Bibliotek
9 Skolbiblioteksplan för Centralskolan och Malung-Sälens gymnasieskola 2023/24
9.1 Inledning- nulägesbeskrivning
En grupp bestående av skolbibliotekarier och lärare på Centralskolan och Malung-Sälens gymnasieskola har gjort denna plan för att det med nedskrivna mål är enklare att tydliggöra skolbiblioteksverksamheten. Det blir lättare att få gehör för en verksamhet om det finns tydliga mål för denna. Skolbiblioteksplanen ska kunna användas vid utvärderingen av verksamheten. Den är ett levande dokument och kan revideras fortlöpande. Det är viktigt att planen förankras hos rektorer, lärare och bibliotekspersonal. Ett biblioteksråd kan vara ett forum för detta.
När vi i texten använder ordet ”skolan” är det både Centralskolan och Malung-Sälens gymnasieskola vi menar, eftersom skolorna är i samma byggnad och skolbiblioteket är detsamma. På grundskolan finns ca 208 elever. Det finns en grundsärskoleklass med elever från alla årskurser och en förberedelseklass för nyanlända. På gymnasiet finns ca 370 elever med bl.a. riksintag på alpina grenar; skidor, snowboard, freeski och skidlärare.
Skolbiblioteket är bemannat med en tjänst på 75%, i nuläget fördelat på två bibliotekarier. Medieanslaget är 12 000 för Centralskolan och 60 000 för gymnasiet.
Skolbiblioteket har fått ett nytt biblioteksdatasystem upphandlat från april 2023. Skolbibliotekspersonal deltar även i länets fortbildningsdagar. Förutom inköp av böcker till vårt skolbibliotek köps även litteratur till ytterskolor i kommunen. Vi har också hand om inköp till en depå med klass- och läsgruppsuppsättningar som alla skolor i kommunen får låna. Vi registrerar användare för egen nedladdning i Legimus och har rätten att ladda ner från MTM (Myndigheten för tillgängliga medier).
De digitala tjänster som finns via skolbiblioteket (med lösenordsskyddade inloggningar) är:
Mediearkivet (Retriever) -
Landguiden
.Alex författarlexikon
Nationalencyklopedin
Pressreader
9.2 Syfte
9.2.1 Vad är ett skolbibliotek?
“Skolbibliotekets verksamhet används som en del i undervisningen för att stärka elevernas språkliga förmåga och digitala kompetens.” (Skolverket 2019, s.17)
För att utveckla barns och ungdomars läsning och för att utveckla deras förmåga till informationssökning och källkritik skall skolbiblioteket vara:
ett informationscentrum
en pedagogisk resurs
en trevlig läsmiljö
allas ansvar och angelägenhet
en väg till läsupplevelser
öppet hela dagen
bemannat med kompetent personal
Skolbiblioteket är en viktig del av en skola och ska vara en naturlig del i undervisningen.
Mediebeståndet skall vara rikhaltigt, relevant och aktuellt. Skolbiblioteken har, till skillnad från folkbiblioteken, ingen skyldighet att lagerhålla viss litteratur, varför gallringen får stor betydelse, allt för att hålla beståndet uppdaterat, så att eleverna kan använda materialet i undervisningen. Därtill skall det naturligtvis även finnas äldre, klassisk litteratur (som ett komplement till gymnasiets svenskdepå som också har ett rikt utbud både av nyutgiven och äldre litteratur).
Bibliotekspersonalen ska vara elever och lärare till hjälp vid olika informationssökningar, visa på olika sökstrategier o.s.v. Personalen ska också ge biblioteksorientering där elever och lärare får bekanta sig med bibliotekets katalog, hur man hittar på hyllorna, informera om källkritik och upphovsrätt.
En biblioteksgrupp eller biblioteksråd bör finnas på skolan, där elever från de olika årskurserna, stadierna och gymnasieprogrammen finns representerade, allt för att främja det viktiga samarbetet mellan eleverna, lärarna och biblioteket.
Bibliotekspersonalen ska vara lyhörd för elevers och lärares önskemål om inköp av litteratur. Vidare ska personalen kunna presentera (nya) böcker och ge eleverna och lärarna tips på bra skönlitteratur, ”nöjesläsning”, för att främja elevernas läsintresse och vidare läsutveckling.
En viktig förutsättning för att kunna uppnå målen är att lärare, i alla ämnen och bibliotekspersonal samarbetar och att biblioteksverksamheten är förankrad hos skolledningen. Ett forum för detta kan vara biblioteksrådet.
9.3 Vision
Ungdomar som läser är ungdomar som lär sig.
Ungdomar som läser är ungdomar som blir aktiva samhällsmedborgare.
Ungdomar som läser lär sig om och bryr sig om sig själva, andra och omvärlden.
