Närmare förklaringar till Melachot.
Nedanstående lista är av naturliga skäl ofullständig då antalet situationer är obegränsat, och i varje fall måste man känna till grundprincipen för att kunna besluta om arbetet är tillåtet på Shabat eller inte. Under alla omständigheter går alla förbud efter en och samma linje: de ska har sin parallell i de 39 melachot. Vad som för en icke initierad person kan synas förunderligt då en sak är tillåten och en annan sak är förbjuden beror på att han saknar kunskaper i principen om dessa 39 arbeten. Vid närmare undersökning kommer man att finna att allting följer samma enhetliga princip.
Här följer en komprimerad uppräkning av saker som har samröre med dagens situationer och problem som kan uppstå på Shabat.
1. Plöja.
Häri ingår allt arbete som har som avsikt att förbättra fältet. Man får därför inte göra fåror eller gropar i marken eller fylla ut hål. Man får inte släpa t ex soffa om det är uppenbart att man genom det orsakar fåror i marken. Det är emellertid tillåtet att gå i mjuk sand på Shabat trots att man orsakar en grop genom fotens tryck. I det fallet uppstår gropen genom att marken pressas ner oavsiktligt och förbudet om att plöja gäller inte här. Man kan även gå med barnvagn trots att hjulen sätter spår i marken av samma orsak.
(Att promenera med barnvagn har dock ett annat problem: om platsen saknar "eruv", dvs speciellt inhägnat område, får man inte bära eller släpa något, inklusive att skjuta barnvagn. Denna "eruv" kan bestå av mur, staket eller t.oom snöre som spänts upp runt platsen för att inhägna området. Det finns oss veterligen inte någon sådan "eruv" i Skandinavien, och därmed kan man inte bära något alls på Shabat på gatan eller från en plats till en annan. Se mer om det i melacha 39,6.)
Man får inte spela kulor på Shabat eller liknande, då man ofta gör gropar eller fåror eller slätar ut marken för att kunna leka.
2. Så.
Häri ingår allt arbete som hjälper växterna att växa, såsom att plantera, bevattna osv. Man får därför inte kasta frön och kärnor på en plats där de kan komma att slå rot och växa. Man får inte bära plantor, t ex krukväxter från en plats i lägenheten till en annan för att de ska få mer sol osv. Man får inte vattna växter på Shabat. Om man befinner sig utomhus ska man se till att man inte häller vatten eller annan vätska på gräsmattan eller på plats där det finns växter. En stol som stått utomhus på gräsmattan och blivit vätt av regn får inte vältas få att vattnet rinna av på gräs eller växter. Man får inte heller byta vatten eller tillsätta vatten i blomvasen så att blommorna ska slå ut osv.
3. Skörda.
Det räcker med att avskära någonting från dess näringskälla för att det ska räknas som att skörda. En blomkruka som står på marken och suger näring ur marken (även om den inte är planterad) får därför inte lyftas upp.
Det finns vidare vissa begränsningar för att man inte ska komma att överträda ett förbud från Tora. Därför får man inte klättra i träd då man kan komma att plocka löv, grenar eller frukt, och allt användande av träden, t ex att hänga saker i ett träd, förbjöds av samma anledning. Frukt som av sig självt fallit ner från ett träd äts inte på Shabat, då man till slut kan glömma bort att man inte får plocka frukt från trädet på Shabat.
Av närliggande anledning plockar man inte heller bort hudbitar som sticker ut vid nagelfästet då även det räknas som att avskära något från dess växtplats (Se dock melachan att klippa). Något som kan tyckas längre bort från ursprungskällan är att man inte får rida på Shabat då man kan komma att plocka av grenar för att få hästen att springa fortare, men praktiska erfarenheter var uppenbarligen avgörande för det beslutet av rabbinerna.
