Studentdimissionstal 2022

Studentdimissionstal Alina Hellström och Felix Antikainen

A: går upp på scen ensam

F: blir kvar bakom scenen 

A: ser sig omkring som att hen letar efter något eller väntar på någon, ringer F

A: Moi, var edu?

F: Vade intv på meet?

A: ser konfunderad ut, Nää de va på plats idag, kolla kalender

F: Helvete, kommer nu!

F: går fram till scenen och ser lite skamsen ut.

Vi är otroligt tacksamma för att vi faktiskt kunde samlas här idag för att fira oss nyblivna studenter. Detta är något som varenda en av oss kämpat för och framför allt det senaste året, för många även i samma sal, men även de senaste tre åren, som till råga på allt inte heller varit de lättaste med tanke på de omständigheter som varat ända sedan vi började här för några år sedan. 

Men, trots att det är gymnasietiden och specifikt studentskrivningarna som är det första man tänker på då det gäller denna utexaminering, är det värt att komma ihåg att allt vi gjort under de senaste 12 åren, vare sig det varit i denna byggnad eller till och med detta land, byggt upp till denna stora stund. Skolan har nämligen inte bara inneburit studier, utan har även under alla dessa år utvecklat oss som personer, där den vita mössan är beviset på en viss sorts mognad, ett bevis på att vi är färdiga att ta an det som livet har att ge oss, det liv som inte längre kommer att bestå av att varje dag kunna återvända till samma byggnad och samma säkra vardag med studier, små meningsskiljaktigheter med lärarna och rasterna tillsammans med sina kamrater.

Det är nämligen så att detta verkligen inte är ett tecken på ett slut, utan snarare en början på något större. I studentskrivningarnas, och speciellt i modersmålsprovets anda, kunde jag beskriva den sentimentala känsla vi har för de strider och det hårda arbetet vi stått inför de senaste 12 åren, som de oändligt långa filmerna om den lilla hobbiten Bilbo. Bilbo ger sig nämligen ut på äventyr han sent kommer att glömma, där han strider jämsides med dvärgar mot alver, jättar och orcher där han inte ser ett slut på det äventyr han gett sig in i. I själva verket är berättelsen om hobbitens äventyr en kort och gemytlig bok, man gladeligen skulle återvända till när man senare i skepnad av Frodo faktiskt strider mot de ökända orcherna i hopp om att efter de flera tusensidiga böckerna förstöra ringen. Och till er som inte har en netflix prenumeration eller inte läser annat än om “aktiää och dividendää”, är det jag ville säga helt enkelt att jag hoppas att ni kommer att ta till vara de goda stunder ni samlat på er under årens lopp och att ni kommer ihåg dessa då det kanske känns svårt eller hopplöst i ett senare skede av era äventyr i livets sagolika värld. 

Men, nog med ångest om våra framtidsutsikter, då vi trots allt samlats här idag för att fira det att vi klarat av detta delmål i livet och att vi trots motgångar, utmanande omständigheter och andra möjliga hinder lyckats ta oss så här långt. Det är detta vi är här för att fira och jag vill uppmana var och en av er av att hålla fast vid detta. När vi senare åker hem till våra egna fester ska ingen smått obekant släkting från J.R.R. Tolkiens fantasyvärld ha någon rätt att förstöra er oövervinnerliga känsla med att ställa de klassiska frågorna om vad ni ska göra nu, för idag ska inget annat firas än det att vi tagit studenten

Ifall ni mot förmodan ställs inför frågan om vad ni nu ska göra skulle jag ge er tre enkla alternativ: 

1. Svara artigt att ni har/ inte har studieplats eller håller på att söka eller håller mellanår

2. Ljuga och säg att ni ska hjälpa Gollum hitta ringen (vigselring)

3. samla er inre flygvärd/-värdinna och meddela att “er närmaste utgång är till höger och vänster”

Inget av detta, skulle vara möjligt utan våra fantastiska lärare. Då jag för några månader sedan blev tillfrågad vad det bästa med Mattlidens Gymnasium är, svarade jag med ett ord; lärarna. Det är verkligen lärarna och personalen som är det bästa med Mattliden. Så ett stort tack till alla lärare som stött oss och undervisat oss. Tack för att ni vägledde oss då vi var vilsna ettor. Tack för att ni alltid sett till att vi fått bra undervisning, oberoende om vi haft närstudier, distansstudier, hybrid- undervisning, mer distansstudier eller helt vanlig närundervisning, och tack för allt ni lärt oss och för alla tips inför skrivningarna. Det är tack vare er som vi står här som studenter idag, tack. (Och det är inte något mindre sant bara för att det kommer från mig.

Det är inte bara lärarna som finns där för oss. Mattlidens gymnasium är en så stor skola, med rektorer, hälsovårdare, speciallärare, kurator och skolpsykolog, skolcoach, vaktmästare, kökspersonal och städare. Vi är otroligt tacksamma för att det finns så många personer i vår omgivning som jobbar för att vi ska ha de bra varje dag. Tack för att ni tagit hand om oss.