3. Estland

Estlandsresa 8-10.9.2006 med Estlandsvännerna

Fredag 8.9

Kl. 9.15 tog vi taxi hemifrån och åkte via Mankans och plockade upp Avellans. Kl. 10.00 var det samling i Magasinsterminalen och kl. 10.30 avfärd med Super Sea Cat till Tallinn.  Vi var ett sällskap på 29 personer och gruppledaren var professor Marianne Blomqvist. I Tallinn väntade en hyrd buss, som vi sedan kördes omkring i under hela Estlandsresan, chauffören var också densamma alla dagarna.

Det första stället vi besökte var Kumu (Kunstimuuseum), det nya konstmuseet som ritats av en finsk arkitekt. En fin och modern byggnad. Att komma dit vållade lite problem för en av deltagarna som måste använda rullstol. Hissen på Kumu fungerade nämligen inte. Vi hann ännu åka till Viimsi och besöka General Laidoners museum, som är Estlands krigsmuseum. Vi inkvarterades på Hotel Radisson SAS i Tallinn. På kvällen åt vi middag med Avellans på en restaurang i hotellets bottenvåning. 

Lördag 9.9

Efter frukost var det avfärd med bussen till Pakri (Packer) halvön, som ligger väster om Tallinn. I Paldiski, som heter Rågervik på svenska och Baltischport på tyska, skulle vi plocka upp paret Owren, men då vi kom lite för tidigt dit, hann vi köra ett extra varv runt i staden: en gata upp och en gata ner.  I Paldiski bor det ca 5000 mänskor varav 2000 är ester, 2000 ryssar och 1000 estniska ryssar. Staden såg ganska ”rysk” ut med gråa betonghus. Ryska flottbasens stora anläggning för utbildning av besättningar på kärndrivna ubåtar och administrativa högkvarter är idag en anskrämlig byggnadsruin kallad Pentagon. Vi körde sedan ut på den yttersta udden av halvön, Pakri Pank. Där fanns också Estlands högsta fyr (52 m) Pakri Tuletorn, byggt 1889. 

Nästa stopp var vid Peter den stores fästningsruiner, som vi promenerade omkring på. Platsen hette Muula Maed och låg nära Pohjasadam (norra hamnen). Den var helt ryskägd. Det såg ut som om de höll på att bygga ut hamnen. Där låg också det ställe där esterna flera gånger tidigare försökt bygga en bro över till närmaste ön. Det lyckades emellertid aldrig för vattnet var för djupt och strömmarna for iväg med bromaterialet varje gång. Sedan åkte vi till kärnsarkofagen Tuumaobjekt, där det under sovjettiden fanns två kärnreaktorer för utbildning av besättningar på ubåtar. 

Vi åt lunch i Lounasadams (södra hamnens) terminal med utsikt mot ett jätte metallskrotlager som ägs av Kuusakoski. Lounasadam har färjförbindelse till Kapellskär, Hangö och Lübeck.

Sedan körde vi via Harju-Madise kyrkan (på svenska S:t Matthias) till Padise Klooster (på svenska Padis kloster). Det hade i tiden ägt marker och fiskerätt i Nyland. Marianne hade skaffat dit en äldre man som visste allt om klostrets historia. Tyvärr hann (eller lyckades) vår tolk inte översätta mer än en bråkdel av vad han berättade med den påföljd att en stor del av gruppen inte orkade hänga med och i stället försökte hitta stället varifrån det kom sång och gitarrspel. Inne i klostrets sal uppfördes ett medeltida sång- och musikspel. Vi hann bara titta på det en liten stund, för det var tid att åka vidare. Vår guide Evi visade oss sin hemgård, Kiruku – Körtsutalu, som nu var hennes sommarstuga.

Vi körde sedan till Vihterpalu herrgård (på svenska Vippal), där vi skulle övernatta. Herrgården hade restaurerats och fungerade nu som hotell och mötesplats för mindre grupper. Mycket exklusivt ställe i förnäm omgivning. Middagen bestod av fyra rätter.  Vårt rum hade dubbla dörrar, rummet var extra stort och badrummet hade golvvärmning.

Söndag 10.9

Efter frukosten var det visning av hotellet. Hotellchefen, Frey-Christian Fernelius, berättade på flytande svenska om herrgårdens historia och guidade oss genom hela byggnaden. Godset hade tillhört ätten von Ramm 1622-1919 och ägs nu av Timo Lemberg. Alla utrymmena har restaurerats med pietet och försetts med modern utrustning.  Sedan åkte vi med bussen via en liten gravgård i Vilivalli (där fanns solkors, som varit vanliga på Ormsö) till Korskyrkan i Harju-Risti. Vår guide där var en ung kvinnlig präst, Annika Laats. Halva kyrktornet hade rasat för ett par hundra år sedan och aldrig reparerats. De ”danska korsen” som det fanns många av i kyrkan är symbol för Harju kyrka. Kyrkan var vitkalkad.

Lunchen åt vi på ölbryggeriet Saku. Vår guide var svenskspråkig, rutinerad och mycket charmig. På grund av tidsbrist blev rundvisningen mycket kort. I bussen på väg till färjan i Tallinn berättade flera deltagare om sina tidigare kontakter med Estland, bl.a. medicinalrådet Rabbe Wallgren, föreningens sekreterare och Keka Avellan. Caj berättade om varför bergarterna i Estland är så olika bergarterna i Finland. Båten avgick kl. 16.30 från Tallinn. Vid Magasinsterminalen i Helsingfors var taxikön lång och vi bland de sista. På grund av EU- och ASEM-toppmötena var en del gator avspärrade och det gjorde att taxibilarna hade svårt att komma fram. Vi delade taxi igen med Avellans.

Det var en intressant och annorlunda Estlandsresa. 

-> Tillbaks till Resor