5. Dubai

Dubai-resan 22–30.12.2006

Fredag 22.12.

Vi startade från Olars kl. 16 i Ralfs nya bil. Efter check-in gick vi som vi brukar till Robert’s cafe. Där var nytt självbetjäningssystem och nya bord och stolar. De gamla små runda borden var borta och i stället fanns där klumpiga soffor och långa bord. Caj drack kaffe och åt ”sista rågbrödssmörgåsen”. Caj stannade vid vinbaren och undrade om det skulle smaka med ett glas vin. Bartendern fick oss övertalade att smaka på champagnen. Det blev årgångschampagne (2000 Joseph Perrier á 9 euro st) Jag är inte säker på om vi förstod att uppskatta det? I tidningskiosken köpte jag Hemmets VT med korsord och Caj tog News Week och New Scientist. Efter Schengenkontrollen stegade vi mot baren: ett glas rött och ett glas vitt vin. Ett antal toabesök ingår innan vi går ombord.

På flyget satt vi på rad 11 med nödutgång på vardera sidan. Maten kom halv tio och sen försökte vi sova med hjälp av ögonlappar och öronlappar. Vi hade inte skaffat visum i förväg. Det enda de ville veta vid passkontrollen, som sköttes av lokala tjänstemän, var på vilket hotell vi var inbokade. Det var inget problem med att få taxi och snart susade vi iväg på breda gator som var dekorerade med olika slags julljus och kom var framme vid hotellet St. Georg då klockan var 04:46 lokal tid. Det första som mötte oss i hotellets aula var en stor, fin julgran. Vårt rum låg på andra våningen. Det var helt ok, men iskallt, för luftkonditioneringen var naturligtvis på. Caj försökte genast få den att värma istället för att kyla ner, men det tycktes inte vara möjligt. Just när vi hade lyckats, somna började böneutropen samtidigt från alla stadens minareter. Det var omöjligt att försöka sova medan de höll på, men det var väl inte heller meningen. När väckarklockan ringde kl. 8 var vi ganska genomfrusna. Caj fick mig upp ur sängen först när han kunde locka med ett hett bad i badkaret.

Lördag 23.12.

Efter frukost i restaurangen som hette Tivoli, begav vi oss ut i solen på en rekognoseringspromenad. Först sprang vi över den mycket trafikerade vägen för att komma ner till vattnet. Vi gick ända till början av ”creek’en” (en smal havsvik), där det fanns en jätte stor parkeringsplats, sedan genom tunneln till ”Fish Market, där det fanns en skild avdelning där man fick sin inköpta fisk rensad. Därifrån fortsatte vi över en gångbro och dök in i guldlandet, Gold Land. Först gick vi genom den byggnaden, som var full med litet förnämare guldsmedsaffärer och i följande kvarter fanns Golden City-basaren med hundratals guldförsäljare, en del sålde bara armband och en del bara halskedjor.

Efter att ha vilat en timme på det svala rummet tog vi abran (båttaxi) till andra sidan för att leta efter en adapter till hårtorken. Efter ihärdigt letande hittade vi till slut en butik som hade just den typs adapter som passade. Museet passade vi på att besöka, då det fanns i samma kvarter. Det var ett utomordentligt välgjort museum. Mittemot fanns Courtyard Hotel. Där fanns en trevlig thailändsk-kinesisk restaurang. Vi valde thailändsk meny och åt soppa och grönsaker. Sen to vi igen abran till andra sidan, denna gång nr tvåan, som åkte lite längre och vi fick på det sättet en promenads längs stranden. Tillbaka på hotellet stack vi oss in på Tivoli-restaurangen, som nu förvandlats till ett mera skumt ställe med unga, lokala, lättklädda flickor utan duk på huvudet. Där var det i stället många män som hade duk på huvudet.

Söndag 24.12.