4. Binda kärvar.
Melachan gäller inte bara att binda kärvar utan även allt ihopsamlande av frukt. Att göra hål i fikon och trä dem på ett snöre ingår här, och likaledes att trä pärlor på en tråd. Om en fruktlådas innehåll spritts ut ska man inte samla ihop dem i lådan igen då det liknar vardagsarbetet. Det får i stället göras på annorlunda sätt, t ex genom att samla dem i förkläde eller annat klädesplagg.
5. Tröska
Man får inte avskilja säden från höet osv, och på liknande sätt avskiljer man inte t ex ärtor från torkade ärtskidor vilka inte längre är ätbara. Man förädlar alltså något från oätbart skick till ätbart. I samma melacha ingår att pressa frukt för att få ut saften. På samma sätt som man genom att tröska skiljer sädesfrön från hö för att göra dem ätbara, skiljer man bort saften från övriga delar för att göra saften drickbar. Man får därför se upp att inte pressa apelsiner eller citroner på Shabat. När man lägger i en skiva citron i téet får man inte heller pressa skivan med skeden. (Och om igen påpekas att det inte har något med arbete att göra om saken är tillåten eller ej. Vad som ibland kan tyckas vara små petitesser är i själva verket en integrerad del av den G-domliga planen för hur Shabat ska hållas och hur man kan uppnå känslan av Shabat.)
Det är inte bara otillåtet att pressa ätbara ting utan även kläder för att avskilja vatten som finns absorberat i dem. Förutom melachan att "tröska" kan man även bryta mot att tvätta på Shabat genom att pressa ur vattnet. Man får inte heller torka bord osv med trasa, wettex-duk eller liknande då det är lätt att man pressar dem. Man badar inte på Shabat, bl a för att inte pressa ur vattnet ur håret eller vrida ur baddräkten.
En annan tolada ("dotter-melacha") är att mjölka på Shabat. Då det emellertid även är förenat med plåga för djuren att inte mjölka dem (vilket även det är ett av Toras bud) finns det möjlighet att genomföra mjölkningen på sådant sätt att man inte på något sätt överträder Toras föreskrifter. För att förstå vilka former av melachan passar in efter huvudprincipen måste man ha ingående kunskaper i källskrifterna och det halachiska (lagliga) beslutet fattas i enlighet med det. Om det sedan är bekvämt eller inte, eller om det "går in i skallen" - ja, det är saker som har med varje persons hjärta att göra, och den som hyser en uppriktig önskan att hålla på Shabat följer först lagarna och sätter sig sedan in i dem. Det är en omöjlighet att inom ramen för dessa kortfattade sidor dra alla paralleller och klargöra alla tillämpliga aspekter.
Man får inte krossa is eller smula sönder snöklumpar på Shabat, och inte heller får man lösa upp stelnat fett. Däremot kan man lägga in is i ett glas med vätska, och isen smälter av sig själv i vätskan. Man kan även ta ut fett ur kylskåpet och låta det smälta av sig självt, men att låta fettet komma i kontakt med något hett är inte tillåtet inklusive på tallriken vid ätandet.
6. Avskilja agnarna från säden.
Efter tröskningen kastade man upp säden för att agnarna skulle spridas för vinden. Man får därför inte blåsa på någon jordbruksprodukt för att avskilja blad osv.
7. Avskilja övrigt avfall.
Därefter brukar man hälla säden i olika former av silar för att skaka bort avfall som grus, småkvistar osv. Överfört till andra termer innebär det att man inte får välja ut avfallet från saker som är blandade samman, vad det än är fråga om. (Avfall i det här sammanhanget innebär inte nödvändigtvis något som är oanvändbart utan varje sak som man inte har bruk för just nu.) Om man har t ex grönsaks-sallad inför sig och man inte tycker om lök, får man inte välja ut löken och sätta den åt sidan för att äta resten. I stället äter man det man önskar och låter resten ligga kvar på fatet. Samma sak gäller t ex en vindruvsklase med några dåliga druvor. Man får inte plocka bort de dåliga druvorna utan äter det man vill och låter resten stanna kvar på klasen.
