Rundtur på HBLs redaktion

Vi hörde av tidningens online specialist att de har program och algoritmer som följer med vilka rubriker eller artiklar får flest besökare, alltså klickningar. Ifall en artikel inte drar till sig tillräckligt besökare, omarbetar man rubriken så att den skall dra åt sig fler läsare. 

En annan fråga som ställdes till online specialisten var att hur vet man vilka artiklar är gratis, och vilka är premium. Han svarade att de mest intressanta artiklarna med unik information är premium. De artiklar vars information är tillgänglig överallt (andra nyheter) är gratis.

We heard from the newspapers online specialist that they have programs and algorithms that follow which headlines and articles get the most views. If an article doesn't attract enough viewers, the heading is changed.

Another question that was askes of the specialist was how you can know which of the articles are free and which are premium. He answered that the most interesting articles with unique information is premium. The articles with more easily accessible information is for free.

Ingemo Lindroos:

Vi fick chansen att intervjua Ingemo Lindroos. Hennes uppgift är att skriva politiskt invecklade artiklar för tidningen. Hennes professionella karriär började på Svenska Yle, där hon jobbade 15 år. Nu jobbar hon för HBL som politisk journalist. Hon och hennes avdelning strävar efter att skriva artiklar som är relevanta för läsarna. Hon har en ganska stor skriftlig frihet gällande de artiklarna hon skriver. Genom en slags statistisk ser hon vad läsarna är mest intresserade av att läsa. Därför har Lindroos skrivit mycket artiklar om SFP och riksdagsvalet. Sannfinländarna har också varit ett ämne som läsarna har varit väldigt insatta i. 

En stor andel av HBL:s läsare är från Sverige. De svenska folket är intresserade av Finland och deras roll i olika viktiga politiska beslut. Såsom Finlands kommunalval, Ryssland, Sanna Marin och Nato. Hon berättade också att HBL har citerats mycket av svenska nyhetsblad. Lindroos berättar också att twitter är en viktig plattform för henne för att där kan hon se vad läsarna tycker om och vad de inte tycker så mycket om. Hon och hennes avdelning jobbar också mycket i riksdagshuset och politikerna. 

Jonathan Sparv:

Jonathan Sparv är en sportreporter på HBL. Han har jobbat där i två år och är en av de yngsta på arbetsplatsen. Sparv hade redan i högstadiet ideen om att bli journalist och var även uppmuntrad av sina lärare att sikta mot den karriären eftersom han hade en talang för att skriva. Sparv har alltid varit intresserad av sport, speciellt fotboll, så att rikta sig till en sportreporter var naturligt. Att arbeta på HBL har varit fint, även om drömmen om att vara en reporter om internationell fotboll inte riktigt är fullständigt möjlig på svenska i Finland. Sparv har några kollegor vilket är trevligt eftersom de kan dela upp sporterna de skriver om enligt kunskap och intresse. Arbetet som sportjournalist är varierande. Det innebär mycket skrivande om resultat och nyheter om idrottare och klubbar men även en del åsiktstexter. Att skriva en åsiktstext, alltså att insätta sig i ämnet och skriva om vad man själv tycker är roligt men krävande. Att vara sportjournalist innebär även att göra intervjuer, det kräver bakgrundsarbete och det kan ibland vara utmanande att göra intervjun intressant beroende på vilka ämnen man diskuterar. Sparv berättar att han brukar läsa och svara på all kritik han får och via det förbättra sig som journalist.

Vera Arhippainen:

En av våra studeranden fick chansen att intervjua Vera Arhippainen. Arhippainen har studerat hållbar utveckling och arbetar nu som nyhetsreporter, men började på HBL som sommarvikarie. Hon skriver bland annat om hållbarhetsrelaterade teman som till exempel luftkvalitet, men också om annat som hon tycker att är intressant.

“ - Det är lättare att skriva om sådana teman som man är bekant med. Därför fastän jag inte studerat journalistik men tycker om att skriva, kan jag skriva artiklar och notiser gällande hållbarhet. “

Nyhetsarbetet säger hon att är en blandning av egna idéer och erfarenheter, samt färdiga uppgifter. “- Man hittar inte på nyheter, men ibland kan det hända att någon i sin närkrets har hört om något som ingen annan nyhetsredaktör skrivit än." Arhippainen berättar att ibland finns det dagar det inte finns utrymme för egna idéer utan du skall skriva om sådant som tilldelats dig.

En reporter arbetar oftast tillsammans med en fotograf. Det finns tre fotografer på plats varje dag. Reportern gör en fotograf ansökan före arbetsdagen. En del reportrar tycker om att fotografera själva. I nödfall måste man fotografera med telefonen.

Arhippainen berättar att dagen börjar med morgonsamling. Morgonsamlingen fungerar som en brainstorming session. Man bollar tillsammans idéer och diskuterar hurdana nyheter eller artiklar man läst under morgonen. 

Då man frågar om distansarbete berättar Arhippainen att en allmän regel efter koronan är att till 60 % måste man arbeta på kontoret. Dessutom skriver HBL inte mycket om globala nyheter, med undantag av koronapandemin, mest nationella eller lokala artiklar. Ofta artiklar gällande Nyland och Österbotten, eftersom där finns läsarna.

Bille Sirén: 

In Interview with Bille Siren, a news reporter from HBL we seek to learn more about his daily routine as a journalist and reporter, as well as the tasks and skills required from him.  Through our conversation he introduces the current tasks he is working on, and explains his thought process as he writes the articles.  We discuss in brief, topics such as censorship, biases, competition and priority of articles published. 

In order to ensure that the information he’s using in his articles is accurate or valid, he pays attention to the validity of the sources by checking different media sources to see what is being written.

‘’ If you see the same truth in five different papers, this adds validity that the information is true’’

In addition to this, he also tries to talk to people directly involved in the particular case, for example it recently came to his attention that there were reports of problems occurring in a school in Helsinki, to understand the severity of the case, Bille got in touch with the parents of the school, and turns out only a few parents were concerned, and the issue wasn’t too large to be worth written about.  Getting information from a primary source increases the probability of the information being accurate. 

We then asked Billle on how he takes in all the information and different perspectives of cases, while trying to write an article with a unbiased tone. Bille explains that he tries to represent the weaker or more vulnerable side, the one’s that don’t have a strong voice. For example in the particular case of the school in Helsinki, Bille would try to understand the parent’s point of view and get as much information from their perspective as possible, since the school and council are the one’s in power. He ofcourse will also get a understanding of the school’s point of view and will  give them a chance to defend themselves.

Topics such as kremlin and Putin are a hot topic. He talks about reporters having connections to the police which makes it easier to get valuable information and interviews on topics, which in turn helps the news letter.  ‘’Cases are not always short and complete, at times they can go on for a long time such as the murder case in Ullanlinna’’, Bille explains.  

When taking about biases and limitations, Bille explains that his take on the subject is irrelevant and he often has to proof read the article to see if any words contain a biased tone, his aim is to make the article as neutral as possible. He also points out that reporters should not be swayed by the views  of the public. 

‘’ 90% of Finnish citizens thought it was a good idea to join NATO, but this alone should not be the decision maker for a journalist, we should still question decisions made by politicians and people in power’’. 

Bille also uncovers his journey to journalism, as a kid he wanted to be a sports journalist due to his interest in football, this is where his interest for the profession began. He ends the interview by sharing the skills required to be a journalist, he highlights the fact that journalist come in many different forms and personalities but strong communication skills is essential, they should also be willing to learn and have a growth mindset. ‘’ Being open to new opinions is essential for a journalist’’ says Bille.