Vi började julen med en promenad från gamla stan Al Ras längs stranden ner till de närmaste skyskraporna, för att hitta kajen varifrån Dubai Tour Creek-turen avgick och hoppade på en båt som just var på väg att lägga ut. Landgången hade redan tagits bort, så vi hamnade kliva in genom ett fönster i båten och jag var nära att tappa min ena sandal. Vi klev upp på övre däcket och satte oss på låga kuddar i det fina solskenet. Båten åkte förbi en massa fantastiska skyskrapor.

När vi var färdiga med båtturen började vi genast planera följande program för dagen. Men först ha en lätt jullunch och gick in i Twin Tower–huset för att hitta ett matställe. Med rulltrapporna åkte vi till tredje våningen, där fanns ett snyggt ställe med terrass. Det blev blandad fruktjuice och pastej. Kaffe ämnade vi dricka på Intercontinental, som nu hette Radisson SAS, men där fanns inte ett enda café. När vi gått genom hela bottenvåningen ett par gånger, slog vi oss ner på en soffa och började ringa till Dubai Tours och lyckades boka en City Tour för samma dag kl. 15-17 med upphämtning kvart i tre från vårt hotell, Så vi måste nästan springa för att hinna dit i tid. Bilen var för nio personer, men vi var de enda kunderna. Vi körde västerut längs en bred väg som gick mellan en massa gamla och nya skyskrapor, bl.a. World Trade Center, Emirates Towers och nybygget Burj Dubai, som skall bli världens högsta byggnad ca (800 m) ända till Palm Jumeirah och Burj al Arab, världens dyraste hotell. Vi såg också de tiotals nästan färdiga skyskraporna längs stranden och vid Marinan.

På kvällen tog vi abran till andra sidan av stan, Dur Dubai, och gick till samma restaurang i Courtyard-hotellet för att äta julmiddag. Denna gång valde vi kinesisk mat. På hemvägen gick vi genom tygbasarerna och tog sedan en abrabåt tillbaka.

Måndag 25.12

På eftermiddagen skulle vi på en Desert Safari och stannade därför på hotellrummet hela förmiddagen. Kl. 14:30 kom FWD Toyotan och hämtade oss. Chauffören skulle hämta ett annat par i Jumeiraområdet och hade lite besvär med att hitta fram. De stod och väntade i Drydocks, för de, ett ungt indiskt par, bodde på en oljetankbåt där han jobbade. Vi körde ut genom stan och stannade första gången vid ett rastställe, där vi blev bekant med en kamelunge som tyckte om Seven Up. Sen gick turen över dynerna i vild fart, upp och ner i alla gropar. Bilen stjälpte inte, men nästan. Det gjordes några stopp för fotografering bl.a. vid en plats varifrån man kunde beundra solnedgången över öknen. Ändplatsen var ett stort ”beduinläger” gjort för turister med olika slags stånd, Man fick te, nybakade munkar, prova på hennamålning mm. I mitten fanns en stor estrad med låga bord omkring. Vi satte oss med våra unga indiska vänner. Det var nog ganska jobbigt att hitta bra sittställning på de låga dynorna och ännu jobbigare att stiga upp. Vi bjöds på barbeque med olika slags tilltugg. Vin och öl ingick inte i priset. Plötsligt hördes ”how, how” i högtalarna, och vad såg vi: Jo Julgubben kom ridande på en kamel! Till slut uppträdde en magdansös. Hemvägen gick lugnare till på normala vägar. Vi hade varit på Desert Safari med beduinmiddag.