Likaledes får man inte plocka ut benen ur fisken utan man får i stället plocka bort fiskköttet och låta benen ligga kvar på tallriken. Man kan dock plocka ur benen ur munnen om fiskbiten innehållit ben. På samma sätt får man inte plocka bort kärnorna ur frukt, men man kan äta och sedan avskilja kärnorna med munnen.
Det är tillåtet att skala frukt, grönsaker, ägg osv eftersom man inte kan äta dem på annat sätt och det kallas "derech achilatan" = deras sätt att ätas. Man får dock inte använda speciellt verktyg, t ex potatisskalare utan får använda händerna eller kniv. Skalningen måste även ske så nära måltiden som möjligt.
Man får inte sortera något, antingen det är fråga om mat eller annat. Sålunda får man inte sortera kläder som tvättats innan Shabat eller sortera böcker för att läggas på bokhyllan.
Man får inte använda sil i någon form. Tekanna med inbyggd sil används inte på Shabat. Man kan dock hälla ut téet från tekannans övre öppning. Även vad beträffar tépåsar måste man se upp, då tépåsen i sig själv fungerar som sil. Man får inte ta ut tépåsen ur téet på Shabat utan det finns ingen annat utväg än att hälla över téet till annat glas. Beträffande té finns ytterligare problem då man inte kan hälla hett vatten på tebladen då det kallas för att koka, och man får inte heller pressa tépåsen. Därför är det allra bäst att koka téessens innan Shabat och avskilja allt avfall innan.
8. Mala
I helgedomen i öknen malde man olika ämnen för att göra färgämnen. Det är emellertid inte bara malning av säd, färgämnen osv som är otillåtet utan allt söndersmulande till små beståndsdelar, som att mala kryddor, riva grönsaker eller mosa potatis. Det är dock tillåtet att riva något i nära samband med måltiden och då inte använda sig av det redskap man vanligen använder för det ändamålet. Sålunda får man mosa t ex banan med handtaget på gaffeln. Om maten är kokad så att den har mjuk konsistens får man mosa även med gaffelns tänder. Sålunda kan man mosa kokt potatis eller morot på vanligt sätt, men inte med rivjärn. Till sallader skär man något större bitar för att det inte ska räknas som att mala.
9. Sikta.
När man malt mjölet brukar man sikta det för att avskilja det grövre mjölet från det finare. Sålunda får man på inte sikta t ex matza-mjöl för att skilja på de större bitarna och det finare mjölet. Man får inte heller sikta pudersocker över t ex en kaka för att avskilja det finare pudersockret från det grövre.
10. Knåda.
När mjölet är färdigt för bruk blandar man mjölet med vatten för att göra deg, och i Helgedomen knådade man även färgämnena för att iordninggöra färgen osv. Det spelar ingen roll vad det är man blandar och med vilken vätska man blandar. Principen är att man sammanbinder beståndsdelar genom tillsättandet av vätska.
Den som vill förbereda en maträtt på Shabat genom att blanda fast och flytande föda, t ex färdiglagad gröt eller torrmjölk, måste ta tre villkor i akt:
1) Att man inte gör alltför tjock blandning så att det liknar deg, utan man får hälla i så mycket vätska att blandningen får åtminstone honungsliknande konsistens.
2) Att man ändrar på ordningsföljden i det normala tillvägagångssättet. Om man är van att först lägga i pulvret i glaset får man på Shabat först hälla i vätska och sedan pulvret.
3) Att man blandar ingredienserna utan att röra om, t ex genom att skaka kärlet eller hälla över till annat kärl några gånger tills det blandats.
Man har rätt att tunna ut en tjock maträtt, t ex lägga till mjölk till gröt. Man får blanda mjölkpulver med vatten, men om vätskan sedan förtjockas, t ex pudding, är det inte tillåtet.
