• Läs högt för eleverna varje dag, både berättande texter, faktatexter och faktion, välj alltmer utmanande texter och samtala med eleverna om det lästa. Lärarens interaktiva/dialogiska högläsning gynnar både elevernas läsintresse och -engagemang.
• Undervisa i olika läsförståelsestrategier, både vid högläsning och gemensam/vägledd läsning av skönlitterära texter och faktatexter. Agera modell, ”tänk högt” för att visa konkret hur man kan göra för att förstå och för att lösa olika problem som kan uppkomma vid läsningen[1] Låt också högläsningen bli en inspirationskälla och hjälpmall för det tidiga skrivandet.
• Tänk på att alltid koppla strategiundervisningen till metakognitiva samtal med eleverna om läs (och skriv)-strategier, t ex:

– när och på vilket sätt kan man ha nytta av olika lässtrategier vid läsning av olika slags texter?

– hur gör en ”expertläsare”?

– hur har författaren gjort för att t ex skapa en spännande eller rolig text[1]?

• Använd ett kooperativt lärande, där eleverna successivt får ta mer ansvar för sitt användande av lässtrategier, efter att läraren introducerat dem och agerat modell.
• Ha alltid fokus på innehållet i läsmaterialet, så att inte strategianvändandet blir ett självändamål – samtal om texter, både skönlitterära och faktatexter, är viktiga, eleverna ska genom lärarens medvetna undervisning få upptäcka hur olika texter är uppbyggda, och få reflektera över och bearbeta texter på varierande sätt.
• Hjälp eleverna att välja lagom utmanande texter för den självständiga läsningen.
• Uppmuntra till fortsatt lästräning hemma under perioder. Alla elever får ett läsprotokoll så att de under två veckor, varje dag, läser ca 20 min för en vuxen hemma som signerar. Dessa läsprojekt kan ske ett par ggr/läsår.
• Låt eleverna skriva ofta och i alla ämnen, ge eleverna explicit skrivundervisning när det gäller såväl faktatexter som berättande texter. Låt undervisningen ha en balans mellan form och funktion [1]. Träna också delfärdigheter. Låt övningarna ta avstamp i meningsfulla sammanhang. Det kan betyda att utgå från elevernas egna texter, men även att arbeta utifrån läsning av skönlitterära och faktatexter[1].
• Träna stavning av högfrekventa ljudstridiga ord genom ett upptäckande och undersökande arbetssätt (induktiv metod) – och med hjälp av scaffolding (tillfälliga tankestöttor, t ex att man uttalar ordet garage med bokstavsljuden; /g/-/a/-/r/-/a/-/g/-/e/), stavningsramsor m m. För förslag till stavningsgång, se t ex Fridolfsson, Druid Glentow eller PILEN-materialet[1] [1] [1] . Dubbelteckning hör till det svåraste att lära sig.
• Låt eleverna använda både dator och penna som skrivverktyg, och använd de digitala lärverktyg som finns tillgängliga i kommunen,

Läs mer i kapitel 9 – om digitala lärverktyg!