Arbetsgång och metoder

6 Arbetsgång och metoder

6.1  Språkliga modeller och länkar

Vi har fått ta del av Nyköpings Kommuns språkplan från 2020. I den finns många språkliga modeller och länkar som är användbara i många situationer för att främja språklig aktivitet. Vi har fått löfte om att dela den och har då valt att lägga ut den i sin helhet direkt på vår sida. Dock har vi tagit bort rekommendationerna för årskurser och istället förordar vi att alla går att använda på respektive stadium, kanske med viss modifiering.

Språkliga modeller och länkar 

Syftet med språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt är att hitta stödstrukturer för att få förståelse för texten och dess funktion. Nedan följer en rad språkliga modeller som kan hjälpa till att stötta undervisningen i alla verksamheter och i alla ämnen. 

Cirkelmodellen:

Cirkelmodellen är en modell som ger både pedagoger och elever stöd i undervisningen, när det handlar om att skriva fungerande texter. Det går till så att man delar in undervisningen i fyra olika faser. I de tre första faserna sker arbetet gemensamt i mindre eller större grupper och det är först i den fjärde och sista fasen som eleven skriver självständigt. 

I de olika faserna skapar pedagogen, tillsammans med eleverna, modeller och mallar för det kommande enskilda skrivandet. Detta för att göra arbetet enklare och för att bidra till förförståelse hos eleven. Pedagogen undervisar om textstrukturer och innehåll och leder arbetet både språkligt och kunskapsmässigt. 

Fas 1 I den första fasen arbetar man med elevernas förförståelse och förkunskap när det gäller själva ämnesområdet, men också texttypen. Vad kan och vet eleverna redan och hur kan det ligga till grund för påbyggnaden av ny kunskap? 

Fas 2 Under den andra fasen introducerar pedagogen ämnestypiska texter och man studerar dessa gemensamt i klassen. Tanken är att eleverna, med pedagogens stöd, ska bli mer bekanta med texttypen i fråga. Man tittar på vad texttypen har för karakteristiska drag och hur språket ser ut. Dessutom samtalar man om vad som är typiskt för texttypen och hur man kan känna igen den. 

Fas 3 När man sedan kommer till den tredje fasen i cirkelmodellen, handlar det om att börja skriva gemensamt. Pedagogen och eleverna skriver texten gemensamt i klassen/gruppen. Här får eleverna möjlighet att pröva sig fram och komma med förslag på upplägg och innehåll i texten. Detta ger, förutom ytterligare stöd, även en konkret skrivmall att utgå ifrån i det egna skrivandet. 

Fas 4 I den fjärde och sista fasen är det dags för eleverna att skriva självständigt. Nu kan eleverna använda sig av förkunskaperna från de tre tidigare faserna i sitt enskilda skrivande. 

In- och uttexter: 

När det handlar om att skriva text kan det vara bra att tänka på att det finns olika syften med skrivandet. Texterna har helt enkelt olika didaktisk funktion. Det är inte alltid säkert att syftet med en text bör vara att den ska bedömas eller ens läsas av någon annan. 

Intexter har som huvudsyfte att utveckla och fördjupa våra egna tankar. En intext fokuserar mer på elevens förståelse i ämnet, än på de rent språkliga aspekterna. Dessa texter kan givetvis ligga till grund för en kommande färdig produkt, en uttext, men så behöver det heller inte nödvändigtvis vara. 

I en intext prövar och sorterar eleven sina tankar. Med hjälp av den byggs en struktur som sedan kan användas som stöd vid skapandet av den färdiga texten. 

Ett exempel på typiska intexter är de läsloggar som elever ibland kan få arbeta med i samband med bokläsning. Här ges möjlighet till egen reflektion och ett fördjupat tänkande som ökar förståelsen av boken. 

Uttexter är texter som skrivs med en mottagare i åtanke. De ska läsas och kanske även bedömas av någon annan, exempelvis en pedagog. För att eleven ska kunna producera en bra uttext krävs förberedelser och stöd, kanske i form av en intext. 

Länktips: In- och uttexter, Skriva i alla ämnen 

Expertgrupper och hemgrupper:

Att samarbeta i grupp för att skapa djupare förståelse är ett bra sätt när man exempelvis bearbetar en text. I denna modell handlar det om att alla i gruppen tar sitt ansvar för att bidra med sin del i arbetet. 

När man använder sig av så kallade expertgrupper och hemgrupper är syftet att skapa interaktion mellan eleverna, för att på så vis stötta inlärningen. Vid dialog och interaktion bidrar varje elev med sin pusselbit och lärandet blir kooperativt, vilket enligt forskning visat sig ha avgörande betydelse för språkutvecklingen. 