11. Koka.
Efter knådandet av degen bakar man brödet. I den här melachan ingår alla former av matlagning som att koka, steka, grilla osv. Därför måste man sätta på ugnen, värmeplattan eller gaslågan innan Shabat och låta den stå på till Shabats utgång. Maten måste befinna sig på värmekällan fram till användandet, för man får inte ta mat t ex ur kylskåpet och värma upp den på den redan påslagna värmekällan. Om man använder gaslåga måste den täckas över med plåtbleck. Man har rätt att ta av en gryta från värmekällan och sätta tillbaka den igen om man hållt den i handen och inte satt ner kärlet.
Om man vill värma upp t ex en nappflaska med mjölk kan man hälla hett vatten i ett kärl och stoppa i nappflaskan där så att innehållet värms upp. Man får emellertid inte stoppa i nappflaskan i ett kärl som står på spisen.
Varmt vatten måste förberedas innan Shabat. De vanliga värmepannorna för varmvattenberedning fungerar så att kallt vatten tillförs automatiskt om man använder varmvatten, och det innebär att man orsakar uppvärmning på Shabat, vilket inte är tillåtet.
Det är tillåtet att diska med flytande diskmedel (men inte med wettexduk eller svamp då man inte får pressa ur vattnet) i vatten som inte är hett. Om avsikten att diska inte är för bruk på denna Shabat får man vänta med disken till Shabats utgång.
Man får inte använda varmvatten för att tvätta eller duscha hela kroppen även om vattnet uppvärmts innan Shabat. Ansikte och händer eller liten del av kroppen tillåts dock.
12. Klippa.
Man klipper inte ull eller drar ut fjädrar på Shabat och inte heller klipper man hår eller naglar osv. Principen är att man inte får avskära något hos levande varelser. Det spelar ingen roll om håret eller fjädrarna kommer från t ex ett djur som fortfarande lever eller ej. Sålunda får man inte plocka av fjädrarna hos en slaktad höna eller plocka bort strån i pälsen.
Man får inte heller plocka bort hårstrån, t ex om någonting fastnat i håret och man vill avlägsna det genom att rycka bort hårstråna. Samma sak gäller kamning av håret på Shabat: man får bara använda sig av en mjuk borste som man vet inte drar ut hårstrån. Det är brukligt att enbart använda sig av en borste speciellt för kamning på Shabat. Man brukar inte heller bena håret med kam, borste eller dylikt men med handen är det tillåtet.
Man får inte spreya håret på Shabat.
13. Bleka.
Efter det att ullen klippts ska den blekas, renas och tvättas. Det spelar ingen roll på vilket sätt det sker: om man använder vatten eller annat kemiskt reningsmedel, om man gnuggar ett plagg eller om man vrider ur det efter det att man laggt plagget i blöt - alla dessa handlingar ingår i melacha. Man får inte heller hänga upp ett plagg som blivit blött av någon orsak för att torka det. Man får inte stryka kläder osv på Shabat, och om man inte benyttar plagget på samma dag ska man inte heller vika ihop det för framtida bruk.
Det är tillåtet att torka av smuts med torr trasa på ett klädesplagg och man får även skala av smuts som fastnat på plagget. Man får emellertid inte skrapa av med naglarna eller gnugga platsen eller använda borste. Om man upptäcker torkad gyttja på kläderna på Shabat får man inte smula sönder gyttjan då det ingår i melachan att mala. Man får inte ta bort fläckar på kläderna.
14. Karda.
När man blekt ullen för användandet i Helgedomen kardar man den, dvs. man kammar ut ullen så att den ska kunna spinnas. Allt liknande arbete får inte utföras. Av den orsaken kammar man inte en peruk på Shabat.
15. Färga.
Innan man spinner ullen brukar man färga den. I denna melacha ingår olika former av färgning och målning. I fråga om mat gäller inte den regeln då man inte har för avsikt att färga. Man kan alltså blanda rött vin med vitt på Shabat eller blanda saft. Man får inte använda kosmetika i någon form för att måla ansikte, händer eller naglar och inte heller sol-olja.
16,17,18. Spinna, spänna vävtråd och göra öglor för vävtrådarna.
