Lektionstips:
Ett myller av vattenliv
Förslag till aktiviteter
Till många av lektionstipsen behövs artkort i någon form. Förslagsvis kan du skriva ut och laminera uppsättningar av Syklis artkort. Välj ut artkort på strandväxter, småkryp och fåglar som lever på stranden. NTM-centralens Velmu artkort ger mera bakgrundsinformation om vattenorganismerna.
På strandutflykt (omg, sl)
Undersök strandens artrikedom mångsidigt.
Låt eleverna gå på artjakt med hjälp av vald uppsättning artkort.
Ta med håvar, spadar, kökssilar, såll och burkar. Fyll ett tvättfat med havsvatten. Fånga/sila fram och undersök smådjur. Om ni kan namnge någon art kan ni ta reda på mer om den i klass. Kom ihåg att släppa ut djuren i vattnet när ni är klara, och akta att vattnet i fatet/burken inte blir för hett för djuren om det är starkt solsken!
Här finns en fin liten bok om vattenkryp, med både tips om hur man samlar och info om djuren.
Ta med vattenkikare och studera livet på havsbotten. Till det behöver man vada i vattnet, så stövlar, bytesstrumpor och handduk med! Ni kan själva bygga vattenkikare med Natur och Miljös instruktioner.
Fågelskådning kräver att man sitter tyst och stilla. Ha gärna med kikare och fågelbok/fågelkort. Studera fåglarnas beteende och utseende. Kan ni lista ut hur de skaffar mat? Är fåglarna ensamma, i par eller i flock? Varför tror ni de trivs just här? Vilka arter kan ni bestämma?
Meta, eller fiska med nät om skolan har möjlighet till det.
Samla växter och ryggradslösa djur och ta med till klassen (se tips nedan). Utnyttja WWF:s tips för hur man kan analysera och jämföra växterna under insamlingens gång.
Blåstången är en nyckelart i Östersjön och ett hem för många smådjur. Att undersöka en blåstångsruska närmare är en mångsidig lektion i ekologi.
Repetera näringskedjor och näringsvävar genom att bygga näringskedjor av artkort, eller ge varje elev ett artkort runt halsen så de får bilda näringskedjor.
Vad menas med att blåstången är en nyckelart?
En nyckelart är en art som har en bärande roll i ett ekosystem. Nyckelarten behövs för att många andra arter ska överleva . Om blåstången skulle försvinna skulle många andra arter också försvinna och ekosystemet skulle råka i obalans. Blåstången är viktig som skydd, boplats och mat för ryggradslösa djur och fiskyngel. Dessa smådjur i sin tur behövs som mat till fiskar, som blir mat till fåglar och däggdjur. På det sättet är blåstången i nyckelroll för Östersjöns näringskedjor, och också för oss människor.
Undersök naturens tillstånd.
Gör en analys av vattenkvaliteten och fundera kring hur människan påverkat just denna strand. Vilka tecken på övergödning hittar ni? (för förarbete i klass se underrubriken Östersjöns tillstånd nedan)
Plocka allt skräp ni hittar på stranden och undersök det.
Vilka typer av skräp hittar ni och varifrån kan det ha kommit?
Vilka skräp är farliga och för vem?
Vilka skräp bryts ner i naturen och vilka inte? (Om det finns intresse kan ni undersöka det vidare.)
Om ni hittar mycket skräp: Vilka skräp är spännande/konstiga/roliga/vackra/fula...? Välj ut skräp att göra skräpkonst av!
Sortera skräpet och för det till återvinning/blandavfall.
Växter och alger (omg, bk, fi, en)
Gör ett äkta gammaldags herbarium: Pressa växterna och algerna ni samlat på stranden och fäst dem på kartongbitar eller sidorna i ett häfte. Skriv ner växtens namn, fyndplats och datum.
Återskapa stranden ni varit till på en stor plansch på väggen med hjälp av växter och alger ni samlat och torkat. Rita/färglägg olika djurarter ni sett på stranden och placera in dem på planschen. Om ni vill kan ni också namnge arterna och göra faktarutor. Eller så utnyttja planschen till att skriva in finska, svenska och engelska ord.
Gör ett kreativt collage av växterna eller delar av växterna. Här finns några idéer till projekt av vass.
Ryggradslösa djur (omg, mo, ma, gy)
Samla sand, stenar, bottenväxter, alger och ryggradslösa djur. Ta med till klassen och skapa ett akvarium i en stor glasburk eller plastlåda.
Följ med djurens liv och beteende i akvariet. Byt ut en del av vattnet ibland (ta vatten från stranden). Kom ihåg att släppa ut djuren tillbaka i naturen efter en tid!
Titta noga på havstulpaner, gärna med förstoringsglas eller mikroskop, men det går att se med blotta ögat hur havstulpanen viftar med sina ben för att få in plankton från vattnet.
Undersök blåmusslor närmare (kan också göras på stranden)
Låt akvariet inspirera till egna berättelser.