Tisdag 26.12

Dagen började med springmarsch till Hop-on-Hop-off -bussen mittemot Gold Land huset. Vi satt på övre våningen, fastän det var lite kyligt, men soligt. För att komma till Jumeirah och Marinan, måste vi byta buss i Wafi City. På tillbakavägen steg vi av vid det enorma, exklusiva köpcentret Mall of the Emirates. Utanför ingången kunde man först titta och höra på en vattenbalett, springbrunn med musik. Inne började vi med en kopp kaffe. Man behövde en karta för att hitta omkring bland alla butikerna och våningarna. Vi beslöt att ”roa oss” på var sitt håll. Caj gick till Ski Dubai, hyrde utrustning och åkte slalom medan jag gick om kring med kartan i handen och försökte hitta Demisham–butiken. Det tog en timme att hitta den, men någonting som jag skulle ha tyckt om, fanns där inte. Senare, i en liten butik köpte jag en kofta. Det mest intressanta var nog att gå omkring och titta på människorna och i synnerhet de svartklädda unga flickorna, som köpte dyra väskor, skor och exklusiva, europeiska kläder i massor. När vi hittat varandra igen och hittat vägen ut ur det stora varuhuset, tog vi bussen till City Center, ett annat också ganska stort shopping center. Vi vandrade omkring knappt en timme, fotograferade en grann julgran och åt snabbmat på café bland hundratals andra. Vid det laget var vi ganska trötta och beslöt oss för att ta en taxi till hotellet. Där var ganska många andra som också valt att ta taxi, kön var åtminstone 100 meter lång. Trots det gick det ganska fort.

Onsdag 27.12

Vi upptäckte vattenläckage i badrummet ovanför toaletten. Det kom ganska snabbt en reparatör och fixade det.

Det gick en tunnel under vattnet från stadsdelen Deira, där vi bodde till andra sidan av creeken (viken) till Bur Dubai. För att komma dit måste vi igen ta oss över den mycket trafikerade vägen. Gångtunneln var väl belyst, utan något som helst klotter på väggarna och skräp på golvet. ”Roskisar” var utplacerade med jämna mellanrum. Vi gick omkring i Heritage Village. Där skulle programmet börja först kl. fem. På uteserveringen vid vattnet drack vi vår mangojuice i härligt solsken. F.d. shejkens palats låg bredvid. Det hade gjorts om till museum. Det var ganska intressant att se hur han bott och nu var där dessutom en massa fotografier och gamla kartor. Därifrån fortsatte vi till fots till tygbasarerna (souk), köpte två Burberry halsdukar. Tittade längre fram på kappsäckar, men köpte inte någon där, för vi ämnade gå till museet en gång till och ville inte släpa på en kappsäck därinne. Det blev ändå inget museibesök, utan vi stack oss in på Courtyard Hotel på en espresso och croissant och fortsatte sedan att leta efter kappsäck. Inemellan drack vi te/kaffe med samosa på en mycket lokal uteservering, teet var jätte gott. Det fanns flera väskbutiker längre in i kvarteret och i en butik i en liten gränd hade de en likadan kappsäck som vi tidigare tittat på, men den här var ljusblå och lite billigare. Det gick bra att ta den med på abran och när vi på hemvägen gick genom kryddbasaren och fick köpt ett och annat, var ju kappsäcken bra att ha med att transportera inköpen i.

På hotellet hann Caj med ett bad och sedan bar det iväg till guldsouken och -butikerna.

På väg dit åt vi på genuint indiskt matställe utan andra turister, maten var helt god. Det blev inga köp, vi bara tittade på halsband, ringar och armband. Vi besökte Tivoli restaurangen på väg upp till hotellrummet. Där kunde vi snabbt konstatera, att vattenläckaget bara fortsatte och då de inte lyckades reparera det den kvällen, blev vi erbjudna ett annat rum. Då var klockan halv ett på natten. Det nya rummet fanns på fjärde våningen, alltså två våningar närmare de tre nattklubbarna på tionde våningen. Ljudet därifrån hördes ganska bra. (De unga flickorna som vi såg i tivoli restaurangen när vi var där tidigare på kvällen, satt där och väntade på att diskoteket skulle öppna).