Att spinna innebär att man formar trådar efter det att ullen kardats. I melachan ingår varje form av att spinna eller snurra trådar. Man får därför inte snurra trådar till snören eller till rep. När t ex tzitzit-trådarna löses upp får man inte snurra dem på Shabat.
Som dotter-melacha till att spänna vävtrådar ingår att göra silar eller spänna rep runt en ram.
19. Väva
Allt som har med vävning att göra (och inte bara kläder eller liknande) är förbjudet på Shabat. Dotter-melacha är att fläta saker, inklusive t ex peruk. (Att fläta vanligt hår ingår i en annan melacha, nämligen att "bygga".)
20. Avskilja trådar från väven.
Den här melachan står i samband med vävning och kommer vanligtvis efter vävningen. I princip går melachan ut på att man plockar bort utstickande eller överflödiga trådar och trådändar. Det är lätt att bryta mot Shabat-budet genom denna melacha, då man vanligtvis inte tänker på att en tråd som hänger i kanten på ett plagg inte får tas bort på Shabat. Man får inte heller avskilja en bomullstuss från dess förpackning av samma anledning. Vidare kan man inte repa upp tvinnade snören eller rep på Shabat eller repa upp väv.
21.-22. Att knyta och knyta upp.
Vid vävandet av förhängena och taket i Helgedomen behövde man knyta trådar och även knyta upp. Det är fråga om två skilda melachot, men då de hör nära samman behandlas de här tillsammans. En knut som inte får göras på Shabat får inte heller lösas upp på Shabat (dvs även om den gjorts under veckan.)
Man får inte göra någon typ av knut som är starkt åtdragen och är avsedd att ha varaktighet. Man får inte slå två knutar på varandra, men om den övre knuten är en rosett-knut med avsikt att lösa upp den inom ett dygn är det tillåtet.
(Liksom alla andra förklaringar här ges de i mycket förkortas form. I själva verket finns här vidsträckta utläggningar som ingående behandlar ämnet - inte som hårklyverier utan med avsikten att nå melachans huvudprincip och därmed klarlägga precis vad man får och inte får göra på Shabat.)
23. Sy
När man vävt färdigt tyget brukar man göra klädesplagg genom att sy ihop bitar. Den som syr så att resultatet blir varaktigt bryter mot Shabat-budet.
Grundprincipen i det här sammanhanget är att om man syr två stygn och fäster tråden så att stygnen inte ska öppnas igen kallas det för varaktigt. Dotter-melacha är t ex att klistra två saker tillsammans. Man får inte heller dra åt en redan sydd tråd. Om t ex en knapp hänger löst får man alltså inte dra åt tråden för att fästa knappen vid plagget.
24. Riva.
För att sy kläder behöver man ibland riva av eller klippa bort bitar. Principen bakom den här melachan är att man river för att laga eller förbättra plagget. Dotter-melacha är att skilja ihopklistrade ting.
Man får inte öppna brev på Shabat, dvs riva upp kuvertet eller öppna den tillklistrade fliken. (Och man får inte heller be en icke-jude utföra melacha.)
25. Fånga.
För att erhålla hud för Helgedomens tak behövde man fånga djur. Eftersom alla de arbeten som utfördes vid byggandet av Helgedomen är förbjudna, får man inte fånga levande varelser på Shabat. Man får inte heller sätta upp fällor på Shabat.
26. Slakta.
För att flå huden av djuret måste man första slakta det. I melachan ingår alla former av att avliva djur och det gäller alla levande skapelser som djur, fåglar, fiskar och insekter. Därmed får man inte bespruta en plats för att döda myggor och flugor, och man får inte heller sätta ut råttgift osv. Man får inte trampa på en plats där man med säkerhet dödar småkryp.
I melachan ingår även att man inte får gjuta blod. Den som har ett sår får alltså inte pressa ur blod ur såret osv.
27. Flå.
Man flådde djuret för att ta av huden.