Kolla tipsen om myggans och trollsländans livscykler under rubriken Livets kretslopp: Födelse, liv och död i tipshelheten "Allting snurrar runt". De passar också in här!
Fiskar (omg, mo, gy)
Studera fiskars inre och yttre anatomi, gärna med fiskar ni själva har fångat.
Experimentarkivet: Dissektion av abborre Protokollet kan anpassas till andra fiskar.
Biosfärområdets film om fiskens sinnen
Spela Vattendetektivernas Fiskvandringsspel och lär er om vandringsfiskars livscykel
Ett roligt sätt att lotta ut fiskar till ett arbete är att kopiera upp bilder på fiskarna, klippa ut och fästa ett gem i huvudändan på varje fisk. Sedan får eleverna meta upp varsin fisk med ett magnet-metspö, och lista ut vad det är för en fisk de fått att jobba med.
Gör ett ID-kort till fisken du fångat. Här finns botten till ID-kort på svenska, finska och engelska. Eleverna kan fylla i ID-korten på Google Presentationer eller på papper.
Skriv ut de ifyllda ID-korten och använd dem i olika grupperingslekar. T.ex. “Alla fiskar som äter musslor/har fettfena/fiskas med nät simmar till….”
Skapa näringskedjor där den egna fisken är med.
Fiske:
Biosfärområdets film om fisket i en föränderlig skärgård
Intervjua fiskare i olika generationer om att jobba med fiske förr och nu
Lek “Fisknätet”. Lekbeskrivningen finns i Nynäshamns naturskolas broschyr "Ekologiska utelekar".
Östersjöns tillstånd (omg)
Titta på kortfilmer och använd dem som utgångspunkt för diskussioner
Vad är övergödning och varför uppkommer övergödning?
Vad leder övergödningen till? Hur påverkar övergödningen mej?
Vad kan jag/vi som samhälle göra?
WWF:s laboration Övergödning i våra vatten. Ni kan använda samma experimentupplägg och testa hur blomgödsel eller andra ämnen påverkar tillväxten.
"Hajbo nytt: Plast i havet" https://arenan.yle.fi/1-4052515
Vad händer när plast hamnar i vattnet?
Vad kan jag/vi som samhälle göra?
Bekanta er med oljebekämpning
Lek “Oljeolycka i vattenfat”. Kan bli klottigt, så det lönar sig att välja en solig vårdag ute på gården för denna simulering! Här finns även en faktapresentation som bakgrund till simuleringen.
Mera om olja i Östersjön till läraren
Artkännedomslekar (omg, gy)
Smälleken
Välj uppsättningar av fyra artkort och placera dem på bordet/marken. Grupper på 3-4 elever sätter sig runt korten. Sedan ropar du upp namn på organismer och den elev som smäller till kortet först (t.ex. med en flugsmätta eller bara med handen) får en poäng. Byt ut arterna då och då. Leken kan också göras som en springlek utomhus.
Luffarschack-stafett (tre i rad)
Syftet med denna springlek är dels att träna på organismgrupper, dels att springa och ha kul.
Rita 3x3 rutnät på marken.
Dela in spelarna i lag på 4-5 personer. Placera lagen i kö på några meters avstånd på motsatta sidor från rutnätet.
Ge varje lag tre artkort som hör till samma grupp, beroende på vad du vill öva. Exempel1 : Lag 1 får tre ryggradsdjur, lag 2 får tre ryggradslösa djur. Exempel 2: Lag 1 får tre andfåglar, lag 2 får tre måsfåglar.
Vid startsignal springer en lagmedlem i gången med ett kort till det gemensamma rutnätet. Det lag som först får tre i rad med sina kort ropar "stopp" och har vunnit. Om ingen rad bildats då alla tre kort är utlagda får följande person i kön springa till rutnätet och flytta det egna lagets kort, tills någon fått en rad.
Spelet kan göras mer utmanande genom att göra 4x4 rutnät och ge varje lag fyra kort.
Vilken hör inte till gruppen?
Dela in eleverna i grupper, och ge varje grupp ett antal artkort att välja från. Eleverna väljer ut fyra kort där tre kort har något gemensamt som den fjärde saknar. Sedan får eleverna gå runt från grupp till grupp och lista ut svar på varandras gåtor.
Exempel: Eleverna väljer tångmärla, vattenspindel, trollslända, storspigg. Det rätta svaret på “Vilken hör inte till gruppen” kan vara storspiggen (det enda ryggradsdjuret, enda djuret som inte har ett a i namnet, den enda som inte har ben att gå med) eller trollsländan (den enda som kan flyga).
Det kan alltså finnas flera” rätta” svar och eleverna får associera fritt.
Organismen i nacken
Fäst ett artkort i nacken på varje elev med en klädnypa. Eleven ska lista ut vilken organismen är genom att klasskompisarna besvarar ja/nej-frågor.
Besök Skärgårdscentrum Korpoströms Knattelabb
Tag kontakt med Knattelabbet och boka in ett kostnadsfritt skolgruppsbesök: knattelabbet@skargardscentrum.fi