Flerspråkighet

Att alltid betona att “här talar vi svenska”, innebär för barnet/eleven att det språk som du talar hemma inte betraktas som värdefullt. För dessa elever “har det stor betydelse att skolans personal medvetet försöker utveckla förhållningssätt i skolans miljö som inkluderar elevernas varierade språkliga resurser.” (Wedin) Här lyfts också vikten av en flerspråkig personal, som utnyttjas för att stärka miljön och ges reellt inflytande och inkluderas i kollegialt utvecklingsarbete och planering.

Det finns många myter kring flerspråkighet. De flesta av dessa har forskning stuckit hål på under senare år (se tabell). Garcia (2013) pekar på att det både är social rättvisa och social träning i klassrummen som ger en additional attityd.

För att lyckas väl i skolan krävs tidiga insatser i förskola och skolans tidiga år. Det gäller att redan här ha ett interkulturellt förhållningssätt och en medvetenhet om vad som kan vara självklart för barnet i dess hemkultur, en medvetenhet hur den svenska kulturen kan inverka på mötet med andra och vilka outtalade regler som finns.

Hur man som pedagog (och förälder/annan vuxen) kan tänka får vi hjälp med av Eva-Kristina Salameh, Malmö högskola enligt följande:

• “En av de viktigaste språkliga principerna är att språken är likvärdiga. Barnen får inte beröm för att de använder det ena eller andra språket.

• Båda språken ska används i vardagliga situationer och i vuxenledda aktiviteter.

• Språket är både ett redskap och ett mål. Man lär sig det nya språket genom vardagens olika aktiviteter, genom rutinsituationer och i samband med förskolans planerade verksamhet.

• När man transspråkar ska översättning av ordet undvikas. Istället använder man ord och fraser på skilda språk alltefter vad som faller sig naturligt.

• Andraspråket ska användas i konkreta situationer och i ofta återkommande verksamhetsstunder.

• Barnets starkaste språk ska talas i komplicerade situationer, som vid nya instruktioner, pedagogiskt viktiga saker och varningar. Använd det även om barnen blir okoncentrerade eller i emotionella situationer.

• Pedagogerna ska medvetet växla mellan de olika språken när de svarar barnen. Strävan är att svarsspråket ska vara inom den närmaste utvecklingszonen.”

• Positiv respons, befallningar, uppmaningar och instruktioner ska ges omväxlande på båda språken. Det samma gäller det pedagogiska innehållet.”

Det finns många fördelar med att arbeta flerspråkigt. Eleverna kan bygga vidare på tidigare kunskaper och erfarenheter utan att fastna i språket. Flerspråkigheten stöder språkutvecklingen och alla får dessutom möjlighet att lära sig av varandra och de kan växla i sina roller och utveckla sina identiteter, vilket är viktigt för att engagera sig i skolarbetet. De språkutvecklande arbetssätten gynnar alla. Men det kanske viktigaste av allt: de flerspråkiga eleverna får framstå som kompetenta!

Det är viktigt att

- presentera ny kunskap på sätt som de kan förstå, så konkret som möjligt

- integrera språkfrågor och innehållsfrågor så att språkutveckling och kunskapsutveckling samordnas. Ge dock mer tid eller endast en del av ett tema så att den kognitiva nivån inte är för låg samtidigt som den språkliga nivån inte är för hög. (Wedin för Skolverket, Artikel 5, s.10-13)

- erbjuda eleverna kvalificerat stöd i utvecklingen av svenska som andraspråk

- utmana eleverna att utveckla sitt tänkande

Det är stor skillnad på vardagsspråk och skolspråk. Man kan lätt lura sig att barn är duktigare än vad de är då det är lättare för barn att tillägna sig ett gott uttal. Ljudskillnader mellan språken gör att hjärnan kan hålla isär dem. De yngsta barnen blir dock på sikt duktigast, medan vuxna lär sig snabbast då de har en större fokusering och sedan tidigare en föreställning av ord och begrepp. (Annika Andersson, Linnéuniversitetet)

Det tar ett till två år för att få ett rimligt flyt i vardagsspråket. Det tar dock vanligen fem till tio år för att lära sig skolspråket och hinna ikapp sina jämnåriga kunskapsmässigt!

(Jim Cummins, Flerspråkiga elever - Effektiv undervisning i en utmanande tid (2017) s.41)

Hur kan vi visa att vi arbetar med flerspråkighet?

• Införande av månadens språk

• Synliggörande av olika språk

• Utvecklande av flerspråkiga klassrumspraktiker

• Skolövergripande teman med flerspråkig inriktning

Utskriftsvänlig sida