Historia

Gröna studenters historia

Runt ett soffbord på ett av Miljöpartiets kanslier i en mellanstor stad föddes idén att bilda Gröna studenters riksorganisation. Många studenter röstade redan på Miljöpartiet så potentialen var stor. Det konstituerande årsmötet hölls sedan i samband med Grön Ungdoms riksårsmöte. När majoriteten av deltagarna gick och åt lunch stannade ett tjugotal personer kvar i plenum och bildade Gröna studenters riksorganisation den 9 mars 2002 i Nacka.

Gröna studenter blev platsen där en grön politik för högre utbildning och forskning och studenters sociala situation kunde utvecklas och drivas. På Miljöpartiets kongress 2005 blev Gröna studenter Miljöpartiets officiella studentförbund.

Men Gröna studenters historia började långt innan dess bildande 2002. Ända sedan Miljöpartiets bildande har gröna studenter engagerat sig lokalt och i nätverk i exempelvis Lund och Stockholm. Redan på slutet av 80-talet fanns långt framskridna planer på att starta en riksorganisation för gröna studenter och att ansöka om att bli Miljöpartiets officiella studentförbund. Ett konstituerande årsmöte var inplanerat i februari 1989 och verkar ha genomförts, men vad som hände med den riksorganisationen efter det vet vi inte. Under 90-talet fanns det flera aktiva lokala avdelningar på högskolor och universitet runtom i landet bland annat på Stockholms universitet.

Många som varit aktiva i Gröna studenter sitter nu på olika nyckelposter i Miljöpartiet. De är riksdagsledamöter, EU-parlamentariker, sitter i partistyrelsen eller är anställda. För många är Gröna studenter första steget på vägen mot ett fortsatt engagemang i Miljöpartiet eller andra organisationer och en plats där många får vänner för livet.

Grön Ungdoms historia

Grön Ungdom bildades 28-30 november 1986 först 5 år efter Miljöpartiet bildats. Att det tog tid berodde inte på att det inte fanns några ungdomar utan att de inte ville bygga en traditionell partiuppbyggnad med en massa sidogrupper utan alla skulle samlas tillsammans. Detta för att slippa situationen där ungdomsförbundet verkar som ett radikalt alibi men utan egentligt inflytande. Detta hörde ihop med tanken om maktdecentralisering som det står mer om i en tidigare underrubrik. Ungdomarna som var aktiva till en början tröttnade dock på den “gubbiga” stämningen i politiken i samhället även om Miljöpartiet hade en ung bas så gick det inte riktigt att bortse från erfarenhetsskillnaderna. Ett försök gjordes med ett centralt ungdomskontaktnät då det börjat startas upp lokala mindre grupperingar av ungdomar på sina platser i landet. Ungdomskontaktnätet var främst fokuserat kring att skapa interna socialaforum för att diskutera politik med fokus på att ha kul. Ungdomskontaktnätverket hade varken stadga, budget eller politisktprogram. Tillslut blev ungdomskontaktnätet ett ungdomsförbund trotts allt men inte helt utan diskussioner varken hos ungdomarna eller hos Miljöpartister. Dock var det också en möjlighet att få in pengar till sin verksamhet då det fanns ungdomsbidrag att få. Miljöpartiet saknade på den här tiden pengar eftersom de inte var berättigade partibidrag utan bara hade medlemsavgifterna. Det viktigaste i startandet av Grön Ungdom var att de inte skulle ha något eget politiskt program utan företräda Miljöpartiets politik. Detta skedde fram till Riksårsmötet 2016 då Grön Ungdom tog fram ett eget politisktprogram eftersom Grön Ungdom i fler politiska frågor tycker annorlunda än Miljöpartiet och haft ett samlat dokument med skiljelinje från moderpartiet ett tag. Grön Ungdoms politiskaprogram ska främst ses som internt påverkansdokumentet gentemot Miljöpartiet. Blir en medlem i Grön Ungdom blir en också medlem i Miljöpartiet vilket också kan ses som den nära kopplingen mellan Grön Ungdom och Miljöpartiet.

När Grön Ungdom startades var skolpresentationer och skoldebatter några av ungdomsförbundens viktigaste uppgifter eftersom det var ett bra sätt att nå ut till ungdomarna där mycket av grunden för de flestas politiska åskådning läggs. Den sociala biten var viktig i Grön Ungdom där fikakvällar varierades medpolitiska diskussioner och planering för hur skolpresentationerna skulle genomföras för att få elevernas uppmärksamhet. Både skolpresentationerna och sociala diskussionskvällar är fortfarande central verksamhet.

Miljöpartiets historia

I Sverige bildades Miljöpartiet de gröna 1981. Att Miljöpartiet bildandes var mycket sprunget ur missnöjet efter folkomröstningen om kärnkraften i Sverige 1980. Folkomröstningen rörde Sveriges kärnkraftsframtid med tanke på olyckan i Harrisburg i USA. Efter folkomröstningen röstade riksdagen för att Sveriges kärnkraftreaktorer skulle vara avvecklade till 2010. Missnöjet handlade om att kärnkraften inte skulle läggas ner mer direkt och att inget definitivt stopp för att bygga fler fattades. Miljöpartiets grund kom från en utbrytargrupp från Liberalerna (dåvarande Folkpartiet) med Per Garthon i spetsen. Miljöpartiet var det första gröna politiska partiet i Sverige men runt om i västvärlden hade det under 70-talet bildats gröna partier.

1988 kom Miljöpartiet in i riksdagen första gången men föll ur valet där på, för att komma in igen 1994 och har suttit i riksdagen sen dess.

Frågor som miljöpartiet profilerar sig i är miljö, energi, jämställdhet, feminism, djurskydd och skola.

Den gröna rörelsens framväxt

Den moderna miljörörelsen startades efter andra världskriget i och med att industriernas nedsmutsning började märkas. Främst fokuserade reaktionerna till en början på den lokala nedsmutsningen från industrierna. Boken “Tyst vår” av Rachel Carson pekade på att användandet av bekämpningsmedlet DDT skulle leda till en massdöd av fåglar och på så sätt hota djur- och växtliv mycket allvarligt visade på att miljöfrågan inte bara var lokal utan också en global fråga med mycket allvarliga konsekvenser om inget gjordes.

Den gröna politiska rörelsen är inte bara sprungen ur miljörörelsen utan också ur kvinno-/feministiskarörelsen samt freds- och internationella rörelsen. Rörelserna har flera beröringspunkter och engagerade ofta samma människor. Rörelserna låg åt vänster men en kritik mot både liberalismen och kommunismen, mot USA och Sovjet, började växa. Ur kritiken växte behovet av en skala bortom höger-vänster och rörelsen som tidigare betecknats som vänster blev något annat, en grön rörelse. Miljöpartiet kan därför varken sägas vara ett höger- eller vänsterparti utan ligger utanför den typen av politisk skala.