I FN:s konvention om barnets rättigheter, vilken blir lag fr.o.m. den 1 januari 2020, slås fast att alla barn och ungdomar har rätt att kunna läsa, förstå och göra sin röst hörd.

Unescos folkbiblioteks- och skolbiblioteksmanifest (1999) är en rekommendation till medlemsländerna och därmed inte ett tvingande dokument. Manifestet lyfter fram skolbiblioteket som en viktig del i en långsiktig utbildningsstrategi, för läskunnighet liksom för ekonomisk, social och kulturell utveckling.

I bibliotekslagen (2013:§ 3) fastställs att ”För skolbibliotek ansvarar kommuner, landsting, staten eller enskilda huvudmän i enlighet med bestämmelserna i 2 kap. skollagen (2010:800).”

Sedan 2011 regleras skolbibliotekets verksamhet också i skollagen:

”Eleverna i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska ha tillgång till skolbibliotek”[1].

Från och med 1/7 2018 har också kraven på skolbibliotekets verksamhet ytterligare förstärkts i läroplanerna:

”Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. Det är också nödvändigt att eleven utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ.”

Rektors ansvar

Rektor i grund- och gymnasieskolan ansvarar för att: ”Skolbibliotekets verksamhet används som en del i undervisningen för att stärka elevernas språkliga förmåga och digitala kompetens.” (Lgr11Rev 2018, s. 19 & Lgy11, s.11)

För gymnasieskolan gäller även detta

Det är skolans ansvar att varje elev

• kan använda såväl digitala som andra verktyg och medier för kunskapssökande, informationsbearbetning, problemlösning, skapande, kommunikation och lärande,
• kan använda bibliotek och deras resurser,
• kan söka sig till saklitteratur, skönlitteratur och övrigt kulturutbud som en källa till kunskap, självinsikt och glädje,
• (Lgy11, s. 5)

Skolinspektionen konstaterar i sin kvalitetsgranskning av hur skolbiblioteket används som en pedagogisk resurs bl. a att skolbibliotekens verksamhet behöver utvecklas så att den utgår från elevers och elevgruppers behov, och att förutsättningarna för samverkan mellan lärare och skolbibliotekarier behöver stärkas avseende tid, medvetenhet om varandras uppdrag och kompetens. (Skolbiblioteket som pedagogisk resurs, Skolinspektionen 2018). Skolinspektionen har också ställt upp ett antal krav som ska vara uppfyllda för att eleverna anses ha tillgång till skolbibliotek som används i undervisningen:

• Eleverna har tillgång till ett skolbibliotek i den egna skolenhetens lokaler eller på rimligt avstånd

från skolan som gör det möjligt att kontinuerligt använda biblioteket som en del i elevernas

undervisning för att bidra till att nå målen för utbildningen.

• Biblioteket omfattar böcker, facklitteratur och skönlitteratur, informationsteknik och andra medier.

• Biblioteket är anpassat till elevernas behov för att främja språkutveckling och stimulera till läsning.

• Skolbiblioteket används som en del i undervisningen för att stärka elevernas språkliga förmåga

och digitala kompetens samt utgör ett stöd i elevens lärande och utveckling.

Skolbiblioteken i Nackas kommunala skolor ska hålla en hög och likvärdig kvalitet, och följa de styrdokument som reglerar skolbibliotekets verksamhet. Styrdokumenten som föreskriver hur det ”nya skolbibliotekets” uppdrag ska se ut är skollagen, bibliotekslagen och läroplanen.

[1] Skollagen, 2 kap, 36 $