18.3
त्याज्यं दोषवदित्येके कर्म प्राहुर्मनीषिण: ।
यज्ञदानतप:कर्म न त्याज्यमिति चापरे ॥ ३ ॥
tyājyaṁ doṣa-vad ity eke
karma prāhur manīṣiṇaḥ
yajña-dāna-tapaḥ-karma
na tyājyam iti cāpare
पदच्छेद: पदपरिचय: पदार्थ: padacchedaḥ padaparicayaḥ padārthaḥ
разбиение слов, грамматика слов, значение слов
тйа̄джйам — ту, которую следует отвергнуть; (с, 1.1)
ити — так; (ав)
эке — одни; (м, 1.3)
карма — деятельность; (с, 1.1)
пра̄хух̣ — говорят; (лаТ, 1.3) प्र_ब्रू{कर्तरि;लट्;प्र;बहु;परस्मैपदी;प्र_ब्रूञ्;अदादिः} https://ashtadhyayi.com/dhatu/02.0039?type=ting
манӣшин̣ах̣ — великие мудрецы; (м, 1.3)
йаджн̃а-да̄на-тапах̣-карма — подношения, благотворительность и аскезой (такая) деятельность; (с, 1.1)
на тйа̄джйам — то, от чего не следует отказываться; (с, 1.1)
ити — так; (ав)
ча — и; (ав)
апаре — другие (м, 1.3)
अन्वय: anvayaḥ
एके मनीषीणः दोषवत् कर्म त्याज्यम् इति प्राहुः। अपरे यज्ञदानतपःकर्म च न त्याज्यम् इति।
eke manīṣīṇaḥ doṣavat karma tyājyam iti prāhuḥ| apare yajñadānatapaḥkarma ca na tyājyam iti|
The Subodhinī commentary by Śrīdhara
aviduṣaḥ phalatyāgamātrameva tyāgaśabdārthaḥ | na karmatyāga iti | etadeva matāntaranirāsena dṛḍhīkartuṃ matabhedaṃ darśayati tyājyamiti | doṣavaddhiṃsādidoṣakatvena kevalaṃ bandhakamiti hetoḥ sarveṣāmapi karma tyājyamiti eke sāṅkhyāḥ prāhurmanīṣiṇa iti | asyāyaṃ bhāvaḥ mā hiṃsyātsarvabhūtānīti niṣedhaḥ puruṣasyānarthaheturhiṃsā ityāha | agnīṣomīyaṃ paśumālabhetetyādiprākaraṇiko vidhistu hiṃsāyāḥ kratūpakārakatvamāha | ato bhinnaviṣayakatvena sāmānyaviśeṣanyāyāgocaratvādvādhyavādhakatā nāsti | dravyasādhyeṣu ca sarveṣvapi karmasu hiṃsādeḥ sambhavātsarvamapi karma tyājyameveti | taduktaṃ dṛṣṭavadānuśravikaḥ sa hyaviśuddhikṣayātiśayayukta iti | asyārthaḥ gurupāṭhādanuśrūyata iti anuśravo vedaḥ | tadbodhita upāyo jyotiṣṭhomādirānuśravikaḥ | tatrāviśuddhirhiṃsā | tathā kṣayo vināśaḥ | agnihotrajyotiṣṭhomādijanyeṣu svargeṣu tāratamyaṃ ca vartate | parotkarṣastu sarvān duḥkhīkaroti |
apare tu mīmāṃsakā yajñādikaṃ karma na tyājyamiti prāhuḥ | ayaṃ bhāvaḥ kratvarthāpi satīyaṃ hiṃsā puruṣeṇa kartavyā | sā cānyoddeśenāpi kṛtā puruṣasya pratyavāyahetureva | yathā hi vidhirvidheyasya taduddeśyenānuṣṭhānaṃ vidhatte | tādarthyalakṣaṇatvāccheṣatvasya | na tvevaṃ niṣedho niṣedhasya tādarthyamapekṣate prāptimātrāpekṣitatvāt | anyathājñānapramādādikṛte doṣābhāvaprasaṅgāt | tadevaṃ samānaviṣayakatvena sāmānyaśāstrasya viśeṣeṇa bādhānnāsti doṣavattvam | ato nityaṃ yajñādikarma na tyājyamiti | anena vidhiniṣedhayoḥ samānabalatā bādhyate sāmānyaviśeṣanyāyaṃ sampādayitum ||3||
Sanskrit Commentary By Sri Shankaracharya
