pekar på att frekvensen och ordvariationen ökar när elevernas kunskap i svenska ökar. Ju mer svenska man lär sig desto mer sofistikerat använder man sig också av inlärningsstrategier, vilket är något som kan vara en viktig kunskap för språklärare. ”Mer explicit undervisning kring olika inlärningsstrategier och hur man använder dem kan leda till effektivare inlärning av svenska ord” menar forskaren Richard LaBontee.

Till sist:

Ordförrådet byggs som en snöboll - ju fler ord man har desto fler bygger man på längs vägen!

Och visst vill vi ha många stora snögubbar i vår kommun?! :)

Källor:

Maria Heimer: Läsa i alla ämnen - att utveckla elevers läsning i F-9, 2024, Studentlitteratur

https://www.sprakforskning.se/forskningsbloggen2/2015/9/15/byggaordforrad

(logopeden AE Hallins forskningsblogg som bl. a. tar upp varför barn med språkstörning behöver explicit undervisning/behandling med fokus på ordförråd)

https://sprakutvecklarna.wordpress.com/2018/01/15/anna-w-gustafsson-och-david-hakanssons-forskning-om-ordforstaelse/

(Vikten av en god ordförståelse och gott ordförråd)

https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/ordforradets-betydelse-for-sprak--las--och-skrivutveckling

(Betydelse för språk-, läs- och skrivutveckling och hur du kan utforma din undervisning)

https://legilexi.org/inspirationsbibliotek/

(mycket information om allt som har med språk och läsning att göra)

https://www.barnsidan.se/blogs/ego/50-000-ord.htm

(Varför läsning och högläsning är så viktigt)

https://www.prefix.nu/test/ord.html

(utmärkt sida om svenska språket både i teori och praktik, högstadium/gy)

https://www.vokabular.se/

(Gratiskonto krävs. Tester på ordförråd, var/vart, de/dem, själv/ensam)