Modellen fungerar i mängder av inlärnings sammanhang och går till så att pedagogen delar in klassen i olika grupper där tanken är att varje grupp ska bli experter på sitt specifika område. Inom denna grupp, (hemgruppen) arbetar eleverna tillsammans och skapar ett underlag att utgå ifrån, när sedan nya grupper ska formas. I denna nya grupp, (expertgruppen) ingår en elev från varje hemgrupp. Syftet är nu att varje elev i den nya gruppen berättar för de andra om sin expertkunskap, medan de övriga i gruppen antecknar. På så sätt blir alla aktiva och alla får ta del av alla gruppers information. 

Stöttande skrivmallar: 

En skrivmall är ett text-skelett med ord och fraser som ger eleverna dispositionen för en text. Eleverna får sedan själv fylla på med ett relevant innehåll. Syftet är att att modellera för eleverna hur grundstrukturen för en viss skrivuppgift ser ut. Disposition kan avlasta elever i skrivarbete i ämnen där innehållet i texten är det viktiga. Det kan även höja motivationen hos skrivsvaga elever. Skrivmallar är ett förslag, vill eleverna ändra, byta ord eller stoppa in mer information mellan förslagen står det dem fritt. 

Enskilt - Par - Alla (EPA) :

Det finns flera olika strategier för hur man kan få eleverna mer delaktiga i undervisningen. Ofta blir det att pedagogen kollar av om eleverna hänger med genom att ställa kontrollfrågor, som sedan bedöms. Resultatet kan då bli att endast ett fåtal elever vågar räcka upp handen och besvara frågor, vilket gör att inte så många blir delaktiga och aktiva. 

En kooperativ modell som kan variera och göra att fler blir delaktiga i diskussioner, är den så kallade EPA - enskilt-par-alla. Denna modell är ursprungligen från USA, där motsvarigheten kallas listen-think-pair-share. Genom EPA får alla elever möjligheten att fundera, reflektera, diskutera och göra sin röst hörd. EPA fungerar enligt följande modell: 

● Pedagogen ställer en öppen fråga och ber eleverna att var och en fundera en stund för sig själva. 

● Därefter vänder sig eleverna till sin samtalskompis eller den de sitter bredvid för att tillsammans diskutera frågan. 

● Till sist väljer pedagogen ett sätt att lyfta de olika parens tankar i helklass, för att ytterligare belysa frågan. Här kan urvalet vara slumpmässigt när det gäller vilka par 

som ska få delge sina tankar. Ibland kan samtliga par får bidra med vad de diskuterat. 

Under ungefär samma tid som pedagogen kan engagera ett fåtal elever i klassen i en handuppräckning, kan hen istället få alla elever delaktiga. Eftersom parens tankar lyfts i helklass kan eleverna dessutom bygga vidare på varandras resonemang, för att på så vis nå ytterligare fördjupade kunskaper. 

Flerstämmigt klassrum: 

Detta är inte en språklig modell i sig, men är viktig att ha i åtanke oavsett vilka modeller man som pedagog väljer att arbeta med. Flerstämmighet i undervisningen innebär att elever gynnas av språkliga och dialogiska aktiviteter i klassrummet. Ju mer eleverna får interagera med varandra och med pedagogen, desto fler språkliga register och lärande utvecklar de. Samtal med andra utvecklar både det egna tänkandet, språket och inlärningen. Eleverna utmanas dessutom i sitt tänkande, när de får möjlighet att möta andras tankar och åsikter. 

För att skapa ett flerstämmigt klassrum behöver pedagogen involvera eleverna i undervisningen. Det handlar om att utifrån en, av pedagogen bestämd utgångspunkt, se till att eleverna är delaktiga och bygger vidare och bidrar utifrån sin förmåga och sina förkunskaper. Det kan vara ett bra sätt att introducera ett nytt område i undervisningen, eftersom eleverna här får chans att diskutera öppna frågor, reflektera och knyta an till kunskaper de redan besitter. Detta sätt att undervisa bör vara en del i arbetet med samtliga språkliga modeller. Flerstämmighet i klassrummet gör dessutom att eleverna kan vara med och påverka själva lärprocessen, då de får vara delaktiga och kreativa. 