||18.3|| --,tyājyaṃ tyaktavyaṃ doṣavat doṣaḥ asya astīti doṣavat| kiṃ tat karma bandhahetutvāt sarvameva| athavā? doṣaḥ yathā rāgādiḥ tyajyate? tathā tyājyam iti eke karma prāhuḥ manīṣiṇaḥ paṇḍitāḥ sāṃkhyādidṛṣṭim āśritāḥ? adhikṛtānāṃ karmiṇāmapi iti| tatraiva yajñadānatapaḥkarma ऩ tyājyam iti ca apare||karmiṇaḥ eva adhikṛtāḥ? tān apekṣya ete vikalpāḥ? na tu jñānaniṣṭhān vyutthāyinaḥ saṃnyāsinaḥ apekṣya| jñānayogena sāṃkhyānāṃ niṣṭhā mayā purā proktā iti karmādhikārāt apoddhṛtāḥ ye? na tān prati cintā||
nanu karmayogena yoginām (gītā 3|3) iti adhikṛtāḥ pūrvaṃ vibhaktaniṣṭhāḥ api iha sarvaśāstrārthopasaṃhāraprakaraṇe yathā vicāryante? tathā sāṃkhyā api jñānaniṣṭhāḥ vicāryantām iti| na? teṣāṃ mohaduḥkhanimittatyāgānupapatteḥ| na kāyakleśanimittaṃ duḥkhaṃ sāṃkhyāḥ ātmani paśyanti? icchādīnāṃ kṣetradharmatvenaiva darśitatvāt| ataḥ te na kāyakleśaduḥkhabhayāt karma parityajanti| nāpi te karmāṇi ātmani paśyanti? yena niyataṃ karma mohāt parityajeyuḥ| guṇānāṃ karma naiva kiñcitkaromi iti hi te saṃnyasyanti| sarvakarmāṇi manasā saṃnyasya (gītā 5|13) ityādibhiḥ tattvavidaḥ saṃnyāsaprakāraḥ uktaḥ| tasmāt ye anye adhikṛtāḥ karmaṇi anātmavidaḥ? yeṣāṃ ca mohanimittaḥ tyāgaḥ saṃbhavati kāyakleśabhayācca? te eva tāmasāḥ tyāginaḥ rājasāśca iti nindyante karmiṇām anātmajñānāṃ karmaphalatyāgastutyartham sarvārambhaparityāgī (gītā 14|25) maunī saṃtuṣṭo yena kenacit (gītā 12|19)| aniketaḥ sthiramatiḥ (gītā 12|19) iti guṇātītalakṣaṇe ca paramārthasaṃnyāsinaḥ viśeṣitatvāt| vakṣyati ca niṣṭhā jñānasya yā parā (gītā 18|50) iti| tasmāt jñānaniṣṭhāḥ saṃnyāsinaḥ na iha vivakṣitāḥ| karmaphalatyāgaḥ eva sāttvikatvena guṇena tāmasatvādyapekṣayā saṃnyāsaḥ ucyate? na mukhyaḥ sarvakarmasaṃnyāsaḥ||
sarvakarmasaṃnyāsāsaṃbhave ca na hi dehabhṛtā iti hetuvacanāt mukhya eva iti cet? na hetuvacanasya stutyarthatvāt| yathā tyāgācchāntiranantaram (gītā 12|12) iti karmaphalatyāgastutireva yathoktānekapakṣānuṣṭhānāśaktimantam arjunam ajñaṃ prati vidhānāt tathā idamapi na hi dehabhṛtā śakyam (gītā 18|11) iti karmaphalatyāgastutyartham na sarvakarmāṇi manasā saṃnyasya naiva kurvanna kārayannāste ityasya pakṣasya apavādaḥ kenacit darśayituṃ śakyaḥ| tasmāt karmaṇi adhikṛtān pratyeva eṣaḥ saṃnyāsatyāgavikalpaḥ| ye tu paramārthadarśinaḥ sāṃkhyāḥ? teṣāṃ jñānaniṣṭhāyāmeva sarvakarmasaṃnyāsalakṣaṇāyām adhikāraḥ? na anyatra? iti na te vikalpārhāḥ| tacca upapāditam asmābhiḥ vedāvināśinam (gītā 2|21) ityasminpradeśe? tṛtīyādau ca||tatra eteṣu vikalpabhedeṣu --,
Перевод
Одни мудрецы говорят, что нужно отказаться от любой кармической деятельности как от порочной, а другие утверждают, что человек никогда не должен отказываться от жертвоприношений, благотворительности и аскезы.
व्याकरणम् vyākaraṇam - грамматика