4.1 Hur kan vi arbeta med: Tala, lyssna och samtala

  • Skapa ett tillåtande grupp- och samtalsklimat, där alla vågar och tillåts komma till tals – genom att t ex ofta låta barnen/eleverna samtala/diskutera i par och mindre grupper, uppmuntra barnens egna frågor och arbeta för ett respektfullt bemötande mellan klasskamraterna.
    • Använd visuellt material som bildschema över dagens aktiviteter, fotografier på barnen och vuxna i gruppen (närvarande och frånvarande).
    • Ha en tydlig struktur på förskoleklassdagen. Introducera färgkodade veckoscheman, almanackor, årshjul och andra tidshjälpmedel och sträva efter att göra klassrummen likvärdiga när det gäller AKK (alternativ och kompletterande kommunikation), rutiner och undervisningsstrukturer.
    • Se över hur man kan orientera sig i tid och rum. Det är lättare att koncentrera sig och vara delaktig om man vet vad som förväntas!
    • Visa en öppenhet för olika kommunikationssätt, till exempel tecken som stöd/TAKK.
    • Se över ljudmiljöerna i klassrum, matsal, korridorer, fritidshem och utomhus.
    • Kom ihåg att lägga in rörelsepauser!
  • Skapa rika tillfällen till samtal och berättande, både genom arrangerade lärsituationer och i de vardagliga situationerna. Samtala om dåtid och framtid med barnen/eleverna, för att utveckla deras förmåga att använda ett språk som är oberoende av situationen, något som är av betydelse för läsutvecklingen4.
    • Ge mallar för berättelser och beskrivningar. Vad behöver lyssnaren veta? Hur är man en bra lyssnare?
    • Öva att beskriva, fråga och svara. Låt barnen visa och berätta om t ex favoritdjur eller favoritsaga.
    • Spel som kvartettspel och Vem där? samt övningar med koordinatsystem förtydligar.
    • Tänk högt. Motivera val och dra slutsatser och illustrera gärna visuellt steg för steg (som att visa färdväg och byten på en tunnelbanekarta istället för bara muntligt för en turist).
    • Sitt med, ät och samtala under lunchen. (pragmatik)
  • Utveckla barnens ord- och begreppsförråd – genom att själv använda ett rikt och varierat språkbruk, och genom att samtala om och förklara nya ord t ex vid högläsning och språklekar. Introducera nya ord och begrepp i för barnen begripliga sammanhang, och se också till att bereda barnen rika tillfällen att använda de nya orden i varierande situationer.
  • Läs mer om ordförrådets betydelse för läs- och skrivutvecklingen i dokumentet med samma namn, längst ned på denna sida
  • Skapa tillfällen till samtal en-till-en med barnen/eleverna, där läraren genom att ta sig tid att lyssna till och samtala med det enskilda barnet, blir en förebild för barnets aktiva lyssnande, och stimulerar lusten och viljan att uttrycka sina tankar, känslor och behov.
      • Kommunicera med föräldrar med kontaktbok eller digitalt för att underlätta för de barn som har svårt att uttrycka sig av olika orsaker.
  • Tillför talspråklig stimulans under barnens (roll-)lek, genom att visa aktivt intresse för leken genom utvecklande frågor och förslag, och genom att som lärare mer eller mindre aktivt delta i barnens lek5.
    • Styrda lekar, som rörelselekar och temalekar, ute och inne är för många barn en ingång till mer fri lek och rollek.
  • Träna barnens fonologiska och fonemiska medvetenhet regelbundet och strukturerat genom språklekar och -övningar. Dela in barnen i mindre, heterogena grupper. Barn med olika förkunskaper inspirerar och lär av varandra – det blir ett s k kooperativt lärande. Språklekarna kan användas både under arrangerade samlingar och i den vardagliga verksamheten, med målet att alla barn ska utveckla en god fonologisk och fonemisk medvetenhet. Målet är att göra alla barn väl förberedda inför den formella läs- och skrivundervisningen i åk 1. Individuellt stöd kan med fördel ges genom extra repetitioner eller introduktion av (anpassade) språklekar under korta stunder med enskilda barn eller små grupper6.
    • Öva alltså i förväg med barn som behöver förförståelse för att kunna vara delaktiga! Förtydliga vad en övning går ut på, ge gärna ”facit” eller en modell först.
    • Komplettera med repetitioner.
    • Samarbeta med logoped, tal- och specialpedagoger i ett tidigt skede. Många barn kan vara hjälpta av praxisalfabetet med bilder för alla svenska språkljud
  • Läs mer om språklig medvetenhet i dokumentet nedan.
  • Fler tips och länkar finns under avsnitt 4.4 Noter och länkar.

Ta inte för givet att barnen kan grundläggande eller vardagliga begrepp. Använd överordnade begrepp och förtydliga hur ord hänger ihop genom att tala om orddelar. (semantik)