Länktips: Flerstämmigt klassrum 

Vet - Önskar veta - Lärt mig (VÖL) (åk f-9) :

Ett VÖL – schema kan användas vid start av ett nytt arbetsområde eller inför läsande av en faktatext. Metoden utgår från elevernas erfarenheter och förförståelse. Genom att använda modellen gör man eleverna medvetna om vad de redan kan om ett ämne (V=vet), därefter aktiveras deras nyfikenhet och de får reflektera över vilka kunskaper de saknar (Ö=önskar veta). Efter läsningen eller arbetsområdet formulera de vad de har lärt sig (L= Lärt mig). 

Dictogloss: 

Dictogloss är ett språkutvecklande arbetssätt som kan användas i alla ämnen. Det är särskilt lämpligt när man arbetar med svenska som andraspråk. Metoden passar både yngre och äldre och är lätt att variera. I både par- och smågruppsdiskussioner sker mycket språklig interaktion. Eleverna förhandlar med varandra om hur de ska skriva och vad som kan vara korrekt och varför. I och med att de kan ta hjälp av varandra och får fokusera på en relativt begränsad text, är intresset och motivationen att tillsammans lösa uppgiften ofta mycket stor. En viktig bieffekt av arbetet är att eleverna också får träning i anteckningsteknik och hörförståelse, särskilt om man arbetar med denna metod ofta. 

• Eleverna delas in i par. 

• Pedagogen läser en kort text i normal läshastighet. Eleverna lyssnar för att få sammanhang. 

• Pedagogen läser texten en gång till i normal läshastighet medan eleverna antecknar så mycket de hinner med stödord och stödfraser. Handstilen och stavning är inte viktig. 

• Paren jämför sina texter och försöker tillsammans att återskapa texten de fått uppläst. De ska sträva efter att få texten så grammatiskt korrekt som möjligt, samt att ha samma faktainnehåll som originaltexten. 

• Två par slår sig samman till en grupp och upprepar momentet ovan. I och med att alla fyra har något att bidra med, får de tillsammans ihop en någorlunda korrekt text. 

• Varje grupp skriver rent sin färdiga text (utskrift från dator/ på blädderblock). Nu går man även igenom stavning och grammatik. 

• Pedagogen visar ursprungstexten och låter grupperna jämföra sin text med den. Samtala om eventuella skillnader och beröm kreativa lösningar där de använt sina språkkunskaper. 

Venn-diagram (åk f-9):

Med hjälp av venn-diagram kan man jämföra och organisera innehållet i olika multimodala texter i alla ämnen. Venn-diagrammet tydliggör vad som är unikt för vardera text och vad de har gemensamt. De gemensamma dragen finns i mitten av diagrammet. 

Rekonstruera text, jämföra texter: 

Övningen kan genomföras i alla ämnen, på olika nivåer och med olika syften. Den utgår från en eller flera sönderklippta texter, som eleverna i par eller grupp ska sätta samman igen. Övningen kan träna förmågan att se den röda tråden i en text, särskilja olika genrer, utforska ordföljd och meningsbyggnad, samt förstå användningen av skiljetecken. 

Bilda meningar: Eleverna får ituklippta meningar i form av ord och skiljetecken. De ska därefter pussla samman meningen med rätt ordföljd. Pedagogen utvecklar övningen till att byta ut skiljetecknet till ett annat och uppmanar att skapa en ny mening. 

Röda tråden: En text är isärklippt i meningar eller stycken. Dessa ska sorteras i rätt ordning så den röda tråden tydligt framgår. I ämnen som slöjd, bild, hem- och konsumentkunskap, kan denna övning träna elever i att läsa instruktioner mer noggrant. 

Särskilja textgenrer: Två textgenrer med liknande innehåll har klippts isär och blandats ihop. Eleverna får i uppdrag att identifiera vilka meningar som hör till vilken genre och vilka genrerna är. Därefter sätta samman de båda texterna. 

I samtliga övningar, går pedagogen runt i paren/grupperna, samtalar och ställer frågor för att hjälpa eleverna framåt. Den rekonstruerade texten skriver varje elev ned. 

Genrepedagogik: Tidig skrivundervisning 

Texttyper: 

Främja elevers lärande - SO 

Främja elevers lärande - NO 

Kritiskt textarbete - förskoleklass 

Citat och Tanke, läslogg: 

Modellen gör eleven till en mer aktiv läsare och kan användas i alla ämnen. Eleven formulerar i sin läslogg funderingar och frågor utifrån den lästa texten, vilket leder till reflekterande läsning. 

