Utdrag ur ett brev:
....Du skriver beträffande den osäkerhet du känner när det gäller att hålla på Toran och dess bud, då du anser att buden begränsar människans liv och hindrar henne i utvecklandet av den egna skapelseförmågan och de individuella uttrycksmöjligheterna, speciellt vad gäller intellektuell tankeverksamhet och fri valmöjlighet. Därför är det enligt din åsikt svårt att passa ihop ett liv grundat på Tora och dess bud med idén om den personliga friheten.
Ett sådant synsätt, speciellt när det gäller en intellektuell och tänkande person, är förvånansvärt. Jag antar att ditt ovanstående intryck grundar sig på den ytliga förståelsen av begreppet "påtagandet av Toras ok", då ordet "ok" väcker associationer om begränsning.
I själva verket möter vi i det dagliga livet mängder av saker som människan tar för givna och som självklara - även om det är fråga om en intellektuell och begåvad människa som känner en dragning att fördjupa sig i saker och ting och utforska dem på djupet. Då du studerar på universitetet har du säkerligen kommit i kontakt med de exakta vetenskaperna och är medveten om att en person som studerar fysik eller teknologi inte på egen hand börjar utforska grundprinciper och lagar som redan tidigare upptäckts på området i fråga.
Eller ta till exempel en person som reser med flyg utan att först studera aerodynamikens lagar för att försäkra sig om att en flygresa med säkerhet kan genomföras och att planet verkligen kan föra honom dit han vill vid utsatt tid. Dessa fakta accepteras av honom som självklara, trots att han personligen inte utforskat dem.
Låt oss anföra ännu ett exempel ur hälsovårdens område: det finns ämnen som klart bevisats vara till nytta eller till skada för människans hälsa. Ingen kommer dock på tanken att personligen börja undersöka graden av skadan hos ett visst ämne genom egna försök. Även en person med speciell böjelse att syssla med forskning och försök väljer säkerligen områden som ännu inte utforskats grundligt av andra.
Detta är en klar och logisk synvinkel, för om experter och vetenskapsmän redan kontrollerat och utforskat ett visst område är det ju i bästa fall enbart slöseri med tid att på nytt gå igenom dessa försök och starta forskningen från början. Förutom detta löper man risken att ta fel och nå felaktiga slutsatser, vilka kan leda till ödesdigra resultat, vilket även inträffat i vissa fall.
Allt som ovan sagts beträffande den kroppsliga hälsan gäller även den själsliga hälsan och den väg genom vilken själen kan nå sin fullkomning. I än högre grad föreligger det ett samband mellan den fysiska och psykiska hälsan, speciellt när det gäller judar.
Det är förståeligt och uppenbart att Gud, som är världens och människans Skapare, är den högsta och enda auktoriteten som kan fastställa vad som är gott för människan och hela världen. Han gav oss i sin godhet de slutliga och fulländade resultaten när Han informerade oss om att om människan i sitt dagliga liv följer Torans väg, kan hon vara säker på att ha en sund själ i en sund kropp och leva lyckligt i denna värld och i den kommande. Han lämnade kvar vissa områden där människan på egen hand kan utforska och göra försök, när det gäller saker som inte står i motsats till de bud som givits genom Honom.
Med andra ord: det kan med säkerhet fastställas att om människans liv varit tillräckligt långt och om hon varit utrustad med de nödvändiga förmågorna och kunskaperna att kunna genomföra alla utforskningar utan störningar, utan att ett ögonblick lämna forskningsobjekten utan övervakning och utan att göra ett enda misstag, skulle hon utan tvivel nå samma slutsatser som vi finner i Toran som givits av Gud, till exempel hållandet av Shabbat, kosher och så vidare.
Men såsom tidigare påpekats, ville Gud i sin godhet - och det ligger i den godes natur att göra gott - bespara oss denna oerhörda ansträngning och även faran för eventuella misstag som är förbundna med mänsklig forskning. Därför försåg Han oss med resultaten redan från början till nytta för alla människor, antingen det gäller de som har böjelse och förmåga till egen forskning eller de som saknar sådan förmåga.
Uttrycket "ok", när det gäller accepterandet av Toran och dess bud i det dagliga livet, måste förstås gentemot den mänskliga naturen, som tvingar oss att handla i enlighet med föreskrifter. Människans natur och drifter pressar henne att underkasta sig frestelser som först är söta och till slut bittra. Men det ligger i människans natur att skjuta de bittra följdresultaten åt sidan och njuta av den tillfälliga tillfredsställelsen.
Vi ser till exempel hur barn (och ofta även vuxna) blivit förvarnade att överdriven förtäring av vissa ämnen kan skada dem och vid senare tidpunkt ge upphov till sjukdom till den grad att de inte kan njuta av saken i fråga under lång tid efteråt. Trots detta skjuter de denna klara vetskap åt sidan för att ägna sig åt att tillfredsställa sin tillfälliga njutning.
På samma sätt lade Gud på oss Torans och budens "ok" och befallde oss att utföra buden antingen vi förstår dem eller inte. Hur stor frestelsen än må vara för att avvika från den, måste vi i alla fall följa dem utan att tvivla på vikten av den.
(Utdrag ur brev av Lubavitcher Rebben i fri återgivning.)