Om köttet redan kokats och man vill ta bort huden från t ex kyckling räknas inte det som att flå djuret, men man får hålla på reglerna för melacha nummer 7 och inte avskilja avfallet från det man vill äta utan man äter det man vill och låter resten stanna kvar på tallriken.
28. Garva huden
När man flått av huden måste man första bearbeta den för att den ska kunna bli användbar. Denna process kallas garvning, dvs att man lägger huden i t ex kalk, salt, olika syror och trampar på huden för att mjukar upp den. Man brukar även smörja huden för att göra den mjuk.
För att man ska hålla på Shabat på rätt sätt innebär det att man inte får putsa skorna på Shabat med någon form av skokräm, då man bryter mot minst tre melachot - bearbeta den hud skon är tillverkad av, att färga och att smörja (se melacha 30). Att torka av dammet från skorna är dock tillåtet då det inte räknas som skoputsning.
29. Markera skärningslinjer.
Innan man kan börja använda den färdigbearbetade huden måste man skära till den. Det sker genom att man markerar skärningslinjer för att kunna skära rätt. Sättet att markera spelar ingen roll, antingen man använder penna eller något vasst föremål som syl, spik eller naglarna för att markera ut linjerna.
Därför får man inte linjera pergament för att skriva mezuzot eller tefillin eller markera platsen på en träbit som man vill såga av senare. Den som markerar linjer på Shabat antingen det är fråga om hud, papper, trä osv (med undantag för ätbara ting) bryter mot denna melacha.
30. Blanka huden.
Som del i arbetet att förbereda huden ingår även att putsa huden så att den ska kunna användas t ex för att skriva tefillin och mezuzot på den. Blankandet sker genom att man tar bort hårstråna eller skalar av hudskikt.
Därför får man inte skrapa av överdelen av en sko (som är gjord av hud) på så sätt att man skalar av delar av lädret.
Att putsa gäller även övriga ting, tex silver eller andra metallföremål. Man får inte putsa silverföremål och liknande med stålull osv.
En dotter-melacha är att smörja, dvs att använda sig av fett eller annat material för att få ytan slät och blank. Man får därför inte smörja på hudkräm eller salva på kroppen. Om man har något sår eller om babyn har utslag t ex på platsen där man sätter blöjan kan man sätta på salva i små klickar på de platser som behövs utan ett smeta ut den. Om salvan sedan smetas ut av sig själv är det tillåtet.
I dotter-melachan ingår även användandet av tvål i fast form, vilket ej är tillåtet. Flytande tvål är emellertid tillåtet då man i det fallet inte bryter mot principen i melachan, som enbart gäller fasta eller halv-fasta ting som fett, vax mm. Mat ingår inte i det här sammanhanget, och det är tillåtet att breda smör eller margarin på smörgåsar på Shabat.
31. Skära.
När så huden är färdigblankad och man även märkt ut skärningslinjerna, skär man huden i lämpliga storlekar.. Den som skär hud, papper eller annat material för att få avpassad storlek bryter mot budet. I melachan ingår inte ätbara ting.
32. Skriva
Varje form av skrivande på Shabat är förbjudet, inklusive att rista med vasst föremål i trä osv. Man får inte heller skriva eller rita med fingret i våt sand eller på immat fönster.
Liksom beträffande övriga melachot fann våra rabbiner det vara nödvändigt att göra "stängsel" runt det förbjudna området för att man inte ska göra oavsiktliga övertramp. Därmed är det rabbinska förordningar att man inte ska göra affärer på Shabat eftersom det är vanligt att man gör anteckningar och kan glömma bort att man inte får skriva.
33. Sudda ut.
Parallell melacha till att skriva är att sudda ut eller på annat sätt förstöra något skrivet eller tryckt. Man får därför inte riva tex papper där bokstäver står tryckta.
34-35 Bygga och riva ner.
Den som bygger eller lägger till redan existerande byggnad eller gör någon förbättring på byggnaden, t ex att slå i en spik, bryter mot den här melachan. Samma sak gäller den som river ner en del av en byggnad.