Eleven eller pedagogen, väljer ut ett citat ur texten och eleven skriver ner vilken tanke det väcker. Det kan vara något man undrar över, en koppling man gör till egna erfarenheter eller till ämnesinnehåll. Elevernas tankar ligger sedan till grund för diskussion i par/grupp och/eller helklass. Metoden kan bland de äldre eleverna utvecklas till att de reflekterar över varandras reflektioner. Som pedagog kan man även rikta citaten mot ett specifikt innehåll, t.ex att eleverna ska vara källkritiska och skriva citat som de ifrågasätter. 

Länktips: Läslogg 

Reciprocal Teaching (RT), Reciprok undervisning (RU), Läsfixarna (åk f-9):

Reciprocal teaching, “ömsesidig undervisning”, handlar om att eleverna med pedagogen som modell, tränas i att undervisa sig själva och varandra i lässtrategier och djup läsförståelse. De lär sig även att förklara hur de olika strategierna fungerar och vad de ger för information. Tanken är att strategierna till slut ska automatiseras under läsningen. De fyra strategierna är; Förutsäga, Ställa frågor, Upptäcka oklarheter och Sammanfatta. 

I Läsfixarna kallas de olika strategierna för Spågumman/Futura, Detektiven/Explora, Cowboyen/Lazo, Reportern/Curioso/Frågeapan/Nicke Nyfiken. Det finns även en femte fixare; Konstnären, som tränar förmågan att Skapa inre bilder, måla med orden och beskriva med alla sinnen. 

Förutsäga: Att förutsäga handlar om att bilda sig en uppfattning om textens innehåll innan, under och efter läsning. Innan läsning genom att titta på t.ex. rubriker och bilder och gissa sig till vad texten kommer att beröra. Under läsning, genom att förutsäga innehållet i kommande stycke eller sida. Efter läsning, att göra fortsatta förutsägelser bortom textens slut. 

Ställa frågor: Att ställa frågor kring en text, handlar om att hela tiden vara nyfiken på textens innehåll, vara så nära innehållet som möjligt och relatera det till sina egna erfarenheter. Frågor ställs på olika nivåer; på, mellan och bortom raderna (på ytan, under ytan, livsfrågor). 

I den här delen tränar eleven att göra textkopplingar; relatera innehållet till andra texter som lästs, till egen erfarenhet och till omvärlden. 

Upptäcka oklarheter: Att upptäcka oklarheter handlar om att vara medveten om när man inte förstår innehållet, eller när innehållet inte stämmer med det man förutspått. För att reda ut oklarheter lär man sig att gå tillbaka och läsa om, fråga någon om innehållet eller leta upp betydelsen av ett specifikt ord. 

Sammanfatta: Att sammanfatta handlar om att ta ut den viktigaste informationen i texten. Vad som är viktigast beror på målet med läsningen och typen av text. 

Sokratiska samtal, Eftertänksamma samtal: 

Sokratiska samtal eller Eftertänksamma samtal är ett sätt att strukturera textsamtal så eleverna tränar sina kommunikativa förmågor; att lyssna och förstå andra, uttrycka egna idéer och samarbeta med andra genom att bygga vidare på deras idéer. Samtalet är noga 

förberett och texten som ska diskuteras, har lästs och arbetats med innan. Eleverna har förberett sig med egna frågor och tankar. 

Det sokratiska samtalet bygger på samspel, där ingen fördelar ordet utan eleverna turas om att tala. Gruppen arbetar tillsammans mot ett gemensamt uppsatt mål. Målet ska diskuteras både innan och efter samtalet. Innan samtalet startar bestäms tydliga, gemensamma regler. 

Några elever utsätts till observatörer i klassrummet. De deltar inte i samtalet, utan observerar och skriver ner vad de hör och ser. 

Pedagogen är samtalsledaren som ställer frågor “mellan” och “bortom” raderna. Pedagogen ger aldrig några svar. Samtalet inleds med en runda och öppen värderingsfråga kopplat till elevernas förförståelse. 

Efter textsamtalet, förs ett metasamtal om hur gruppen lyckats med reglerna och det gemensamma målet. Observatörerna får återge sina reflektioner. 

Länktips, sokratiska samtal, filmer från åk 3, åk 6 och åk 9: Sokratiska - eftertänksamma samtal 

Ytterligare lästips: 

Anne-Marie Körling

Stärk språket, stärk lärandet

Modeller och metoder för förskolan 

Högläsning har flera goda effekter på språkutvecklingen och utvecklar barnens fantasi och föreställningsförmåga, ordförråd och talspråk, berättande och förmåga att uttrycka tankar, intresse för text och bild och barnens förmåga att förstå sin omvärld. 

