6 Språk-, läs-, och skrivutveckling i årskurs 4-9

Många av de språkliga utmaningar som eleverna ställs inför under mellan- och högstadietiden är desamma. Det är därför den här texten riktar sig till lärare på båda stadierna. Eleverna behöver nu lära sig att hantera större textmängder, fler texttyper samt många nya ord och begrepp.

Samtidigt som detta sker, ställs också högre krav på vad de ska kunna göra med texterna.

De ska kunna berätta om, söka fakta från och sammanfatta texter. De kognitiva utmaningarna består i att de också behöver träna på och lära sig hur de ska göra när de analyserar, värderar och kritiskt granskar texter av olika slag.

För att eleverna ska lära sig detta behöver undervisningen i alla ämnen ha fokus på språket och utformas på ett medvetet språkutvecklande sätt. Eleverna ska få möta och arbeta med språket i många sammanhang och på ett motiverande, systematiskt och välplanerat sätt. Det är en stor utmaning för skolans alla lärare att arbeta så att alla elever får tillgång till skolans språk. Genom att eleverna utvecklar olika ämnesspråk och använder dessa för att lösa problem av olika slag kan de nå läroplanens mål. Ett utvecklat språk ger dem också förutsättningar för att kunna vara aktiva medborgare i ett demokratiskt samhälle¹.

Behovet av förmågorna läsa, skriva, tala och lyssna blir särskilt tydliga då eleverna kommer till årskurs 4. Många elever kan klara den första läs- och skrivinlärningen bra men stöter på hinder när de lästekniska kraven och kraven på läsförståelse ökar. Då eleverna börjar i åk 4 förutsätts det att de har fonologisk medvetenhet, en automatiserad ordavkodning, flyt i läsningen, en åldersadekvat läsförståelse och har utvecklat ett läsintresse, de så kallade fem dimensionerna².

De texter eleverna nu möter ställer större krav på avkodningsförmåga, allmän språklig förmåga och förmåga att röra sig i och mellan olika texter. För att eleverna ska kunna inhämta och utveckla kunskaper i skolans olika ämnen, förväntas de nu kunna läsa och förstå de olika typer av texter som man arbetar med i t ex So, No och matematik. De förväntas kunna läsa och förstå texter så att de kan inhämta kunskaper. Det är stor skillnad på lästräning, läsning av skönlitterära texter och läsning för att inhämta kunskaper³.

Lärare behöver därför föra samtal kring texters innehåll, arbeta med sina ämnens specifika ord- och begrepp, undervisa i läsförståelsestrategier och språkliga strukturer. Eleverna ska ges möjligheter att fortsätta utveckla sin läsförmåga.

De behöver också få rikliga tillfällen att utveckla sin förmåga att skriva såväl längre, som varierade och ämnesspecifika texter. För detta krävs att eleverna har utvecklat sin språkförståelse, sitt ordförråd och sin berättarförmåga. För att lyckas behöver eleverna utveckla ett flyt i själva skrivandet samt lära sig att anpassa skrivandet till syftet med aktiviteten⁴.

Forskare talar om modellinlärning som en av nyckelvägarna till lärande⁵. Läraren undervisar, instruerar och visar (modellerar). Läraren är den som har kunskapen och undervisar eleverna i något nytt. Läraren synliggör strategier och stödstrukturer för lärande. Därefter arbetar eleverna under lärarens ledning i små grupper, par eller individuellt. Läsförståelsestrategier lämpar sig t ex väl för att modelleras. Se vidare avsnittet kring läsförståelse.

Minilektionen är ett effektivt sätt att utveckla eleverna språkligt⁶. Minilektionen är en kort lektion, cirka tio minuter, och under denna tid är det läraren som undervisar och demonstrerar. Minilektionen är ett bra redskap att använda i språk-, läs- och skrivundervisning och kan t ex handla om vad som bör finnas i inledningen av en återgivande text eller belysa en lässtrategi.

En minilektion kan innehålla dessa fyra moment:

• Anknytning: Lärarens berättar vad minilektionen handlar om och hur den passar in i det övriga arbetet.
• Undervisning: Läraren demonstrerar något t ex hur man kan beskriva en huvudperson.
• Pröva på: Eleverna får praktisera det läraren undervisat om.
• Påminnelse: Innan eleverna går vidare påminner läraren om hur eleverna kan använda sig av den nya kunskap de fått.