9.4 Mål
9.4.1 Skolbiblioteket skall hjälpa eleven att utveckla sin läs- och skrivförmåga
Skolbiblioteket ska göras ännu synligare och vara ett stöd för lärarna, uppmuntra elevernas läsintresse och stödja dem i deras läs-, skriv- och språkutveckling för att nå måluppfyllelse utifrån deras egna förutsättningar. Alla elever ska känna att de är sedda, hörda, respekterade och bekräftade. Skolbiblioteket bör vara öppet hela dagarna och bemannat med kompetent personal, tillhandahålla goda medier, moderna verktyg och vara en plats för arbete och lustläsning. Det ska vara ett skolbibliotek för alla, med elevernas olika behov i åtanke med ett rikt, relevant och anpassat bokbestånd, både vad gäller skönlitteratur och facklitteratur. Det ska också finnas litteratur på de hemspråk som finns representerade på skolan, för närvarande 17 st! (Dessutom har folkbiblioteket fått extra statliga pengar tillsammans med Smedjebacken och Älvdalens kommuner för att satsa på minoritetsspråken samiska och finska.) Skolbiblioteket ordnar läsfrämjande aktiviteter som exempelvis högläsning, bok- och författarpresentationer, spontana lästips, fri läsning, läsgrupper, temaläsning, spännande och intresseskapande skyltning, böcker som passar alla, t.ex. lättlästa och inlästa medier, författarbesök, utställningar.
9.4.2 Skolbiblioteket skall hjälpa eleven att förbättra sin förmåga att hantera information
I begreppet att hantera information ingår både bibliotekskunskap, informationssökning och källkritik. Biblioteket ska handleda eleverna vid deras uppgifter i fritt, eget sökande. De ska kunna ha lektioner om källor, källkritik och källtillit. Den s.k. tillitsbristen växer hos eleverna och det är viktigt att förankra tilliten till säkra källor för att bygga ett demokratiskt samhälle.
Bibliotekspersonalen ska vara lärarna behjälpliga med att leta fram lämpligt material och att arbeta med äkthetsaspekterna: äkthet (Är sidan äkta? Finns det fler sidor som säger samma sak?), närhet (Hur aktuell är informationen eller forskningen som beskrivs?), beroende (Är källan oberoende av andra källor?) och tendens (I vilket syfte har källan tillkommit? Finns det egna syften med det som skrivs?).
9.5 Lagar och styrdokument
Enligt skollagen ska alla elever i den svenska skolan ha tillgång till ett skolbibliotek.
“Eleverna i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska ha tillgång till skolbibliotek.” (2 kap. 36 § i skollagen SFS 2010:800)
Enligt 2 § i bibliotekslagen (2013:801) ska kommunerna skriva en plan för sin biblioteksverksamhet och där måste även skolbiblioteken ingå.
Här kan man läsa biblioteksplanen för folkbiblioteket i Malung-Sälens kommun:
Skolverket menar att ett skolbibliotek är: “en gemensam och ordnad resurs av medier och information som ställts till elevernas och lärarnas förfogande med hjälp av kompetent personal. Skolbibliotek är en del av skolans pedagogiska verksamhet med uppgift att stödja elevers lärande. Skolbibliotek kan därmed betraktas dels som en materiell resurs som är en del i en skolas läromedel och övrig utrustning, dels som en funktion som bidrar aktivt i kunskapsutvecklingen och svarar för viss service.” (Ur Skolinspektionens informationsblad 2011-09-30)
I både bibliotekslagen och de två läroplanerna skrivs om hur viktigt det läsfrämjande arbetet är:
“Det är även skolans ansvar att varje elev kan/.../ söka sig till saklitteratur, skönlitteratur och övrigt kulturutbud som en källa till kunskap, självinsikt och glädje,” (Lgy11 s. 9)
“Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska främja litteraturens ställning och intresse för bildning, upplysning, utbildning och forskning samt kulturell verksamhet i övrigt.” (Bibliotekslagen §2)
När det gäller medie- och informationskunskap (MIK) skrivs i grundskolans läroplan:
“Skolan ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse hur digitaliseringen påverkar individen och samhällets utveckling. Alla elever ska ges möjlighet att utveckla sin förmåga att använda digital teknik. De ska också ges möjlighet att utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att kunna se möjligheter och förstå risker samt för att kunna värdera information.” (Lgr11 2.2)
I IFLA:s (The International Federation of Library Associations and Institutions) och Unesco:s skolbiblioteksmanifest finns rekommendationer och riktlinjer för skolbibliotek. (Se bilaga 1 och bilaga 2)
9.5.1 Vems ansvar?
Enligt läroplanerna för både grundskolan och gymnasiet ligger huvudansvaret för skolbibliotek hos huvudmannen medan rektor beslutar hur medlen används.
“Skolans arbetsmiljö utformas så att elever /.../ får tillgång till handledning, läromedel av god kvalitet och annat stöd för att själva kunna söka och utveckla kunskaper, t.ex. bibliotek, datorer och andra hjälpmedel...” (Lgr11 s.17)
Skolledningen ansvarar för att biblioteket får resurser beträffande personal, media, verktyg, lokaler och fortbildning så att skolbiblioteket kan fungera enligt läroplanens föreskrifter om ett undersökande arbetssätt och i enlighet med dess handlingsplan.
