2.7 Framgångsrik skrivundervisning

För att bereda alla barn möjligheter att få en god skrivutveckling, behöver en medveten skrivpedagogik ta sin början redan i förskolan. En förskolemiljö som stimulerar barns tidiga skrivutveckling erbjuder mycket text i form av böcker, skrivna skyltar och ett lockande utbud av rit- och skrivmaterial.
Läraren stödjer barnens muntliga berättande genom att ställa intresserade frågor, och uppmuntrar barnens experimenterande med skrift17.  

Vid textsamtal, där läraren samtalar med barnen om det lästa, lär sig barnen något om berättelsers och andra texters uppbyggnad, de får också möta nya ord och begrepp. Vid högläsning uttalas orden tydligare än i dagligt tal, vilket stärker barnens inre föreställningar om ords uppbyggnad18.  I förskolan ska barnen också beredas rikliga tillfällen att experimentera med skrift på sina egna villkor.  Fokus bör ligga på skriftens kommunikativa funktion – det jag och andra säger kan skrivas ned, sparas och läsas av mig själv eller någon annan19 – men läraren ska också hjälpa barnen att upptäcka några av skriftens konventioner, t ex läsriktning och namn på bokstäver. Genom rim, ramsor och lek med meningar, ord och (språk)ljud väcks barnens nyfikenhet att utforska språkets ljudstruktur – hur orden låter, och inte bara dess innehåll – vad orden betyder. Detta är grundläggande för att kunna senare kunna skriva och stava ord20.
 
I förskoleklassen behöver läraren fortsätta och intensifiera arbetet med att utveckla elevernas fonologiska och fonemiska medvetenhet och bokstavskunskap – två av de mest grundläggande förutsättningarna för en god (läs- och) skrivutveckling. Läraren bör läsa högt dagligen och samtala med eleverna om innehållet, jämföra böcker och texter, samtala om ord, och uppmuntra elevernas eget prövande med bokstäver och skrift.

Den grundläggande skrivundervisningen i åk 1 -3 behöver från början inriktas både på skrivandet som hantverk och som tankeverktyg – och eleverna behöver skrivundervisning i skolans alla ämnen21