Man får inte spänna upp tält på Shabat och inte göra någon form av tak för att skydda sig mot sol eller regn. Därför är det förbjudet att använda paraply på Shabat.
36-37. Tända eld och släcka eld.
Man får inte göra upp eld, överföra eld eller släcka eld, vilket material det än är fråga om. Melachan gäller även flytande eller gasformiga ämnen som olja och gas och elektricitet (som har samma egenskaper som eld - utvecklar värme, ljus, brinner osv.)
Därför får man inte igångsätta eller avbryta elektrisk ström. I förbudet ingår användandet av elektriska lås, telefon, högtalare.
Det är även förbjudet att utföra en i sig självt tillåten handling som dock ger upphov till tändande eller släckande. Därmed får man inte öppna eller stänga en dörr om en lampa genom det tänds eller släcks eller bryta strålningen i fotoceller och liknande. Man får även vara försiktig så att man inte tänder Shabat-ljusen på en plats där vinden kan blåsa ut dem.
Om det föreligger livsfara är det inte bara tillåtet utan även en skyldighet att släcka elden. Alla regler för Shabat åsidoskjuts i fråga om "pikuakh nefesh" (livsfara) då det är en stor mitzva att rädda en medjudes liv. Den som inte skyndsamt kommer till hjälp räknas som om han spiller blod.
38. "Slå med hammare" = avsluta sista stadiet i en melacha.
Denna melacha skiljer sig från alla andra melachot då man bryter mot budet även genom en så enkel handling som att slå ett slag med en hammare utan att därmed tillverka något. Det var brukligt att slå sista slaget på ett redan färdigt kärl för att jämna ut någon buckla eller liknande, och det räknas som att avsluta en melacha. Sålunda får man inte plocka bort en tråd i ett nytt plagg även om tråden inte är fastsydd, då det räknas som den avslutande "finishen" innan man tar på plagget.
Allt det här gäller avslutande arbete, men att tillverka kärl eller redskap är förvisso förbjudet.
I melachan ingår även att laga saker. Man får därför inte räta ut en böjd nål eller rätta till glasögon som böjts och allt liknande. Man får inte heller sätta tillbaka t ex benet på en stol eller ett bord om det fallit ur sitt hål. En klocka som stannat får inte vridas upp på Shabat, och samma sak gäller mekaniska leksaker som vrids upp.
Man får inte heller använda sig av någon form av musikinstrument, då man lätt kan komma att stämma instrumentet eller rätta till något hos det.
39. Överföra något från ett område till ett annat.
Det finns fyra sorters områden beträffande Shabat-föreskrifterna: 1) Privat plats 2) Allmänt område 3) "Karmelit" 4) "Fritt"område.
Som"privat område" räknas en plats som är omgiven avgränsande vägg, staket osv. Ytan ska vara minst 40x40 cm och den avgränsande väggen minst 1 meter hög. I denna definition ingår hus, våningar, gårdar med omgivande staket och även hela städer om de är omgivna av murar. Även en kulle som har en yta på mer än 40x40 cm och och är högre än 1 m. räknas för "privat område", och ett hål i marken som har samma mått ingår i samma definition.
Som "allmänt område" räknas gator och öppna platser med minst 8 meters bredd där folk strömmar förbi.
Som "karmelit" räknas platser som inte faller inom ramen för privata eller allmänna områden, t ex fält, sjöar, gator som inte är 8 m. breda eller över huvud taget platser utan omgivande vägg eller stängsel.
Som "fritt"område räknas en plats på det allmänna området som är minst 30 cm hög och har en yta som är mindre än 40x40 cm.
(Det finns ytterligare definitioner i fråga om dessa fyra områden, och ovanstående liksom beskrivningen av de 39 melachot är gjort i all korthet.)
Det är förbjudet att överföra en sak från allmänt område till privat område eller tvärtom, antingen man bär saken i handen eller i fickan eller släpar saken. Det är även förbjudet att bära något 2 meter eller mer på det allmänna området.