Eftertänksam dialog 

Eftertänksam dialog (sokratiska samtal) eller boksamtal med barnen på förskolan är samtal kring litteratur där det inte finns något rätt eller fel och barnen har rätt att ändra sina åsikter kring det man läst. Ett samtal mellan barn och pedagoger med återkommande struktur, där barnen har möjlighet att formulera tankar och åsikter och få svar på sina frågor om litteraturen som de läst. 

Bildpromenad 

Tillsammans med barnen tittar man på bilderna som finns i litteraturen för att skapa en förförståelse om vad boken handlar om. Tittar och pratar tillsammans med barnen om bilderna. Barnens ordförråd och språkliga medvetenheten ökar när de får titta och diskutera kring bilderna. 

Körling, Textsamtal - bildpromenader 

Lässtopp 

I stället för att läsa litteraturen från pärm till pärm stanna upp och låt barnen få möjlighet att reflektera över det som sker i litteraturen. Stanna upp och lyfta begrepp som finns i litteraturen och få möjlighet att fördjupa förförståelsen kring boken. 

Litteratur 

Marie Eriksson, Barnbokens magi 

Agneta Edwards, Bilderbokens mångfald och möjligheter

Skolverket lärportalen, Läsa och berätta 

Skolverket: Muntligt berättande - metoder, övningar och aktiviteter

Stimulerande lärmiljöer i förskolan 

Barns språkutveckling utvecklas av att det finns litteratur och böcker i alla miljöer på förskolan. 

Enligt läsforskning finns det 5 kriterier som bidrar till en stimulerande läsmiljö, där barnen får intresse för text och därmed blir läsare och utvecklar sin språkutveckling. 

Språkrik miljö – Samtal förs om det som läses på förskolan som tex boksamtal och bokstopp. 

Textrik miljö – Det ges tid för läsning på förskolan, barnen får se de vuxna läsa, de interagerar med text som finns i miljöerna på förskolan. 

Kommunikativrik miljö – En miljö där barns delaktighet, lek och kroppslighet främjas på förskolan. 

Kunskapsrik miljö – Barnen stimuleras till att vilja lära sig om världen och det som intresserar barnen. Men även via olika medier tv, datorer, lärplattor och leksaker. 

Samverkansstark miljö- Ett samarbete förs mellan hemmet och förskolan men även med biblioteket. 

Skolverket Lärportalen, Läslyftet 

Tips! - Veckans bok 

Barnen på förskolan får ta med sig en bokpåse ifrån förskolan. I den påsen får barnen ta med sig en favoritbok hemifrån som de får visa och berätta för sina vänner på förskolan, vad det är för bok och vad den handlar om. Tillsammans läser man boken på förskolan, boken tillsammans med en redogörelse ifrån barnet sätts sedan upp på väggen å förskolan. Syftet med veckans bok är att inspirera barn till att läsa böcker och på så vis stimulera deras språk- och skriftutveckling. Barnen utvecklar också sin förmåga att berätta för andra barn i gruppen (på sitt eget vis), vilket stärker deras självkänsla. Vårdnadshavarna får även boktips som de kan läsa med barnen hemma. 

Tips! - Bokpåsar för hemlån 

Förskolan tillsammans med stadsbiblioteket sätter ihop bokpåsar t.ex. med olika teman för hemlån. För att locka och uppmuntra till mer läsning i hemmen. Dessa påsar finns synligt på förskolan tillsammans med ett personligt lånekort för varje enskilt barn, när de lånar hem bokpåsen hänger de tex upp sitt lånekort. Detta är ytterligare ett sätt att påvisa för vårdnadshavare och barn att läsning är roligt och otroligt viktigt för alla barns språkutveckling. 

Språklek 

Rim och ramsor, sång och lek är en stor del av förskolans utbildning. Här nedan kommer länkar till material med tips. 

Professionella språk

Bornholmsmodellen 

Barnbokens magi

Bildstöd och TAKK på förskolan 

Ett sätt att ge barnen språkligt stöd och underlätta i vardagen är att ha bildstöd i många situationer på förskolan. Pedagoger kan då ta bort stress och ökar chansen att barnen förstår vad som förväntas och kan därmed tillgodogöra sig omvärlden mer. TAKK är en metod för att samspela och lära regler för språk och kommunikation för förskolan och hem. 

TAKK 

Digitala verktyg 

Digitala verktyg för att stimulera barns språkutveckling på förskolan är Polyglutt. Flerspråkig digital bilderbokstjänst för förskolan. 

Polyglutt

Utskriftsvänlig sida