9.6 Mål för skolbiblioteksverksamheten för Centralskolan och Malung-Sälens gymnasieskola
*Sv är inte obligatoriska kurser i åk 2 och 3 för yrkesprogrammen
9.6.1 Informationssökning/källkritik/bibliotekskunskap
Åk 7 och gy åk 1
Eleven kommer till en ny skola, så de får börja med att bekanta sig med det nya biblioteket. Skolbibliotekarierna repeterar eller visar för första gången hur böckerna är placerade och varför. Vi tittar gemensamt på vilken information man får av en bokrygg. De elever som inte är registrerade i bibliotekssystemet, blir det och låneregler och trivselregler för skolbiblioteket gås igenom.
9.6.2 Språk-, läs-, och skrivutveckling
I kursplanerna i svenska och svenska som andraspråk framhålls att undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Eleverna ska genom undervisningen ges möjlighet att utveckla språket för att tänka, kommunicera och lära. Denna förmåga är en viktig grund för att kunna tillgodogöra sig undervisningen genom hela skoltiden.
Tillgång till böcker och berättelser är en av de viktigaste faktorerna för att främja nyfikenhet på böcker och lust att läsa. Skolbiblioteket ska vara en lättillgänglig och positiv språkmiljö där varje elev, efter intresse och färdighet, kan hitta texter som stimulerar läslusten. Eleverna ska under sin skoltid möta och få kunskaper om skönlitteratur från olika tider och skilda delar av världen, något som skolbibliotekets utbud ska tillhandahålla.
Många böcker finns numer som fria e-böcker och ljudböcker, både på svenska, engelska och andra språk bl.a. på Stockholms statsbiblioteks hemsida:
9.7 Hur ska vi arbeta för att nå målen?
Läsåret 23/24
åk 7
Biblioteksvisning
Bokprat om engelska böcker på olika nivåer, väcka läslust på andra språk
Källkritik, källanvändning, informationssökande
Bokprat om nya böcker lämpliga för åldern
åk 8
Källkritik och källanvändning, faktauppsats
Bokprat om nya böcker lämpliga för åldern
åk 9
Bokprat om andra världskriget
Källkritik, vetenskapligt skrivande: temaarbete SO-, NO-ämnen, svenska
Bokprat om nya böcker lämpliga för åldern
Gy:
åk 1
Biblioteksvisning, läsfrämjande, genomgång av medie- och informationskunnighet och källkritik
åk 2
Massmedia och identitet, fördjupad informations- och källhantering i samarbete med ansvarig lärare
åk 3
Akademiskt skrivande/gymnasiearbetet, ytterligare fördjupad informations- och källhantering i samarbete med ansvarig lärare
9.8 Sammanfattning
För att se om målen är uppfyllda måste de gå att utvärdera och ingå i det systematiska kvalitetsarbetet.
En verksamhetsberättelse med rutiner och riktlinjer för olika delar i skolbiblioteksverksamheten kan vara ett sätt. Frågor vi kan utgå ifrån i våra årliga utvärderings-/utvecklingssamtal är exempelvis:
Har vi tillräckliga resurser? Är vi kostnadseffektiva? Hur och vilka använder biblioteket? Har besöksfrekvensen ökat? Ger vi kvalitet? Vad kan förbättras? Att utvärdera efter antal utlån blir missvisande, då många böcker aldrig blir lånade, utan används på plats i biblioteket. Samtal med lärarna och användarenkäter kan användas, för att få en uppfattning om hur lärare och elever använt sig av skolbiblioteket. Biblioteksrådet kan även vara det forum där utvärderingen sker.
Skolbiblioteksplanen är inte ett statiskt dokument utan kan ändras om skolans arbetssätt och/eller utvärdering av verksamheten så kräver.
Målen bör sammanfattningsvis vara tydliga och mätbara men även behovsrelaterade. För att kunna arbeta fram mål behöver man veta vad man vill med sin verksamhet. För att komma fram till en gemensam plan med gemensamma mål krävs samarbete mellan de olika aktörerna inom skolan; skolledning, lärare, elever och bibliotekspersonal. Det är vi säkra på att vi kan och detta är ett första försök!
Referenslista
http://www.skolbibliotek.se/skolbiblioteksmal/
(förslag till målsättning och arbetsplan för skolbibliotek)
(plattform för digital fortbildning och inspiration gällande digital kompetens, medie- och informationskunnighet (MIK) och läs- och litteraturfrämjande.)
https://pedagog.malmo.se/kategori/skolbibliotek/
(inspiration till pedagoger och bibliotekarier)
https://nationellbiblioteksstrategi.blogg.kb.se/2019/03/04/presentation-av-strategin-sen
(Regeringens uppdrag till KB om en nationell strategi)
https://www.bessemerskolan.se/omskolan/bessemerbiblioteket/biblioteksplan.18128.html
(Biblioteksplan för årets skolbibliotek 2018)
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/bibliotek-och-folkbildning_GU02Kr285
(motion till riksdagen 2006 om en nationell strategi)
(gy-11)
(lgr11)
(skollagen)
Bilagor
1
2
Utskriftsvänlig sida
Skolbiblioteksplan