Torsdag 28.12

Hela förmiddagen tillbringade vi på hotellrummet, vilade, läste, skrev och tittade på CNN. Klockan var halv ett innan vi gick ut. Caj gick på en rask promenad på egen hand och jag dök in i guldvärlden. Där hittade jag ganska fort ett armband, som det är meningen att Camilla skall få när hon blir färdig med studierna. På gatan utanför köpte jag också en kjol och ett stort paket te. På väg tillbaka till hotellet gick jag av misstag för långt, ända till abra-1 kajen. Var tillbaka på rummet först halv tre-tiden och Caj en halv timme senare. Han hade också shoppat: en lång, vit skjorta med tillhörande duk och band. Just när vi när vi hade lagt oss på sängen för att vila fötterna kom städerskan och vi måste förstås gå ut. Längre än till Tivolirestaurangen gick vi ändå inte. Där beställde vi te och småbröd.

Sedan bytte vi till lite varmare kläder och gick ut på nytt. Vi tog samma väg som föregående dag genom tunneln till andra sidan och besökte Heritage Vilage. På en uteservering åt vi fisk med en risrätt. Vi promenerade på ömma fötter hela den långa vägen tillbaka till Diamonds i Goldland. Ringen som vi tittat på tidigare var kvar och vi fick den nedprutad till D580,-. Ringen var aningen för trång, så den blev skickad till förstoring någonstans och medan vi väntade på det promenerade vi till Hotell Hyatt för att dricka en öl. I bottenvåningen av hotellet fanns en stor nöjesavdelning för barn med skridskobana, Mac Donald’s, födelsedagsdukningar m.m. I lobbyn frågade vi en servitris var man kunde få ett glas öl. Hon svarade, att det idag var ”dry day” och alltså ingen alkoholservering. Det var ju torsdag, dvs. dagen före fredag, som är helgdag. Lite besvikna promenerade vi sedan på mycket ömma fötter tillbaka till Goldland efter ringen, men den hade inte anlänt ännu. Vårt stamställe i Goldland låg ganska nära och där beställde vi mineralvatten och Miranda 7 up. En gång till till guldaffären. Ringen hade nu anlänt och Caj betalade. Inte heller i tivolirestaurangen på vårt hotell gick det att få en öl, men det skulle ha gått för sig att beställa öl till rummet, det gjorde vi ändå inte.

Efter det myckna promenerandet tyckte vi att det skulle ha varit intressant att veta hur många steg vi tagit den dagen. Hädanefter skall stegräknaren med på alla framtida resor.

Fredag 29.12

Efter frukost vilade vi ända till kl. halv två. Vår lunch bestod av en mixed juice på ett litet kafé, som låg på andra sidan av gatan och runt hörnet. Det tog en himla tid för mannen att få den färdig och isen skulle dessutom hämtas någon annanstans ifrån. Resultatet blev söt, tjock soppa. Utanför märkte vi att det ovanför dörren stod restaurang på en stor skylt. Det blåste lite kyligt och därför tyckte vi att det kunde vara skönt att sitta en stund på en bänk i solen. Men bänkar var det inte så lätt att hitta. Längs med creekstranden på andra sidan av den mycket trafikerade vägen såg vi att det fanns ett par lediga bänkar. Det var bara att ta mod till sig och korsa vägen igen. Medan vi satt på vår bänk och tittade på abrorna som åkte av och an, kom det plötsligt en grann gul buss åkande förbi på vattnet. Det var en s.k. vattenbuss. Sedan gick vi till hotellet och åt lamm.

På TV:n hade följetongen om Hussains avrättning börjat. Vi tog det lugnt hela dagen, halv sextiden gick vi ner till Tivoli på te och småbröd, men resten av tiden låg vi för det mesta på sängen och försökte vila oss, för vi skulle iväg kring midnatt. Den kvällen hojtades det extra mycket i minareterna. Till all tur åkte vi från hotellet i mycket god tid, för taxin körde oss till fel terminal. Det upptäckte vi först när vi kommit in på flygterminalen och då måste vi hastigt försöka få tag på en ny taxi som sedan körde oss till rätt ställe. Vi hamnade hänga ganska länge där utan mat och dryck, för där fanns inte mycket i matväg att köpa. Vi landade lyckligt på Helsingfors-Vanda flygplats halv sjutiden på morgonen finsk tid.

->Tillbaks till Resor