1.2 Vägledningen


Denna vägledning vänder sig till alla lärare och pedagoger, i alla årskurser och i alla ämnen – såväl teoretiska som praktiskt estetiska – i Nackas kommunala förskolor, grundskolor och grundsärskolor. Vi kommer fortsättningsvis att använda oss av benämningen lärare oavsett vilken kategori vi talar om.
Genom ett gemensamt arbete kan vi skapa goda förutsättningar för att alla barn och elever ska få utveckla sin språk-, läs- och skrivförmåga maximalt.

Undervisning och lärande är såväl ett praktiskt som ett teoretiskt kunskapsfält. Vägledningen utgår från aktuell forskning och ger förslag på vad i undervisningen som gynnar språk-, läs- och skrivutvecklingen. I texten finns även litteraturhänvisningar och länkar som belyser eller fördjupar förståelsen för teorier eller undervisningsmodeller.

Det första avsnittet i vägledningen är en kortfattad bakgrund med utgångspunkt i aktuell pedagogisk litteratur, forskning samt material från Skolverket. Därefter beskrivs hur man som lärare bör arbeta språk- och kunskapsutvecklande i förskola, förskoleklass, i åk 1, 2 och 3, i fritidshem samt i årskurserna 4-9. Beskrivningarna kan i tillämpbara delar användas inom grundsärskolan.

I slutet av varje sådant avsnitt finns hållpunkter som beskriver var barnet eller eleven bör befinna sig i sin språk-, läs- eller skrivutveckling. Sedan den 1 juli 2016 finns ett kunskapskrav i läsförståelse för åk 1. Skolverket har även tagit fram ett bedömningsstöd för läs- och skrivutveckling för åk 1-3. detta är obligatoriskt att använda i åk 1. Från och med höstterminen 2019 finns även ett  kartläggningsmaterial i språklig medvetenhet, Hitta språket, att hämta på Skolverkets hemsida5
Även i åk 3, 6 och 9 finns det nationella kunskapskrav. I slutet av avsnittet om åk 4-9 finns en länk så att man enkelt kan klicka sig fram till kunskapskraven som är omfattande och därför inte skrivits in i vägledningen. Avsnitt sju handlar om arbetet med att följa och analysera barnens och elevernas förståelse och färdigheter och vikten av att ge återkoppling och stöd som leder framåt. I avsnitt åtta finns förslag på observations- och kartläggningsmaterial. Därefter följer ett avsnitt om barn och elever i språk-, läs- och skrivsvårigheter. De avslutande texterna handlar om resurser som på olika sätt stödjer undervisning och barnens utveckling mot målet att utveckla goda språkliga förmågor - skolbibliotek, digitala verktyg, barn- och elevhälsan samt inte minst föräldrarna.

Tanken är att lärare både ska kunna läsa vägledningen i sin helhet, men också välja att läsa de delar som är mest relevanta för dem beroende på vilken åldersgrupp/skolform man arbetar med. Om man läser igenom hela vägledningen kan man reagera över att vissa saker upprepas. Det är medvetet, eftersom mycket av det man arbetar med i t ex åk 1 är sådant som man också gör i åk 2 eller 3.

På många ställen i vägledningen finns det klickbara länkar där lärare kan läsa mer om det som beskrivs mycket kortfattat i själva dokumentet. Det kan också vara en länk till en film eller en myndighet eller andra hemsidor där man kan få fördjupad information.

Till vägledningen finns ett samtalsunderlag med frågeställningar. Samtalen mellan lärare i arbetslagen och de olika ämnesgrupperna kan leda till att man kan identifiera goda exempel som ska spridas inom den egna förskolan eller skolan. Lärare kommer kanske också att upptäcka områden som de behöver utveckla tillsammans och då kan vägledningen inspirera till vidare läsning och fördjupning.