Vidare får man efter rabbinskt påbud inte överföra något från allmänt område till karmelit eller tvärton, och inte heller från privat område till karmelit och tvärtom. Från ett "fritt"område kan man överföra ett föremål till allmänt område, privat område och karmelit eller tvärtom.
Därför kan man inte bära något utanför huset på Shabat, inklusive nyckel, näsduk, siddur osv. Näsduken kan dock knytas runt halsen för att användas som halsduk (kläder får man bära på sig på vanligt sätt).
I Israel finns runt alla städer en så kallad "eruv" som består av stålpelare fastställda i marken. Dessa pelare omger hela platsen, och en stark tråd fästs ovanpå den. På så sätt avgränsas hela staden och räknas som privat område, och därmed kan man bära på Shabat. (Och självklart gäller det enbart saker som i sig själva är tillåtna på Snabat och inte faller inom ramen för muktze dvs ting som man inte får använda sig av på Shabat t ex pennor, pengar, telefon osv.)
Förutom ovan uppräknade 39 melachot, vilka utgör grundprinciperna för hållandet av Shabat, finns där ytterligare några definitioner, vilka kommer som rabbinska påbud.
För att inte störa Shabat-stämningen ska man inte utföra samma handling som under vardagarna även om handlingen i sig självt är tillåten. Att använda sig av Shabat-klocka som automatiskt tänder och släcker elektricitet är tillåtet (då man ställer in klockan innan Shabat), men att koppla den till radio eller TV osv passar inte in med Shabat. Man sysslar inte heller med läxor eller förberedelser till tentor på Shabat även om man inte skriver. Man läser inte heller ekonomiska rapporter i tidningarna eller över huvud taget saker som inte har med Shabat att göra. Man springer inte på Shabat eftersom det även är en vilodag för kroppen, såvida det inte är fråga om att skynda sig för att utföra en mitzva
Ännu en regel är att man inte förbereder något på Shabat för nästkommande dag. Därför får man t ex inte diska tallrikar och bestick på Shabat om de är avsedda att användas efter Shabats utgång.
Man planerar inte heller resor eller vardagliga angelägenheter på Shabat-dagen.
Shabats inre mening
"Den som håller på Shabat efter alla dess föreskrifter förlåts alla sina synder" sade våra visa judiska rabbiner. Tyngdpunkten i det yttrandet ligger på orden "alla dess föreskrifter", och därför åligger det var och en att sätta sig noga in i vad som är tillåtet och förbjudet. Shabats-dagen är en lämplig tid för att studera lagarna för Shabat.
Man måste även vara mycket försiktig med att inte prata onödigt prat på Shabat.
Det är känt att varje mitzva i Tora har en yttre och en inre aspekt. Shabats yttre aspekt är att vila sig från materiella sysslor på samma sätt som G-d vilade sig från att skapa den fysiska himlen och jorden.
Den inre aspekten i hållandet av Shabat är inlevelsen i bönen på Shabats-G-ds tjänsten och studium av Tora för att sammanbinda sig med den Ende G-den, såsom de står: "Det är en Shabat åt H-erren din G-d". Allt ovanstående faller inom ramen för "Kom ihåg Shabats-dagen så att du helgar den". Budet att hålla på Shabats-dagen så att du helgar den innebär ur Shabats inre aspekt att man vilar sig från materiellt tal på samma sätt som G-d vilade sig från de tio yttranden genom vilka Han skapade den materiella himlen och jorden." (Se slutet på boken Tanya)
För att kunna hålla på Shabat på rätt sätt måste man alltså ha djupare insikter i föreskrifterna för Shabat. Att i detalj gå in på alla lagarna ligger utanför möjligheterna för den här kortfattade beskrivningen av Shabats regler. Bästa sättet är att studera tillsammans med en kunnig. Om man har problem får man rådfråga ortodox rabbin.
SHABAT SHALOM!