10.2 Orsaker till svårigheter

Barn och ungdomar kommer till våra förskolor och skolor med väldigt varierande språkliga erfarenheter och kunskaper i det svenska språket. En betydande del av dem är av olika anledningar i språk-, läs- eller skrivsvårigheter.

Svårigheterna kan bero på bristande språkstimulans, bristfällig undervisning eller otillräcklig träning, men de kan också vara medfödda. Ofta är det en kombination. 
Specifika läs- och skrivsvårigheter - dyslexi - kännetecknas av svårigheter med korrekt och/eller flytande ordigenkänning och av osäker stavning och avkodningsförmåga. Dessa svårigheter orsakas vanligen av en störning i språkets fonologiska komponent, som ofta är oväntad med hänsyn till andra kognitiva förmågor samt tillgång till effektiv undervisning och träning5.

Språkstörning innebär att den auditiva perceptionen är störd och att det auditiva arbetsminnet ofta är bristande. Språkstörning kan yttra sig i att barnet har uttalsproblem, att barnet har problem med fonologi och grammatik, svårigheter med att utveckla ordförrådet och sin språkförståelse6. Sen kognitiv utveckling kan leda till att det är svårt att lära sig läsa och skriva, men också att förstå ord och begrepp och att läsa och förstå. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar – som ADHD (attention deficit hyperactivity disorder)/ADD (attention deficit disorder) eller AST (autismspektrumstörning) kan utgöra hinder när eleven har svårt att koncentera sig eller har ett svagt arbetsminne. Hörselnedsättning kan påverka språkutvecklingen i tidiga år vilket får konsekvenser senare. Emotionella hinder kan generera läs- och skrivsvårigheter. Elever kan vara i en kombination av svårigheter.